Regimkritik kan kosta jobbet

– De senaste åren har det blivit svårare för ryska forskare inom statsvetenskap och internationella relationer att uttrycka sina åsikter och bedriva sin forskning, om ens slutsatser inte sammanfaller med de officiella ståndpunkterna. Och det gör inte mina.

Det säger Gleb Jarovoj, docent i statsvetenskap vid universitetet i Petrozavodsk i Karelen i västra Ryssland. Här började han arbeta direkt efter sin examen för 15 år sedan, och la 2007 fram sin doktorsavhandling om gränsöverskridande samarbeten i Europa, med regionen Karelen som exempel.

Till en början trivdes han väldigt bra vid universitetet, men nu upplever han att tiderna har förändrats och att stämningen blivit tuffare. Gleb Jarovoj berättar att han efter föreläsningar kontaktats av den federala säkerhetstjänsten, FSB, som haft synpunkter på innehållet.

– De tyckte inte om att jag berättade vissa saker för studenterna. Till exempel när vi pratade om situationen i Ryssland och frånvaron av yttrande- och pressfrihet, eller min åsikt att patriotism inte bara handlar om att stödja den nuvarande regimen, säger han.

Vände sig till journalistiken

För ungefär tre år sedan upplevde Gleb Jarovoj situationen på universitetet allt för begränsande och vände sig till journalistiken i hopp om att lättare kunna uttrycka sig där. Att hitta en lämplig mediakanal var svårt, men till sist hittade han rätt i den oberoende nyhetssajten 7X7. För dem har han de senaste åren skrivit flera artiklar, bland annat om utvecklingen på ögruppen Valamo i Ladogasjön.

På Valamo ligger ett rysk-ortodoxt kloster, troligen grundat under 1300-1400-talen. Efter att ha lämnat ön under andra världskriget återvände en liten skara munkar 1989. Därefter har antalet munkar blivit fler, medan den civila befolkningen på ön har minskat i antal.

Enligt Gleb Jarovoj försöker klostret, med stöd av myndigheter på alla nivåer, få bort privatpersonerna för att kontrollera ön helt.

Falska dokument

I sina artiklar beskriver han hur falska dokument har använts i domstolsprocesser mot befolkningen för att tvinga människor att flytta, och hur federala och regionala myndigheter på olika sätt stöder klostret ekonomiskt, till exempel med enorma investeringar i infrastruktur. Syftet är uppenbart, enligt Gleb Jarovoj.

– Varje år besöker många tusen turister Valaamo. Klostret vill kontrollera allt som har med dem att göra: transporter, utfärder, restauranger och hotell. Idén är att äga öarna för att tjäna stora pengar. Det här görs mot lokalbefolkningens vilja och mot den ryska lagen.

Huvudartikeln om klostrets angelägenheter uppmärksammades av andra medier och Gleb Jarovoj tilldelades ett lokalt journalistpris. Men han tror inte att artiklarna var hela skälet till den dramatiska vändning hans akademiska karriär tog i slutet av 2016. Efter 14 års tjänst avskedades Gleb Jarovoj då från universitetet.

Valövervakning ledde till avsked

Själv ser han förklaringen i sitt engagemang i organisationen Golos, som arbetar med valövervakning.

– Mycket av det jag skrev var inte särskilt bekvämt för myndigheterna eller den ortodoxa kyrkan, men det var bara en liten del av det hela. Säkerhetstjänsten lät mig veta att om jag skulle fortsätta arbeta för Golos skulle de göra sitt bästa för att avskeda mig från universitetet och ett halvår senare blev det så.

Officiellt hade avskedet att göra med att han vid två tillfällen under 2016 passerat den ryska gränsen för att delta i akademiska arrangemang, utan att ha de officiella tillstånd från universitetsadministrationen som krävs för sådana resor. Men Gleb Jarovoj ansåg inte att de angivna skälen var tillräckliga för avsked. Han kunde förklara de saknade resetillstånden och tog ärendet till domstol.

– Under de senaste åren har flera av mina kolleger avskedats från olika institutioner av olika skäl. Jag ville visa hur man kan kämpa mot universitetsadministrationen när man anser att den inte har rätt. Dessutom ville jag göra det offentligt känt att den federala säkerhetstjänsten försöker påverka akademiska institutioner.

Stöd av Scoop Russia

I granskningen av Valamo kloster har Gleb Jarovoj fått stöd av Scoop Russia, ett projekt som stöder undersökande journalistik i nordvästra Ryssland (se faktaruta). Projektet bygger på kollegialt stöd och drivs av de danska och svenska föreningarna för undersökande journalistik tillsammans med en dansk och en rysk organisation för pressfrihet. Finansieringen kommer huvudsakligen från den svenska biståndsmyndigheten Sida.

Hittills har ungefär 100 journalister i nordvästra Ryssland fått stödet, berättar Börge Nilsson, projektkoordinator för Scoop Russia. Han beskriver situationen för granskande journalister i Ryssland som allvarlig. Medan statsstyrda TV-kanaler dominerar på riksnivå finns det i provinserna viss frihet att bedriva undersökande journalistik. Men inte om vad som helst, och den som går över gränsen kan drabbas hårt.

– Då riskerar du att trakasseras, hotas och mördas för den journalistik du bedriver och staten utreder inte brotten effektivt. Det går att publicera ganska vassa artiklar om till exempel miljöförstöring, konsumentfrågor och korruption, men vissa ämnen får inte förekomma. Allt som närmar sig den ryska maktens privata liv och ekonomi är tabu, säger Börge Nilsson och fortsätter:

– Dessutom har det kommit ett batteri av lagar som styr vad man får skriva, hur information får inhämtas och vem som får kryptera mejl. Webben övervakas strängt.

Flera liknande fall

Enligt Börge Nilsson är det som hänt Gleb Jarovoj inte unikt. Han känner till flera liknande fall och har bland annat rapporterat om tre ryska forskare vid ett statligt universitet i Archangelsk, som på sin fritid engagerade sig i en hbtq-organisation.

En lag som förbjuder ”propaganda till minderåriga om icke-traditionella sexuella relationer” resulterade i att deras föreläsningar och undervisningsmaterial granskades av den statliga säkerhetstjänsten. De hotades med avsked och fick i vissa fall sparken. De formella skälen liknade anklagelserna mot Gleb Jarovoj – att de rest utomlands men inte sökt tillstånd i tid.

– Forskare som gör något som anses olämpligt – till exempel engagerar sig i hbtq-frågor publikt eller som i Gleb Jarovojs fall i valövervakningsorganisationen Golos – får onda ögat på sig. Då hittar man alla tänkbara skäl att försöka nita dem, för brott mot regler som gäller alla men som andra normalt kan strunta i. Det är en repressiv metod som är vanlig i Ryssland.

Samtidigt är allt inte så totalitärt som man förenklat kan tro, konstaterar han.

– Ibland finns någon klok och hederlig person i rättsväsendet som faktiskt vågar häva ett felaktigt beslut, trots att det inte är bra för dennes karriär. Det finns ljusglimtar i form av personer som vågar fatta beslut på tvärs mot de politiska intentionerna.

Domaren gick på hans linje

Kanske nådde ett sådant ljus Gleb Jarovoj. Till hans förvåning gick domaren på hans linje i hans anställningsärende, och i april i år fick han sin tjänst tillbaka. Han ser sig jobba kvar ett par år till, men konstaterar att det trots stöttande kolleger är svårt att fortsätta när hans relation till universitetsadministrationen är så dålig.

Generellt upplever han att graden av forskningsfrihet varierar i Ryssland. I Moskva finns välrenommerade Higher School of Economics, som enligt Gleb Jarovoj tillåts kritisera regimen och lockar till sig liberala ryska akademiker.

– Men det är lite artificiellt med en oppositionell akademisk institution inom ett utbildnings- och forskningssystem som är fullt av censur. Sådana institutioner krävs för att legitimera regimen, även om de som arbetar där gör viktiga jobb. Regionalt, som här i Karelen, är det svårare att officiellt kritisera regimen inom systemet. Det ger dem skäl att avskeda dig eller göra ditt arbete vid universitetet omöjligt, säger han.

Läs också i Curie: Friheten krymper i akademin