"Om fred är avsaknaden av krig, måste man förstå hur krig fungerar och stoppa det." Oscar Jonsson är expert på rysk krigsföring. Foto: Anders G Warne
NYHET
Oscar Jonsson har det militära i blodet
Det går nästan inte en dag utan att du möter honom i media. Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och har blivit en av de viktigaste experterna på Rysslands krig mot Ukraina.
– Det är först när man förklarar saker och ting för en publik som man själv lär sig, säger han.
Han har förklarat hur kriget utvecklat sig, vilka vapen som kan vara avgörande, fördelar och nackdelar med evakuering, Putins bevekelsegrunder och mycket annat i nyhetssändningar, morgonsoffor och radiostudios. Oscar Jonsson är även krönikör i Expressen, och på årsdagen av invasionen släpptes hans bok Hotet från Ryssland och blev direkt den näst mest sålda fackboken i mars 2023.
Samtidigt som media drar i honom driver han två parallella forskningsprojekt vid Försvarshögskolan i Stockholm. Det ena handlar om den ryska generalstaben och dess påverkan på beslutsfattande. Det andra om icke-militärkrigsföring på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Även om arbetsbördan är hög, och han har en nyfödd son därhemma, är han karriärmässigt precis där han vill vara. I skärningspunkten mellan akademin och samhället. Där han får göra forskning relevant för praktiker.
Att göra sin röst hörd – en arbetsmetod
Att göra sin egen röst hörd och sprida kunskap har blivit en arbetsmetod. 2011 började han twittra. Året därpå skriva artiklar och krönikor, för att 2013 starta sin blogg.
– Det har kliat i fingrarna att ge mitt perspektiv. Samtidigt är det extremt utvecklande för mitt tänkande. Det är först när man förklarar saker och ting för en publik, oavsett om man skriver eller föreläser, som man själv lär sig.
Det är först när man förklarar saker och ting för en publik, oavsett om man skriver eller föreläser, som man själv lär sig.
Men det har också varit viktigt att hamna på folks radar.
– Många inom säkerhets- och försvarspolitiken finner intresse i det jag skriver. Och en person från Försvarshögkvarteret hörde av sig och tipsade mig om att söka den här tjänsten.
Det är andra omgången som han är på Försvarshögskolan. Första gången var han, parallellt med sina doktorandstudier, ämnesexpert vid ledningsstabens inriktningsavdelning.
Oscar Jonsson har militärer i familjen
Han har det militära i blodet. Pappan var officer, och brodern har valt att gå samma väg.
Även om det var ett normalt inslag att tänka i de frågorna i uppväxthemmet i Gävle berättar han att han aldrig haft någon längre planeringshorisont. Och att han var en äventyrslysten ung man utan några större drömmar och karriärambitioner.
Han tog sig igenom en ingenjörsutbildning på gymnasiet bara för att upptäcka att han inte var intresserad av teknik och ingenjörsprylar. (Det visade sig senare i livet inte vara helt sant då han numera odlar en passion för nya teknologier som nano, AI och biotech.)
Lumpen gjorde han för att ”det kunde vara bra” och för att ge sig tid att komma på vad han skulle göra i livet.
– Men det gjorde jag ju inte. Istället åker jag och en barndomskompis till Australien, som min generation ofta gör. Sedan sitter jag där på ett internetcafé på sista ansökningsdagen för högre utbildning. Jag vill plugga vidare men har inte en aning om vad.
Han klickade sig igenom samtliga program, sneglade lite extra på statskunskap men nationalekonomi och förvaltningsrätt lät tråkigt. Han hittade freds- och konfliktvetenskap och kände att här fanns lust och intresse.
Såg tidigt Ryssland som ett stort hot
Oscar Jonsson kom tidigt att förstå att Ryssland återigen skulle bli ett stort hot. Men 2011 låg såväl regeringens som medias fokus på arabiska våren, Irak och kriget i Afghanistan. Medvedev var president i Ryssland och det fanns hopp om att allt gick på rätt håll i den forna sovjetstaten.
Men på sin praktiktjänstgöring på Utrikesdepartementet, UD, såg Oscar Jonsson något helt annat. Han var med i den svenska delegationen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, i Wien. Det är den enda regionala säkerhetsorganisationen där väst, Ryssland och postsovjetiska länder sitter tillsammans.
– Under ett halvår bevittnade jag de ryska diplomatiska förhandlingarna samtidigt som jag läste UD:s interna rapportering. När jag såg vilken världssyn och vilka andra intressen ryssarna hade förstod jag att det här är – och kommer att vara – en avgörande faktor för svensk säkerhet.
Kandidatuppsatsen vid Uppsala universitet kom att handla om Tjetjenien och Karabach-konflikten. Därefter började den period som han säger har definierat hans forskarkarriär.
Tankesmedjans rapport kom inte till användning
Oscar Jonsson praktiserade på EU:s institut för säkerhetspolitiska frågor, en EU-finansierad tankesmedja. Tre månader in i praktiken fick han anställning men blev snart desillusionerad.
– Jag ser tankesmedjevärlden som en hybrid mellan akademin och ren journalistik, men tyvärr blir mycket bara internkonsumtion. Det tydligaste exemplet var när en kollega skrivit en rapport om hur EU borde hantera förhandlingarna med Iran och kärnavtalet, men fick rådet att vänta med publiceringen till efter förhandlingarna för att det kunde vara känsligt. Hela syftet med rapporten var ju att genomlysa och komma med inspel till förhandlingarna.
Om fred är avsaknaden av krig måste man förstå hur krig fungerar och stoppa det.
Det fick honom att börja på en masterutbildning på Department of War Studies på King’s College i London. En av de få helt akademiska institutioner i världen som fokuserar på att förstå konflikters komplexitet, säkerhet och internationell politik multidisciplinärt. Oscar Jonsson citerar sir Michael Howard, den brittiska historikern som grundade Department of War Studies på 60-talet, som sa ”om du vill ha fred, förstå krig”.
– Om fred är avsaknaden av krig måste man förstå hur krig fungerar och stoppa det.
Kände sig hemma med friheten i akademin
I London kom han tillbaka till akademins frihet.
– Precis som när jag började med kandidaten i Uppsala kände jag att här är jag hemma. Redan några månader in på min master började jag fila på en doktorandansökan.
Utöver det obligatoriska blocket om folkrätt och internationell politik valde han att läsa rysk utvecklings- och säkerhetspolitik samt konflikter, utveckling och radikalisering av forna Sovjetunionen.
– Två väldigt Rysslandstunga block, spännande och viktigt. Min bild då, 2012, var att det inte fanns så många som var tillräckligt bra på området, och jag ville bli verkligen duktig på det.
En professor, som uppskattade hans förslag om att doktorera på dagens ryska militärteoretiker, föreslog ändå att han skulle forska på den sovjetiska generalstaben – för att det var avgränsat i tid och hade bättre källor. Men det var inte ett alternativ. Oscar Jonsson ville doktorera på något som kunde vara relevant för praktiker.
Undersökte hur Ryssland tänker kring krig
– Jag skrev om den ryska förståelsen av krig. Hur de tänker kring modernt krig, i synnerhet om det man pratar väldigt mycket om, att icke-militära medel börjar bli viktigare än militära. Det vill säga informationspåverkan, cyberattacker, underrättelseoperationer med mera.
Ett halvår efter att han påbörjat sina doktorandstudier invaderar Ryssland Ukraina, första gången, 2014. Oscar Jonsson exponerades då för det som idag tar så stor del av hans tid; att prata i media och försöka förklara.
Doktorsavhandlingen drog ut på tiden. Ett jobberbjudande från Försvarsmaktens högkvarter kom emellan och blev ett utmärkt sätt att finansiera studierna. Han blev kvar där på halvtid i två år men kände till slut en frustration över att det spelade mindre roll hur bra underlag myndigheten tog fram, när den populistiska försvarsdebatten avgjorde de stora frågorna.
Efter åtta månader som gästforskare vid universitetet i Berkeley i Kalifornien, la han sista handen vid sin avhandling och disputerade 2019. Avhandlingen publicerades även som bok med titeln The Russian Understanding of War: Blurring the Lines between War and Peace.
Och han fick en ny karriärsmöjlighet – att i praktiken påverka.
Fick förmedla sina tankar brett
– Som chef för tankesmedjan Frivärld kunde jag förmedla mina tankar i den bredare debatten istället för i akademiska artiklar eller en myndighetspromemoria, och bjöd in internationella gäster och däribland duktiga rysslandsvetare.
Men tiden räckte inte riktigt till för att tänka. Oscar Jonsson fick redan efter ett år nog av chefsjobbet med ansvar för personal, budget och events, och ville tillbaka till akademin.
När han låg i slutförhandlingarna om en senior forskarroll på det norska Utrikespolitiska institutet ringde en bekant som skapat ett forskningscenter i Madrid, Center for the Governance of Change.
Oscar Jonsson såg chansen att utveckla sitt intresse för nya teknologier. Han hade länge velat skriva om hur nano, AI och biotech skulle påverka rysk riskföring och säkerhetspolitik. Han tackade ja, men flyttade på grund av coronapandemin aldrig ner till Madrid utan jobbade på distans.
Bland annat fick han jobba med tillämpad forskning för stora internationella organisationer och företag samt göra ett forskningsprojekt om geopolitiken och nya teknologier. Trots att han temporärt fått nog av Ryssland kom det fler och fler förfrågningar, och han insåg att det faktiskt var det roligaste han gjort.
Återvände till Försvarshögskolan för att sluföra sin bok
Sommaren 2021 bestämde han sig för att återvända till Försvarshögskolan, för att forska och skriva klart boken som han börjat fundera på redan 2019.
– Akademin erbjuder den ojämförbara friheten att läsa och skriva om det man vill och tycker är intressant.
Dessvärre fick han rätt i att allas blickar skulle riktas mot Ryssland igen, och att hans expertkunskap skulle komma att efterfrågas. Att Oscar Jonsson på kuppen skulle bli en så publik person att folk numera känner igen honom på restauranger och barer tycker han dock inte har påverkat honom eller hans forskning.
– Det är bara proportionerna som är annorlunda. Jag skjuter på deadlines, sover mindre och jobbar mer.
Oscar Jonsson - doktor i krigsvetenskap
Namn: Oscar Jonsson.
Ålder: 35 år.
Jobb: Doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, expert på rysk krigföring.
Familj: Sambo, och har en son tillsammans, med den moderata politikern och tjänstlediga riksdagsledamoten, Josefin Malmqvist.
Vid sidan om jobbet: Friluftsliv i form av klättring, vandring, segling.
Artikelserie: Vägen till akademin
Varför blev de forskare? Hur såg vägen dit ut? Vilka forskningsfrågor brinner de för?
Möt forskare från olika delar av forskarvärlden och läs om deras erfarenheter av akademin, i serien Vägen till akademin.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 10 oktober 2024
Får en forskare vara aktivist och var går gränsen mellan att leverera fakta och att ta politisk ställning? Och vad händer om forskare inte gör sina röster hörda? Möt forskarna Mårt...
Nyhet 2 oktober 2024
När KI-forskaren Sanghita Banerjee blev mamma var familjen tvungen att åka hem till Indien för att söka upphållstillstånd för barnet. Processen tog tid – och forskningen sattes på ...