Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Filmkamera i förgrunden, den person som filmas syns suddigt i bakgrunden.

Är det rätt som forskare att medverka i medier som tar betalt för innehållet? Foto: Sam McGhee

NYHET

Betalväggar gör det svårare att samverka

Betalväggar hindrar spridningen av forskningsresultat, både i tidningar och i vetenskapliga tidskrifter. Kan finansieringsmodellen gå hand i hand med forskares samverkansuppdrag eller blir det en krock? Curie har pratat med två forskare och en redaktionschef.

Porträttbild på Gabriella Wulff

Gabriella Wulff. Foto: Hillevi Nagel

– Jag tycker att samverkan är viktig, så att forskning förs ut i samhället. Men jag vill diskutera om det system som journalistiken bygger på är en bra kanal för samverkan, säger Gabriella Wulff, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

I en debattartikel i tidningen Journalisten Länk till annan webbplats. tar hon upp de stora dagstidningarnas användning av betalväggar och att det begränsar möjligheterna till samverkan. Forskare som ställer upp och kommunicerar sin forskning i medier med allmänheten som målgrupp kan inte nå fram när betalväggar och prenumerationsavgifter står emellan, menar hon.

– Då kommer det inte allmänheten till del, trots allt, säger Gabriella Wulff.

Problemet är stora dagstidningars betalväggar

Själv forskar hon om realisationer inom klädföretag och får under perioder dagligen förfrågningar om att medverka i medier. Det är SVT, Sveriges Radio och stora dagstidningar som Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten samt branschtidningar och nischade magasin som hör av sig.

– SVT och Sveriges Radio finansieras via public service-avgiften så där har alla skattebetalare tillgång och för de nischade tidningarna är man medveten om att publiken är mindre från början. Problemet gäller de stora dagstidningarnas betalväggar, där man tror att innehållet ska nå en stor publik.

Hon tycker att dagstidningarna ska ta bort betalväggarna för all rapportering om forskning.

Samverkansuppdraget är brett och kan till exempel också innebära att kommunicera med näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer. I bästa fall är dialogen dubbelriktad så att nya perspektiv och idéer även kan berika forskningen. Gabriella Wulff menar att det är en viktig uppgift att synliggöra forskning i samhället. Eftersom hennes forskningsområde gäller näringslivet är det naturligt för henne att föra dialog med näringsliv och intresseorganisationer. Hon vill också gärna nå fram via medier men har ibland sagt nej till förfrågningar där det finns betalväggar. Ofta finns det andra möjligheter, till exempel debattartiklar.

– Jag vill bidra med min expertis i de områden där jag kan göra skillnad. Jag vill både få ut min egen forskning men också hjälpa till att tolka andras forskning.

Journalistik kostar

Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter, ser ingen möjlighet att låsa upp betalväggarna för forskningsrelaterat innehåll. Det är kostsamt att bedriva fri och oberoende journalistik, menar hon.

– Jag förstår resonemanget och sympatiserar med tanken om att information ska vara fri. Man kan resonera likadant kring mycket av det vi skriver om, till exempel om politik och berättelser om vår tid och samhället. Men vi är helt beroende av läsarintäkter, de utgör 80 procent av intäkterna, säger Anna Åberg.

Hon estimerar att vissa forskningsartiklar når 100 000 läsare trots att de ligger bakom betalväggar – eller kanske just därför eftersom prenumerationsintäkten är förutsättningen för att de blir skrivna. Tidningen har nyligen gjort en satsning på vetenskapsjournalistik och utvidgat redaktionen med nya specialreportrar.

– Vi förhåller oss till forskningsrapporter som vi gör till all annan information. Vi för inte bara vidare något rakt upp och ner utan granskar det på samma sätt som vi gör med politik och ekonomi, säger Anna Åberg.

Det händer att redaktionen får frågor och önskemål om att låsa upp artiklar men det är inget den brukar tillmötesgå. Det ska i så fall handla om en extraordinär händelse, till exempel en terrorattack, för att artiklarna ska bli gratis.

Publicerar egna debattartiklar öppet

Portrtättbild på Gustav Nilsonne

Gustav Nilsonne. Foto: @fluffled_shoots.

Gustav Nilsonne är docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet och debattör inom områden som rör vetenskapens transparens och reproducerbarhet. Han håller med om att betalväggarna kan vara ett problem för forskare men ser också att det kan vara svårt för medierna att få till en fungerande betalningsmodell som tar hänsyn till detta.

Vid de tillfällen han själv har medverkat i medier har han inte tänkt på att fråga om publiceringen kommer att ske bakom betalvägg eller inte. Men när han skriver egna debattartiklar brukar han förvissa sig om att han får publicera dem öppet även i andra sammanhang.

Han lyfter också forskarens möjlighet att själv tjäna pengar på samverkansuppdraget. Inom medicinen finns det enligt honom ofta en tydlig gräns mellan forskning och samverkan ur ett populärvetenskapligt perspektiv. Om man till exempel ska skriva en populärvetenskaplig bok kan man göra det på fritiden och sedan sälja den och tjäna pengar på den. Inom humaniora menar han att gränsen är mer flytande och att det finns en stor acceptans för att skriva texter i tjänsten som går att sälja och i vissa fall själv tjäna pengar på.

Betalväggar i de vetenskapliga tidskrifterna

Även de vetenskapliga tidskrifterna använder sig av betalväggar och idag får universitet och högskolor betala både för att publicera forskning och för att läsa forskningsartiklar. För svenska lärosäten handlade det om drygt 700 miljoner kronor år 2020 skriver Kungliga bibilioteket på sin webbplats Länk till annan webbplats.. Gustav Nilsonne kritiserar hela strukturen för vetenskaplig publicering.

– Det är ett mycket skadligt system för det påverkar hur forskningen bedrivs. Forskare producerar artiklar istället för kunskap. Ofta går det hand i hand men minst lika ofta gör det inte det. Och artiklar används som valuta för karriären. Det finns bättre sätt att mäta forskning på, baserat på innehållet i forskningen, säger han.

Högskolan ska samverka

Enligt Högskolelagen ingår det i universitets och högskolors uppgift att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 26 februari 2019

Anders Nilsson

Förväntningarna på forskare att samverka med det omgivande samhället har ökat de senaste tio, femton åren – men många vittnar också om vilka utmaningar det innebär. Jonas Stier fo...

Nyhet 18 oktober 2021

Karin Nordin

SLU har länge haft samverkanslektorer som ska få fart på kontakterna med omvärlden. Idag har lärosätet drygt 20 lektorer som samverkar med allmänhet, myndigheter, näringsliv och an...

Nyhet 22 maj 2019

Siv Engelmark

Att kunna betala med kontanter eller att valsedlar inte borde plockas offentligt. Frågor som rör integritet intresserar den politiskt engagerade matematikprofessorn Svante Linusson...