Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Exteriör Karolinska institutet, byggnader av glas.

Liksom många andra lärosäten bygger Karolinska institutet upp rutiner och strukturer för att stärka förmågan att identifiera och hantera risker kring internationella samarbeten. Foto: Stefan Zimmerman

NYHET

Akademin särskilt utsatt för spionage och påtryckningar

Det har blivit vanligare att andra länders stater blandar sig i verksamheten vid svenska lärosäten. När de politiska spänningarna i världen ökar behöver säkerhetsarbetet vid lärosätena vässas. Samtidigt får det inte slå över i paranoia, säger experter till Curie.

Säpo pekar ut universitetsvärlden som särskilt utsatt för spionage och påtryckningar från andra länder.

− Lärosätena är en av de sektorer som vi har bistått med rådgivning för vi såg att det fanns vissa brister, säger pressekreterare Gabriel Wernstedt.

Utländska aktörer kan försöka blanda sig i verksamheten av olika anledningar och på olika sätt. Det kan till exempel handla om att man vill försöka få inflytande över forskare, lärare eller studenter och på det viset styra verksamheten. Det kan också handla om att man vill komma över och dra nytta av forskningsresultat som ännu inte har publicerats.

− Vi vet till exempel att det har gjorts försök att värva personer inom universitet och högskola som agenter för att komma över information, säger Gabriel Wernstedt.

Växande problem vid svenska lärosäten

Ovälkommen utländsk inblandning är ett växande problem vid svenska lärosäten, något man på Säpo kopplar till ökade spänningar i världen. Handlingarna utförs oftast av Ryssland, Kina eller Iran.

Gabriel Wernstedt kan inte kommentera huruvida den senaste tidens utveckling i Europa, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, ytterligare ökar risken för spionage och påtryckningar vid svenska lärosäten.

− Det är inget jag kan gå in på.

På Säpo bedömer man att risken för utländsk inblandning är särskilt stor vid internationella samarbeten inom bland annat läkemedelsforskningen och teknisk forskning i framkant.

− Om andra länders stater kommer över innovationer inom de här områdena kan det generera ekonomiska och säkerhetspolitiska fördelar.

KI förbättrar säkerhetsskyddet

Vid Karolinska institutet, KI, håller man på att bygga upp rutiner och strukturer för att stärka förmågan att identifiera och hantera risker kring internationella samarbeten.

− Vi jobbar med detta nu i likhet med många andra lärosäten, både i Sverige och utomlands. Det handlar bland annat om att öka medvetenheten på lärosätena om hur internationellt samarbete kan bedrivas på ett riskmedvetet sätt, säger Albin Gaunt, specialist på internationella relationer vid KI.

Han ser flera skäl till att andra länder, och då framför allt auktoritära regimer, kan vara intresserade av det som händer vid svenska lärosäten.

− I de absolut flesta fallen är samarbeten okomplicerade, och vi har sett mycket få fall av utländsk inblandning men lärosätena är centrala för ekonomin och samhället. Vi huserar resurser som kan vara intressanta för andra länders statliga institutioner.

Komma åt regimkritiker

Utöver den typ av utländsk inblandning där målet är att komma över innovationer eller forskningsresultat ser han också att det finns risk att utländska stater går via lärosätena för att komma åt regimkritiker. En särskilt utsatt grupp menar han är medarbetare eller studenter som har flytt till Sverige.

− Universiteten har alltid varit platser där idéer utvecklas på olika sätt och det kan uppfattas som hotfullt av auktoritära regimer. Därför kan de vilja hålla koll på sina medborgare vid utländska lärosäten.

Gabriel Wernstedt kan inte säga huruvida man på Säpo ser fall där auktoritära regimer spionerar på medborgare just vid lärosätena. Däremot bekräftar han att det har förekommit sådan verksamhet i Sverige.

− Vi har sett flera fall där främmande makt går långt i sina försök att bedriva flyktingspionage. Det finns fall där man har försökt mörda personer som befinner sig i Sverige.

Nederländskt forskningscenter stoppades

Gabriel Wernstedt kan inte ge exempel på fall där man har upptäckt ovälkommen utländsk inblandning vid svenska lärosäten. Det skulle kunna röja sårbarheter eller metoder som främmande makt kan utnyttja.

Det finns dock flera kända fall internationellt. I början av året valde till exempel ett av Nederländernas största universitet att stoppa ett forskningscenter för mänskliga rättigheter som hade byggts upp av forskningspengar från Kina. Från universitetet bedömde man att pengarna kom med motkrav som hotade forskningens oberoende.

Samtidigt som man ska vara medveten om riskerna för ovälkommen utländsk inblandning ska riskerna inte överdrivas, tycker Albin Gaunt.

− Man pratar om att vi på lärosätena har varit lite naiva i den här frågan, men vi ska akta oss för överdriven paranoia. Forskningssamarbeten mellan individer spelar en viktig roll för kontakter mellan länder, särskilt under konfliktfyllda perioder.

Han betonar att det är viktigt att inte misstänkliggöra forskare på grund av deras härkomst. Han nämner USA:s satsning ”China Initiative” som avskräckande exempel. Målet med initiativet var att avslöja kinesiska spioner, men satsningen avslutades i februari i år, till stor del för att den ansågs rasistisk.

− Vi behöver vara mycket vaksamma så att den öppenhet, mångfald och internationalisering som våra lärosäten präglas av inte tar skada. Det finns en oro inför vad det internationella samarbetet kan innebära i relation till vissa länder och det kan leda till att vi undviker samarbeten.

Vägledning för forskare

Den farhågan delas av Andreas Göthenberg, vd på STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

STINT arbetar med ansvarsfull internationalisering, där även frågan om ovälkommen utländsk inblandning ingår. År 2020 gav STINT ut ett vägledande dokument för forskare i samarbete med Lunds universitet, Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan.

− Vi vill absolut inte hindra internationella samarbeten, men vi vill nå fram till enskilda forskare om att man kan behöva tänka sig för, säger Andreas Göthenberg.

Att välja bort samarbeten med vissa länder för att undvika risker ser han inte som en hållbar väg framåt. Lösningen, menar han, är istället att öka medvetenheten och etablera rutiner som gör att man kan bedöma riskerna. Utifrån det kan man ta ställning till huruvida man ska påbörja samarbeten eller till hur samarbeten kan utvecklas på ett meningsfullt sätt.

− För att lösa globala problem måste vi samarbeta över gränserna. Vi vet att internationella samarbeten över lag höjer kvaliteten inom forskningen.

”Behöver vara eftertänksam”

STINT:s dokument om ansvarsfull internationalisering listar ett antal frågor som man som forskare bör ställa sig innan man går in i ett internationellt samarbete, som: Varför vill de jobba med just mig? Kan det finnas dolda avsikter? Finns det risk att landets regering kommer påverka forskningsresultaten?

− Om någon hör av sig och vill inleda ett samarbete är det lätt att bli smickrad, men man behöver vara eftertänksam. Det är fantastiskt att man har tillit men man bör också vara ansvarsfull i samarbetet, säger Andreas Göthenberg.

Han ser att utvecklingen i världen har gjort internationella samarbeten mer komplicerade.

− För 20 år sedan fanns i princip alla världens ledande forskare i demokratier men så är det inte längre. Nu bedrivs forskning i framkant även av forskare i auktoritära länder och det gör att det uppstår nya frågor att ta hänsyn till.

Albin Gaunt tycker att det skulle vara väldigt olyckligt om svenska forskare valde bort samarbeten med framstående forskare i till exempel Kina på grund av landets statsledning.

− Man hör ibland vissa säga att vi inte kan samarbeta med dem som inte delar våra värderingar, men om vi inte samarbetar kan vi ju aldrig närma oss varandra. Jag menar inte att vi ska anpassa oss till ickedemokratiska värderingar, men om vi inte pratar med varandra hamnar vi i olika bubblor och det vore väldigt synd.

Uppmärksammas i flera länder

Utmaningarna med ovälkommen utländsk inblandning uppmärksammas nu från flera håll, både i Sverige och i andra länder. Det genomförs olika typer av satsningar för att öka kunskapen om riskerna och stödet för lärosätena.

I Storbritannien finns till exempel sedan i höstas en särskild expertgrupp som erbjuder säkerhetsrådgivning till landets forskare innan de går in i internationella samarbeten. Gruppen vänder sig framför allt till forskare som samarbetar med institutioner i Kina.

Utöver sådana nationella initiativ genomförs även internationella satsningar för att öka säkerhetsskyddet vid högskolor och universitet. Så sent som i januari i år lanserade EU-kommissionen en verktygslåda som ska motverka utländsk inblandning vid lärosäten inom unionen.

Publikationen går till exempel igenom hur forskare kan minska riskerna vid internationella samarbeten och hur lärosäten kan förbättra sin cybersäkerhet. Den lyfter också fram positiva exempel från olika EU-länder och nämner bland annat STINT:s dokument om ansvarsfull internationalisering.

Arbeta med säkerhetsskydd

Från Säpo ser man att det finns stor vilja vid svenska lärosäten att öka säkerhetsskyddet och hindra utländska aktörer från att utöva påtryckningar eller komma över hemlig information.

− Det går i rätt riktning men vi ser att väsentligt arbete kvarstår. Vi vill verkligen betona betydelsen av att arbeta med säkerhetsskydd, säger Gabriel Wernstedt.

Det som varje lärosäte i första hand måste göra enligt Säpo är att analysera vad eller vilka det är på just det egna lärosätet som behöver skyddas och mot vad. Nästa steg är att se över så att man har ett bra skydd av dessa verksamheter och personer. Det handlar om fysiskt skydd i form av lås, larm och säkra lokaler. Det handlar också om att ha en bra säkerhet i de tekniska systemen och bra rutiner kring informationshantering.

− Slutligen handlar det också om personalsäkerheten i form av säkerhetsskyddsklassificerade tjänster, säkerhetsprövning och lojala medarbetare.

Forskare känner sig ensamma

Albin Gaunt anser att man behöver öka medvetenheten på institutionerna och samtidigt bygga upp en kompetens vid lärosätena dit forskare kan vända sig för att få stöd.

− Vi vet att många forskare känner sig ensamma i de här frågeställningarna. Ibland borde vi kanske lyfta besluten till en högre nivå, när det finns osäkerhet.

Han tillägger att även lärosätenas ledningar nog kan känna sig ensamma ibland. Han tror att lärosätena skulle behöva ha närmre stöd från nationella myndigheter vid vissa beslut kring internationella samarbeten. Samtidig betonar han åter att det är viktigt att inte i onödan sprida misstänksamhet mot forskare eller aktörer från vissa länder.

− Vi måste kunna samarbeta även med forskare från länder som bedöms som riskfyllda. Om vi bara jobbar med partners som vi känner väl sedan tidigare missar vi nya samarbeten som kan bidra kraftfullt till forskningen.

På STINT:s webbplats finns ett vägledande dokument om ansvarsfull internationalisering. Länk till annan webbplats.

EU-kommissionens verktygslåda för att motverka utländsk inblandning Länk till annan webbplats..

Relaterat innehåll

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...

Debatt 31 januari 2024

Sveriges unga akademi

Svag forskarrepresentation och en olycklig åtskillnad mellan forskning av hög kvalitet och forskning som tar sig an samhällets behov. Sveriges unga akademi är kritisk till huvudför...