Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild av Erik J Olsson. 

Erik J Olsson är en av grundarna till Academic Rights Watch som bevakar den akademiska friheten i Sverige. Foto: Kennet Ruona

NYHET

På vakt för den akademiska friheten

Reaktionen från forskarkolleger har varit överväldigande, säger Erik J Olsson. Han är en av grundarna till Academic Rights Watch som bevakar den akademiska friheten i Sverige genom att dokumentera överträdelser. Läs den andra av fyra artiklar i Curie om debattklimatet i akademin.

Erik J Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Tillsammans med lundaforskaren Magnus Zetterholm startade han 2012 Academic Rights Watch för att ge en samlad bild av kränkningar av den akademiska friheten. Bakgrunden var att de noterat att det inte fanns något organ som offensivt bevakar forskare och lärares akademiska rättigheter.

– I vid mening äger det ständigt rum kränkningar av den akademiska friheten vid landets högskolor, ibland beroende på okunnighet, ibland som ett resultat av medvetna odemokratiska strategier, säger Erik J Olsson.

Mot bakgrund av internationella och europeiska styrdokument, inte minst Unescos rekommendationer för högre utbildning, granskar de ärendena från ett gräsrotsperspektiv med medborgaren och den enskilde akademikern i fokus.

– Det gäller särskilt grundläggande frågor om yttrandefrihet och akademiskt självstyre. Genom en ackumulativ effekt hoppas vi att makthavare vid högskolorna ska bli medvetna om vikten av att värna den akademiska friheten, framför allt yttrandefriheteten, som är fundamental i ett demokratiskt samhälle. Vi vill samtidigt ge individen en effektiv möjlighet att protestera.

Försämrat debattklimat

Han menar att debattklimatet försämrats de senaste åren, inte minst genom autonomireformen.

– Autonomireformen har generellt lett till att högskoleledningarna fått mer makt. Det har skett på verksamhetens – lärarnas och forskarnas – bekostnad.

De kollegiala organen som är så viktiga för kvaliteten och för akademins oberoende från olika externa intressen har i de flesta fall nedmonterats – inte minst på de mindre högskolorna, påpekar han.

– I vissa fall finns inga kollegiala organ kvar, i andra fall har de bara en rådgivande funktion. Det har lett till ett slags skendemokrati där de beslut som diskuteras i praktiken redan är fattade.

Ett känt fall som Academic Rights Watch behandlat rör Lundaprofessorn Ulfur Arnason, som 2009 fick sluta sedan han offentligt kritiserat en nedskärningsprocess vid universitet.

Yttrandefriheten kränks

Ett annat exempel är en kartläggning av kommunikationsdokument vid 18 högskolor som Academic Rights Watch presenterade i oktober. I tio av dem kränks yttrandefriheten, anser de.

– Flera högskolor fastställer kommunikationspolicier som ett led i sitt varumärkesbyggande. Där deklareras i mer eller mindre tydliga ordalag att alla anställda måste ge en positiv bild av högskolan.

Sådana direktiv kan lätt förstås som att det inte är möjligt att kritisera verksamheten, vilket strider mot yttrande- och meddelarfriheten, betonar Erik J Olsson.

– Precis som justitiekanslern, menar vi att interna kommunikationsdokument bara får reglera yttranden som kommunikationsansvarig gör i sin funktion.

Kan påverka

Sajten har i snitt 6 000 besök i månaden, varav 2 500 unika besökare. Inläggen kommer ofta högt i Google och andra sökmotorer, vilket gör att Academic Rights Watch:s bedömningar faktiskt kan påverka en högskolas varumärke.

– Universitetsledningarna har i flera fall reagerat på våra bedömningar. I ett fall valde man, efter vår kritik, att publicera en tidigare mörkad magisteruppsats som kritiserade en intern omorganisation. En annan högskola beslutade att ta ner sin kommunikationspolicy efter vår granskning.

Många hör av sig till Academic Rights Watch och tackar för bevakningen, andra vill bara försäkra sig om att de tänker fortsätta. Enligt Erik J Olsson är det även många inom högskoleledningarna som stöder deras verksamhet.

– Faktum är att några av de bästa tipsen vi fått har kommit från insiders på hög nivå inom högskolan. I några fall har chefer påpekat att vår bevakning underlättat för dem att driva vissa frågor internt, med hänvisning till att högskolan annars kan listas av oss.

Academic Rights Watch Länk till annan webbplats.
Erik J Olssons webbsida på Lunds universitet Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:
Vågar du säga din mening i akademin?
Otrygga villkor kan få unga att tystna
Han drar sig inte för att debattera

Du kanske också vill läsa

Debatt 22 maj 2024

Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom ...

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...