Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Kvinna med munskydd sitter framför datorn och har videosamtal över mobilen.

Många forskare har bedrivit både forskning och undervisning på distans under pandemin. Foto: Deposit

NYHET

Vilka lärdomar kan forskningen dra av pandemin?

Vikten av fri grundforskning och möjligheten att minska resandet genom fler digitala möten. Det är några av lärdomarna som kan dras av coronapandemin, enligt flera av riksdagspartierna.

Stiliserad fyrklöver i mörkgrönt mot vit bakgrund

Centerpartiet (C)

”Satsa på långsiktig och gränsöverskridande forskning”

Det behövs mer gränsöverskridande och övergripande forskning om pandemins effekter på medicinska, ekonomiska och sociala utfall inom olika grupper i samhället och dess långsiktiga effekter. Det är bra att vi redan idag har strategiska forsknings- och innovationssatsningar med fokus på just hälsa och vård. Erfarenheter visar också vikten av samverkan mellan olika delar i samhället och där forskningen måste vara en aktiv del. Digitaliseringen är också ett område där forskningen bör kunna dra lärdomar.

En annan viktig lärdom är vikten av långsiktiga satsningar på grundforskning. Tack vare tidigare upptäckter, samverkan och flexibilitet kunde effektiva vaccin utvecklas snabbt för att möta pandemin.

Bokstäverna K och D i vitt, ovanför varandra på blå bakgrund med vit ram  

Kristdemokraterna (KD)

”Stort behov av nationell samordning”

Pandemin har särskilt belyst vikten av att prioritera grundforskning. Vi hade aldrig haft vaccin mot covid-19 på plats så snabbt om inte relevant grundforskning hade påbörjats för närmare 20 år sedan. Kristdemokraterna värnar och stödjer därför den fria forskningen. Den globala samverkan mellan olika läkemedelsbolag och finansiering från många länder i ett tidigt skede var liksom den regulatoriska samverkan också avgörande för att vaccinet kunde tillgängliggöras så snabbt. När det gäller kliniska prövningar så initierades det flera sådana angående olika aspekter kring vård och behandling av covid-19. Samtidigt blev det tydligt hur stort behovet av nationell samordning är för att studierna ska bli så effektiva som möjligt när det gäller patientrekrytering, men också när det exempelvis gäller studieupplägg för att resultaten ska kunna vara jämförbara mellan olika studier.

Kristdemokraternas förslag om att ersätta dagens 21 självstyrande regioner med ett samlat nationellt ansvar för hälso- och sjukvården skulle inte bara bidra till en mer jämlik vård över hela landet, utan också förbättra förutsättningarna för att genomföra kliniska prövningar som initieras både av industrin och akademin.

Pandemin har också belyst vikten av att snabbt sprida kunskap om de senaste forskningsrönen och behandlingsmetoderna inom hälso- och sjukvården. Här tog professionen ett stort och viktigt ansvar under pandemin. Det är viktigt att förvalta den erfarenheten genom att etablera offentliga kanaler för kunskapsspridning och kompetensutveckling. Även här kan ett samlat nationellt ansvar för hälso- och sjukvården vara avgörande, särskilt tillsammans med vårt förslag om att legitimerad vårdpersonal ska ha lagstadgad rätt till kontinuerlig fortbildning. Ett förslag som nyligen vann stöd av en majoritet i riksdagen.

Vitt L mot blå bakgrund

Liberalerna (L)

”Prioritera fri grundforskning”

Liberalernas ambition är att aktivt arbeta för att genom reformer och satsningar bana väg för Sverige som en framtida kunskapsnation i världsklass. Sveriges förutsättningar att konkurrera på en internationell marknad där utbildning, kunskap och humankapital är avgörande komponenter är god. Landet har en relativt välutbildad befolkning, högteknologisk industri och ett högre utbildningsväsende som är både utbyggt och lättillgängligt. Ett välfungerande skolväsende i kombination med en högre utbildning som präglas av kvalitet är avgörande för att både bibehålla och på sikt även stärka Sveriges position i den internationella konkurrensen.

Vi vill införa ett nytt mål som ska vara övergripande och vägledande för högre utbildning i Sverige. Målet lyder som följer: ”Sverige ska vara en framstående kunskapsnation, där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och effektivitet samt bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.”

Stilserad gul maskros på grön bakgrund

Miljöpartiet (MP)

”Fler digitala möten för att klara klimatkrisen”

Forskare är en grupp som traditionellt reser mycket. Att mötas, utbyta erfarenheter och lära av varandra har genom historien varit centralt i att driva vetenskapen framåt, att nå nya mål och viktiga insikter. Samtidigt måste vi resa mindre och smartare för att klara klimatkrisen. Naturvårdsverkets årliga sammanställningar visar att lärosätena tillhör de statliga myndigheter som står för störst utsläpp från flygresor. Under pandemin tvingades vi att i högre utsträckning både mötas och undervisa digitalt. Det ger oss ett unikt tillfälle ställa om, minska de utsläppstunga resorna och i högre grad övergå till digitala möten och konferenser också inom den akademiska världen.

Pandemin visade även att forskarsamhället behöver vara en del av krishanteringen. Vi behöver rusta våra akademiska miljöer för att snabbt kunna ställa om och bidra i kriser. Även om det ofta gick imponerande snabbt den här gången, såg vi också hur gamla strukturer ibland hindrade att resurser användes effektivt.

Ljusblått M på mörkblå bakgrund

Moderaterna (M)

”Forska även på det osannolika”

Coroanapandemin visade att forskarvärlden var oförberedda på att världen överhuvudtaget skulle kunna drabbas av en pandemi. Samtidigt fick vi erfara att forskarvärlden relativt snabbt kunde mobilisera sig för att ta fram ett vaccin. Lärdomen är att det framgent är viktigt att bedriva forskning (och fördela resurser) även inom områden som anses vara ”osannolika” eller ”riskfria”.

Stiliserad röd ros

Socialdemokraterna (S)

”Samarbeta över gränserna mellan olika forskningsfält”

Covid-19-pandemin visade hur viktig medicinsk forskning och innovation är. Men vi såg också att pandemin hade effekter på människor och samhälle bortom det medicinska. Detta understryker vikten av gränsöverskridande samarbete mellan olika forskningsdiscipliner. Att stärka forskningen inom hälsa och välfärd är en fråga om att rusta Sverige inför framtiden.

Stiliserad blåsippa  

Sverigedemokraterna (SD)

”Det finns en övertro på digitala lösningar”

Sverige måste stå bättre rustat inför samhällskriser, oavsett om det gäller pandemier eller krigssituationer. Det finns en övertro på digitala lösningar, men i själva verket fanns det under pandemins början en brist på kompetens för att klara av situationen. Coronapandemin innebar stora svårigheter för lärosätena att bedriva undervisning, vilket i sin tur sannolikt påverkade möjligheterna att bedriva forskning i den utsträckning som kanske vore önskvärt. Det är viktigt att närmare undersöka hur utbildningens kvalitet påverkats av att en större andel av undervisningen skett på distans.

Vitt v på röd bakgrundsblomma

Vänsterpartiet (V)

”Bidra till ett mer hållbart forskarsamhälle”

Vänsterpartiet menar att det kan finnas ett behov av mer resurser till forskning om virus. Pandemin har även visat på samhällets sårbarhet och vi skulle gärna se mer forskning om detta. Samtidigt är det viktigt att vi i Sverige, trots pandemin, håller fast vid lärosätenas oberoende och därför är det inte vi som politiskt parti som ska dra de största slutsatserna om vilka lärdomar som kan dras. Vi ser också att det finns möjlighet för forskare och lärosäten att minska sina resor till förmån för digitala alternativ och på så sätt och bidra till en mer hållbar utbildningssektor.

Vad vill partierna med svensk forskning i valet 2022?

Forskningspolitiken spelar en viktig roll för forskningens villkor i Sverige. Inför höstens val har Curie ställt tre frågor till riksdagspartierna om hur de ser på forskning och forskningspolitik inom några aktuella områden.
Svaren kommer från de forskningspolitiska talespersonerna.

Läs alla enkätsvar i Curie:

Vilken är den viktigaste forskningspolitiska frågan inför valet?

Vilka lärdomar kan forskningen dra av pandemin?

Politiker: Hur vill ni öka den akademiska friheten?

Du kanske också vill läsa

Nyhet 17 augusti 2022

Eva Barkeman

Mer forskarstyre, ökade basanslag eller utbildning av hög kvalitet. Alla riksdagspartier är överens om att Sverige ska vara en stark forsknings- och kunskapsnation, men vägen dit ä...

Debatt 20 juni 2022

Tuula Teeri, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA

Sverige behöver bli ännu bättre på att ta tillvara den forskning som bedrivs på universitet och högskolor. Det finns ett stort behov av en nationell strategi för att nyttiggöra for...

Debatt 5 september 2022

Vetenskap & Allmänhet

Det pågår en global utveckling mot öppen vetenskap. Arbetet är ett pussel som läggs av många aktörer. För att bilden ska bli komplett och inga bitar tappas bort behöver Sverige en ...