Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Trovärdigheten hotas av beställda studier

Nästan all läkemedelsforskning är sponsrad av läkemedelsföretag. Samverkan mellan akademi och näringsliv ligger i tiden, men när enskilda forskare tar emot ersättning riskerar trovärdigheten att skadas. Läs den sista av fem artiklar om forskning som finansieras av företag och privata medel.

Att ta fram nya läkemedel är dyrt och tar lång tid. Hela processen från vetenskaplig idé till godkänt läkemedel tar i genomsnitt 10-15 år och kostar 10-15 miljarder kronor.

– Idag är det i princip bara de stora internationella läkemedelsföretagen som kan ta ett nytt läkemedel hela vägen fram till slutligt myndighetsgodkännande, även om många av de grundläggande idéerna kommer från akademin eller från mindre företag, säger Anders Blanck, generaldirektör på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Läkemedelsbranschen i Sverige satsar årligen cirka nio miljarder kronor på forskning och utveckling. Företagen står för i princip all forskning på nya läkemedelssubstanser, medan studier på äldre läkemedelssubstanser ofta sker i samarbete med akademi och sjukvård.

– Nästan all läkemedelsforskning är sponsrad av företag. Det innebär en risk att resultaten, eller analysen av resultaten, påverkas av den som bekostar studien eftersom finansiären senare kan komma att tjäna pengar på den produkt som studeras, säger Jan Liliemark, professor och programchef på Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Strikta krav på nya läkemedel

För att ett nytt läkemedel ska godkännas ställs strikta krav på de kliniska läkemedelsprövningarna. Läkemedelsverken i Europa gör rigorösa genomgångar av studierna för att kontrollera att de håller god forskningskvalitet.

– Denna granskning är viktig, liksom de inspektioner som är till för att upptäcka forskningsfusk. Det ska vara stor risk att bli uppdagad – och ge katastrofala följder.

Samma kontroll finns inte när det gäller jämförande kliniska studier, något som ofta efterfrågas inom vården. I kliniska studier är det ofta företaget som äger projektet och både designar studien och gör analyserna. Men det är forskare som står som författare till studierna.

– Risken är stor att de jämförande studier som görs går ut på att visa att den egna produkten är bättre. Det är ingen slump att sponsrade produkter ofta kommer bättre ut än konkurrenternas. Jag har inte träffat en enda forskare som anser sig vara jävig, utan de ser sig som opartiska och neutrala. Det är typiskt i sammanhanget att det är svårt att se problematiken hos sig själv, säger Jan Liliemark.

Borde inte finnas någon direkt koppling

Därför borde det inte finnas någon direkt koppling mellan ett läkemedelsföretag och en enskild forskare, menar han. Det ska inte finnas någon personlig vinning för forskaren, som till exempel personlig ersättning till forskaren eller forskarens eget företag.

– Den typen av bisysslor är tveksamma ur integritetssynpunkt.

Han ser hellre att universitet hyr ut sina anställda, som ren uppdragsforskning, där det finns tydliga överenskommelser direkt mellan landsting respektive universitet och läkemedelsindustri.

Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, är inne på samma linje. Han menar att om sponsorn har ett tydligt intresse av ett visst resultat, så bör forskare i vissa fall inte ta emot pengar på grund av risken för att utomstående inte kommer att finna resultaten trovärdiga. Till exempel om en studie, som finansierats av sockerindustrin, inte finner några negativa hälsoeffekter av hög, långvarig sockerkonsumtion.

Men denna ”försiktighetsprincip” är inte alltid så lätt att hålla sig till när det gäller läkemedelsforskning.

– Det fungerar inte i praktiken, man kan inte tacka nej till alla kliniska studier. Men forskare bör vara tveksamma till att delta i kliniska studier där de inte har något inflytande över vilka resultat som publiceras, säger Gert Helgesson.

Företagen äger resultaten

När det gäller prövningar för nya läkemedel är det företagen som äger resultaten eftersom det är deras forskningsprojekt. Företagen är också ansvariga för etikprövning, personuppgifter och olika ekonomiska ersättningar till de medverkande. Projekten regleras genom de avtal som ligger till grund för prövningarna, enligt Anders Blanck.

Avtal som skrivs mellan läkemedelsföretag och akademi är alltid i form av trepartsavtal, vilket innebär att avtalet godkänns och undertecknas av företaget, den enskilde forskaren/forskningsledaren och institutionen/universitetet.

– Hur publicering får ske läggs fast i avtalen. En vanlig typ av avtal är att forskaren/läkaren/prövaren kan publicera sina egna data, som avser de egna patienterna. Men eftersom de kliniska läkemedelsprövningarna ofta omfattar många prövningsställen för att få ihop det önskvärda antalet patienter, så blir den enskilda publiceringen inte så intressant. Det är helheten som är det intressanta, säger Anders Blanck.

Så tas ett läkemedel fram

Bakom varje läkemedel ligger det ett omfattande vetenskapligt arbete. Hela processen från vetenskaplig idé till att ett läkemedel blir godkänt tar minst 10-15 år och kostar cirka 10-15 miljarder kronor. Ett stort antal läkemedelskandidater testas, men bara några få substanser klarar sig vidare till kliniska prövningar, det vill säga på människa. De kliniska läkemedelsprövningarna måste alltid visa på läkemedlets effekt, säkerhet och kvalitet. Varje steg kräver dessutom godkännande från olika myndigheter innan de slutgiltiga godkännandena görs av läkemedelsmyndigheter på central nivå.

Relaterat innehåll

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...

Debatt 31 januari 2024

Sveriges unga akademi

Svag forskarrepresentation och en olycklig åtskillnad mellan forskning av hög kvalitet och forskning som tar sig an samhällets behov. Sveriges unga akademi är kritisk till huvudför...