Forskare får fristad – vill verka för fred

I september kom de två första forskare som sökt skydd via nätverket Scholars at Risk till Sverige. Båda har varit utsatta för förföljelse och hot i sina hemländer; Abu kommer från ett sydasiatiskt land och Adnam från Mellanöstern.

– Det är en svår situation i mitt land, det var farligt för mig och min familj, så jag skickade en ansökan till Scholars at Risk och hade turen att få komma till Göteborg, berättar Adnam.

Han har delar av sin familj med sig hit, medan Abus fru är i kvar ett annat land, där familjen tidigare hade skydd; hon väntar på att få komma hit. Både Abu och hans fru var engagerade i människorättsfrågor och blev utsatta för trakasserier, bland annat i form av hotfulla telefonsamtal. De fick till sist rådet att lämna landet.

Abu skulle gärna vilja föra en dialog med sina meningsmotståndare men inser att det inte går just nu.

– De behöver tid att coola ner sig innan man kan tala med dem, säger han med ett skratt.

Forskar om fred och konfliktlösning

Båda arbetar med forskning som anknyter till global fred och konfliktlösning. Adnam forskar om länders uppbyggnad efter krig, ett relativt nytt forskningsområde där det inte finns särskilt mycket litteratur.

– Men det finns länder som vi kan lära oss av, som klarat av att bygga upp landet igen, till exempel Kuwait och Bosnien, poängterar Adnam.

Abu arbetar bland annat med att utveckla en global onlinekurs i social utveckling med fredliga medel, för studenter på olika nivåer.

– De är framtidens ledare inom politik och opinionsbildning, de måste bli medvetna om kraften i en ickevåldsdiskurs.

Han menar att om vi ska lyckas få till stånd fredliga lösningar i världens konflikter måste vi föra dialog med motståndarsidan.

– Om du möter våld med våld ökar du våldet. Vi måste hitta sätt att hantera våld så mycket som möjligt med ickevåld. De som använder vapen för att framföra sin synpunkt – de förlorar också en möjlighet att skapa allianser.

Minska konflikterna i världen

Han poängterar att dialog är extra viktigt i möten med unga sårbara människor, som på grund av passion och oerfarenhet lätt faller offer för våldsideologier.

Både Abu och Adnam anser att forskare spelar en viktig roll för att minska konflikterna i världen.

– Forskare över hela världen kan hjälpa till att överbrygga kunskapsgapet mellan olika parter. Försöka förstå olika intressen och försöka förstå vilka möjligheter som finns att lösa en konflikt, säger Abu.

Han är hoppfull, pekar på förebilder som Gandhi, Martin Luther King, Nelson Mandela och Aung San Suu Kyi. Adnam nickar instämmande.

– Du kan döda terrorister med gevär eller från flyg, men terrorism måste bekämpas med utbildning. Vår roll som forskare är att utveckla idén om fred och förändra människors sinnen, säger Adnam.

Ger skydd åt hotade forskare

Det internationella nätverket Scholars at Risk, med säte i New York, bidrar till just detta genom sitt arbete med att ge skydd åt hotade och förföljda forskare. Nio svenska universitet har hittills anslutit sig och fem är på gång.

– Ett av universitetets kärnvärden är att värna om det fria ordet och den akademiska friheten. Vi bidrar med en liten, liten del, det är vårt sätt att ta samhällsansvar i flyktingkrisen, säger Karolina Catoni som är internationell samordnare vid Göteborgs universitet och koordinator för den svenska delen av nätverket.

Forskaren får en lön som motsvarar det hen skulle fått som ordinarie anställd och får tillgång till gästforskarbostad. Kostnaderna betalas av rektor men det är institutionerna som meddelar intresse för att ta emot en forskare.

– Det måste finnas en forskningsmässig koppling för att det ska fungera. Det kan vara att forskningen kompletterar institutionens egen eller att man har gemensamma projekt.

Antalet ansökningar ökar

Förra läsåret tog SARs kontor i New York emot 202 ansökningar från olika delar av världen och antalet ökar, sedan september har det redan inkommit 105.

– Krisen i Syrien har märkbart ökat skyddsbehovet, konstaterar Margaret Coons som är programansvarig för Scholars at Risk.

62 forskare har accepterats och väntar på placering och drygt 90 ansökningar från främst Syrien och Irak väntar på att behandlas. Utredningen brukar ta ett antal veckor, beroende på hur fullständig ansökan är, förklarar Margaret Coons.

Vistelsen varar ett år och om forskarna då inte kan åka hem får man diskutera olika lösningar, säger Karolina Catoni. Forskaren kan ansöka om förnyad vistelse genom SAR – eventuellt i ett annat land, söka lediga tjänster eller söka asyl om det finns skäl för det.

Hon menar att det är bra om så många svenska institutioner som möjligt går med så att alla kan hjälpas åt med kontaktskapande. Det finns också ett nära samarbete med norska SAR som är mer etablerat än det svenska.

När jag frågar Abu och Adnam vad som kommer att hända efter deras år här i Sverige skakar bägge på huvudet.

– Efter det vet vi inget om vår framtid, konstaterar Adnam.

– Det viktiga är att göra så mycket produktivt arbete som möjligt under tiden här, sedan får vi se vilka möjligheter som uppstår, säger Abu.

Fotnot: De båda forskarnas namn är utbytta eftersom de är utsatta för hot och förföljelse i sina hemländer.

Scholars at Risk Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Forskarvärlden måste engagera sig i flyktingarna