Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Bro över vatten.

För att fler forskare ska kunna ta steget ut från akademin behövs brobyggande mellan lärosätena och organisationer utanför akademin, menar Marika Hedin. Foto: Hao Zhang / Unsplash

NYHET

Bygg broar mellan lärosäten och världen utanför

Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond, lämnade akademin för museivärlden. Miljöteknikforskaren Pontus Cerin har återvänt efter fem år på en myndighet. Båda önskar att fler forskare vågade söka sig utanför akademin, men de ser också hinder på vägen att uppnå detta.

Porträtt på Marika Hedin.

Marika Hedin. Foto: Stefan Tell.

När hon fick sin doktorandtjänst var målet en fast anställning vid ett universitet, men vid disputationen var Marika Hedin redan på väg vidare, mot ett jobb vid Nobelprismuseet.

− Jag kände att det passade mig bättre. Något många doktorander kanske inte tänker på är att de fasta anställningar man kan få på universitetet framför allt handlar om att undervisa, med en varierande procent forskning i tjänsten.

Hon skulle gärna se fler disputerade humanister och samhällsvetare inom olika delar av samhället, till exempel som utredare inom politiken och offentlig sektor. Hon tror att fler forskare behöver höja blicken och se möjligheterna utanför lärosätena.

Se möjligheterna utanför akademin

Samtidigt tror hon att arbetsgivarna utanför akademin behöver bättre kunskap om vilken kompetens man får med sig från en forskarutbildning. Många arbetsgivare, menar hon, förstår inte vad det innebär att vara disputerad.

− Forskarutbildningen förbereder dig inte bara för att forska. Det är en utbildning i analytisk förmåga där man lär sig att snabbt ta in och strukturera information.

Hon upplever själv att det, som chef inom museivärlden, ibland har varit svårt att förklara varför man vid en anställningssituation borde välja just den av de sökande som är disputerad.

Forskarutbildningen förbereder dig inte bara för att forska. Det är en utbildning i analytisk förmåga där man lär sig att snabbt ta in och strukturera information.

− Det kunde vara en känslig diskussion att föra. Det handlar inte om att vara snobbig, man lär sig faktiskt någonting under en forskarutbildning.

Meriteringen blir ett hinder

Porträttbild av Pontus Cerin.

Pontus Cerin.

Pontus Cerin är idag universitetslektor vid Linköpings universitet. Under sin karriär har han växlat mellan jobb inom akademin, industrin och offentlig sektor. 

Han återvände till akademin 2017 efter fem år som affärsutvecklare på Energimyndigheten. Tidigare har han också arbetat på Ericsson och IVL Svenska miljöinstitutet

Med sin forskning vill han bidra till att ta fram hållbara lösningar för industrin och då, menar han, fungerar det inte att stänga in sig på universitetet.

− Som forskare behöver man ha förståelse för branschen man vänder sig till och veta vilka problem de brottas med. Ibland tycker jag att forskare utvecklar verktyg för industrin som inte är anpassade efter förutsättningarna där, till exempel när det gäller tillgången till resurser och personal.

Pontus Cerin vill uppmuntra forskare att våga sig utanför akademin. Samtidigt menar han att det som regel är ett dåligt karriärsdrag, åtminstone om man vill komma tillbaka till universitetet längre fram.

− Tiden utanför akademin blir ett blankt blad i utvärderingarna, i och med att du inte har några publiceringar då.

Hans bild är att erfarenheter från andra branscher väger lätt inom forskarvärlden, där det är publiceringar och undervisningstimmar som ger meriter. Han tycker att det är synd att erfarenheter från andra sektorer inte värderas högre.

− Jag tror att det tredje benet, samverkan, behöver lyftas tydligare och bli mer meriterande, jämte publiceringar och undervisning.

Haft nytta av sina erfarenheter

Pontus Cerin har inte forskat under sina uppdrag utanför akademin utan haft andra arbetsuppgifter, men upplever att hans bakgrund som forskare har uppskattats. Han tycker att han haft nytta av sina erfarenheter som forskare och att det omvända gäller nu när han är tillbaka inom akademin.

Jag tror att det tredje benet, samverkan, behöver lyftas tydligare och bli mer meriterande, jämte publiceringar och undervisning.

Han upplever att erfarenheterna från Energimyndigheten och från teknikindustrin kommer till nytta både i den egna forskningen och för lärosätet.

− Jag använder till exempel mitt kontaktnät när jag hjälper studenter att skaffa ex-jobb. Jag försöker alltid ordna platser på företag som betalar ersättning och där det finns chans till jobb efter examen.

Han tror på att skapa fler möten mellan akademin och industrin.

− Jag vill försöka få in industrin mer i undervisningen och ha fler representanter från industrin som gästforskare.

Fördel att vara disputerad

Liksom Pontus Cerin tycker Marika Hedin att hon har haft stor nytta av sin forskarbakgrund utanför akademin. Efter Nobelprismuseet gick hon vidare till jobbet som chef på Vasamuseet och därifrån till Uppsala universitetsmuseum Gustavianum. Under åren 2003-2005 var hon huvudsekreterare för Whiplashkommissionen, och i den rollen upplever hon att det var en stor fördel att vara disputerad.

− Det fanns en polarisering kring vad whiplash egentligen var och hur whiplashskador påverkade samhället. Som disputerad förstod jag att vi behövde ta fram vetenskapsbaserad kunskap, och min forskarbakgrund underlättade det arbetet.

För att fler forskare ska kunna ta steget ut från akademin tror hon att det behövs brobyggande mellan lärosätena och organisationer utanför akademin. Marika Hedin lyfter fram Riksbankens Jubileumsfonds stödform ”Flexit” som exempel. Genom Flexit finansieras projekt där forskare inom humaniora och samhälle gör studier i samverkan med organisationer inom privat, offentlig och ideell sektor.

− Jag tycker att det är ett bra sätt att främja samverkan mellan akademin och det omgivande samhället, och visa att forskare kan hjälpa till att lösa problem som man står inför i sin organisation.

”Forskares kunskap behövs”

Insikten att forskare är bra på att lösa problem tror hon landade hos många i samband med coronapandemin.

− Jag tror att det blev tydligt att forskare har en viktig uppgift i samhället och att det lönar sig att lita på vetenskapliga metoder.

Det är inget nederlag att inte vara kvar i akademin.

Hon önskar att institutionerna ska bli bättre på att förmedla till forskare tidigt i karriären att deras kompetens inte bara behövs vid lärosätena utan även i andra delar av samhället.

− Det är inget nederlag att inte vara kvar i akademin. Många uppfattar att ens enda chans som disputerad är att hålla sig kvar vid sitt lärosäte så länge som möjligt för att förhoppningsvis till slut få en fast anställning. Men det finns många andra intressanta möjligheter, säger hon.

Marika Hedin välkomnar den statliga utredningen som nu ska undersöka hur man kan öka forskares rörlighet på arbetsmarknaden. Hon hoppas att den inte bara blir tomma ord.

− Det är ju inte första gången den här frågan lyfts. Jag tror att det är viktigt att peka på positiva exempel, där man har tagit hjälp av forskare för att lösa problem och lyckats hitta former som fungerar. Forskares kunskap om vetenskapliga metoder behövs verkligen, inte minst i det nya medielandskap vi har idag, där fakta inte alltid väger så tungt, säger hon.

Utredning: Uppdrag att se över eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Fler forskare behövs utanför akademin

Du kanske också vill läsa

Debatt 12 april 2021

Anna Jonsson, Eugenia Perez Vico och Diamanto Politis

För att akademin inte ständigt ska behöva anpassa sig efter politiska intressen, eller krampaktigt försvara sina ideal, måste våra samtal om samverkan grunda sig på forskning i stä...

Debatt 1 februari 2017

Ann-Katrin Bäcklund

Ann-Katrin Bäcklund, dekan på samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, är kritisk till skriften Kunskapens nya rörelser. Den blandar ihop samhällsvetenskap med human...

Debatt 8 februari 2017

Katarina Bernhardsson, Jenny Björkman, Jesper Olsson och Johan Östling

Omvandlingen av offentligheten kastar om förutsättningarna för den utåtriktade kunskapsförmedlingen för alla forskare. Denna typ av samverkan är central för både humanister och sam...