Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Samisk forskning med internationell bärkraft

Det finns 5 000 urfolk i över 70 länder, sammantaget utgör de närmare 400 miljoner människor. På många håll i världen möter de stora svårigheter och blickar vi bakåt kan vi konstatera att åtskilliga urfolk inte längre finns kvar, Peter Sköld.

Det finns ett stort behov av forskningsbaserad kunskap och internationellt samarbete för att åstadkomma förbättringar för urfolk. Det handlar om möjligheterna till en hållbar och demokratisk utveckling och i vissa fall om möjligheten att överleva.

Samerna har fått sin status som urfolk eftersom deras traditionella land, Sápmi, har koloniserats och för att de idag är en befolkning i minoritet med språk, kultur, näringar och identitet som skiljer sig från övriga samhället. Av FN:s rapportör Paul Hunt, av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, av deras kommitté för rasdiskriminering och av Europarådet har Sverige fått kritik för hur vi hanterar de samiska frågorna. Problemet är emellertid många gånger att vi saknar kunskap för att kunna agera. Vi har aldrig utrett hur kolonisationen egentligen förlöpte, eller hur samerna mår idag. Forskningens samhällsnytta har också ett samiskt perspektiv. Varje år är renägare parter i omfattande rättegångar med skogs- och gruvnäringar om rätten att använda land och vatten, här saknas nödvändiga forskningsinsatser.

Samernas strävan efter en hållbar utveckling i Sápmi hotas av snabba miljöförändringar. Här kan forskningens insatser bli helt avgörande för utvecklingen. Psykisk hälsa är idag ett problem för unga samer, renskötaren har Sveriges farligaste yrke och bekymmersamma utflyttningstal är andra omständigheter som gör att man från samiskt håll efterlyser mer och bättre forskning. Resultaten ska skapa nya utgångspunkter för hälsa, miljö, kultur och folkrätt i Sápmi och därmed också förbättra förutsättningarna för Skandinaviens sista urfolk.

Det som vi i Sverige lär oss om samiska förhållanden är nämligen av stort värde för urfolk i andra länder som länge sett samernas utveckling som en förebild, bland annat när det gäller hälsa, organisering och rättigheter. Till exempel är samerna det enda urfolk som har haft en positiv hälsoutveckling och som idag lever lika länge som majoritetsbefolkningen. En satsning på samisk forskning och kultur är därför av stort värde och en ledstjärna, inte bara för Sverige och samerna, utan för urfolk i hela världen.

Mer om skribenten

  • Porträttbild Peter Sköld

    Forskare

    Han skriver om de stora utmaningarna för universiteten, men bjuder också på anekdoter från verkligheten. Han forskar om det samiska samhället och är föreståndare för Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.

Du kanske också vill läsa

Debatt 8 juni 2023

Bri Gauger, Heba Allah Khalil, Liane Thuvander

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Krönika 17 april 2023

Hon höll sig långt borta från fikarum och ovala bord när hon skrev sin avhandling. Ulrika Carlsson skriver om behovet av att få utveckla sina idéer ifred, innan de skärskådas av...

Debatt 17 januari 2023

Louise Bringselius

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....