Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

AnnaSara Hammar är forskare i historia vid Umeå universitet och tycker att det är högt i tak på sin egen institution. Hon tror att det kan bli svårare att vara frispråkig i akademin när konkurrensen om tjänster och forskningsmedel ökar. Foto: Mattias Pettersson

NYHET

Otrygga villkor kan få unga att tystna

Rädslan att förlora finansiering eller meriteringsanställningar när man kritiserar den egna organisationen, gör att många tystnar. Men yngre forskare, som är oftare använder sociala medier, kan ha en fördel av att uttrycka sig där. Läs den tredje av fyra artiklar i Curie om debattklimatet i akademin.

En stor andel av de anställda vid svenska universitet har visstidsanställningar. Det gäller både disputerade forskare och doktorander.

– Inom SULF:s doktorandförening, SDF, är vi oroliga att de otrygga arbetsvillkoren kan bidra till att doktorander inte vågar uttrycka sina åsikter av rädsla för att det kan få negativa konsekvenser, säger Anna Ilar, doktorand på Karolinska institutet, och vice ordförande i SDF:s styrelse.

Även AnnaSara Hammar, disputerad forskare i historia vid Umeå universitet, ser en fara med korttidstjänster och otrygga anställningar.

– Jag tror att det kommer att bli svårare att vara frispråkig, både inom akademin och i samhället i stort, i takt med ökad konkurrens om tjänster och forskningsmedel. På min egen institution är det högt i tak och jag upplever att det känns positivt att säga vad man tycker och tänker, men det avgörs nog först när man börjar tänja på gränserna…

Glapp efter disputationen

På humanistiska fakulteten i Umeå utlyses många doktorandtjänster, men få postdoktortjänster. Det innebär att det uppstår ett glapp efter disputationen, innan de unga forskarna hunnit meritera sig för en lektorstjänst.

– Det finns inga ”mellantjänster” för att etablera sig som ung forskare inom humaniora, och då har man ingen riktig plattform för att diskutera eftersom man står utanför alla system. Har man tur får man en kort forskartjänst, men då vågar man kanske inte vara kaxig och riskera att uppfattas som en besvärlig person. Man känner sig mer otrygg om man inte har fast anställning.

Själv är AnnaSara Hammar tillfällig timlärare vid Umeå universitet och har just fått pengar för att starta ett eget forskningsprojekt.

– Egentligen säger jag emot mig själv. För jag känner mig nästan kaxigare nu, när jag befinner mig i ett mellanläge och inte har några lojaliteter, men har egna forskningsmedel.

Lätt för unga att debattera

Anna Ilar på KI menar att det är relativt lätt att debattera forskningspolitik för unga forskare i Sverige, både internt inom akademin och med andra aktörer utanför akademin.

– Doktorander utgör framtidens forskare och man får inte glömma bort att vi utför en betydande del av universitetens forskning.

Unga forskare kan dessutom ha en stor fördel tack vare sociala medier, som de ofta är väl förtrogna med. Twitter och Facebook är några sätt att föra en forskningspolitisk debatt även utanför universitetet. Det märks inte minst på Facebook-gruppen Högskoleläckan.

– Sociala medier är ett utomordentligt sätt att interagera eller debattera med myndigheter, politiker eller allmänheten i stort, säger Anna Ilar.

Bättre villkor för doktorander

Hon tror att många unga forskare skulle tjäna på att vara mer aktiva i den forskningspolitiska debatten – av flera anledningar.

– Dels kan det påverkansarbete vi utför tillsammans bidra till förbättrade villkor för doktorander i Sverige. Men också för att de som är aktiva – både inom och utanför universitetet – får ett större nätverk vilket kan gynna den framtida karriären.

Läs också i Curie:
Vågar du säga din mening i Curie?
På vakt för den akademiska friheten
Han drar sig inte för att debattera

Relaterat innehåll

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...