Forskare med känsla för snö

Många internationella däck- och fordonsföretag utför sina tester på vinterväglag i norra Sverige och det var så idén till Snöakademin föddes.

– Snö, is och kyla är viktiga råvaror i regionen. För att locka hit kunderna behöver vi vara proffs på hur snön kan prepareras på rätt sätt, säger Johan Casselgren, som ansvarar för Snöakademin och är biträdande professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet.

Projektet startades år 2018 med stöd från bland annat Tillväxtverket. Sedan dess har forskarna insett att kunskapen kan vara till nytta inom fler områden, som skidbranschen.

– Vi är intresserade av att samarbeta med alla som använder något slags preparerad snö- eller isyta.

Samarbete med lokala företag

Idag sker samarbete med lokala företag inom fordons- och däcktest, skid- och turismbranschen.

– Ofta finns personer inom företagen som har en väldigt bra känsla för snö. De vet av erfarenhet hur de ska göra vid vissa snöförhållanden. Det vi vill göra är att mäta olika parametrar i snön och dokumentera dem och koppla det till känslan för snö.

Liknande forskning finns i Schweiz och Tyskland, men där fokuseras framför allt på laviner. Johan Casselgren hoppas att Luleå tekniska universitet ska kunna bygga upp en unik kompetens som samtidigt gynnar näringslivet i regionen.

– Jag hoppas att Snöakademin kan leda till att vi bibehåller och vidareutvecklar de företag i regionen som arbetar med snö och is, men också att vi får mer trafiksäkra bilar. När det gäller skidbranschen vore det jätteroligt om vi kan tillföra kunskap så att det går bättre inom skidåkningen.

Vill ta fram snabbare skidor

En del forskning inom akademin handlar om grundforskning kring snöns egenskaper, medan en annan del är mer tillämpad forskning mot fordonstestning och skidbranschen. Hittills har forskarna studerat snöns egenskaper och hur dessa förändras beroende på temperatur.

De har också tagit fram ett flertal instrument för att mäta olika parametrar i snön. En utmaning har varit att pricka in rätt väderläge för mätningarna.

– Vi måste passa på vid vissa väderförhållanden. Det är inte alltid som det finns färdiga banor som vi kan testa på och inte heller givet att snön kommer när vi räknar med det.

Enligt Johan Casselgren flyter samarbetet på bra och intresset från entreprenörerna är stort.

Nyligen startades också ett samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté. Doktoranden Kalle Kalliorinne har knutits till projektet efter att tidigare ha forskat om glidlager och optimering för att få minsta friktion mellan två ytor.

– För några månader sedan blev applikationen istället skidor och snö, men principen är densamma. Skidorganisationerna bidrar med sina lärdomar och har mycket kunskap om vad som brukar fungera. Som forskare vill jag få mer kunskap om vad som får skidor att gå snabbt.

Hoppas kunna mäta under skidtävlingar

I sitt forskningsprojekt gör han modelleringar av ytor i kontakt med snö i ett datorprogram och konstruerar en testrigg för att testa skidor i en riktig skidbacke.

– Jag hoppas att min forskning ska ge ökad förståelse för skidans kontakt med snö och hur skidan kan utformas för att gå snabbare beroende på snöns egenskaper, väderlek, skidans struktur, slipning och vallning.

Skid-VM har nyligen avslutats och media har rapporterat om svenska vallamissar och förlorade medaljplatser. Kalle Kalliorinne skulle gärna göra mätningar under skidtävlingar för att analysera när det går bra och dåligt.

– Vi tror att om vi kan komma åt och mäta lite mer så kan vi hjälpa till med en ökad förståelse. Helst skulle vi vilja testa idéer direkt i skarpt läge i tävlingssituationen och de förhållanden som råder just då, men de tävlande är kanske inte sugna på att riskera en pallplats för forskningen, säger han.

Unik kompetens som intresserar många

Rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn ser satsningen på Snöakademin som ett sätt att positionera sig inom ett område där universitetet har en unik kompetens som intresserar många människor.

– Vi kan de här förhållandena och har goda möjligheter att studera dem. Det är roligt att hitta unika områden där vi verkligen kan ta en internationell position. Å ena sidan är det nischat, å andra sidan berör det väldigt många människor som lever i kallt klimat.

Hon ser också akademin som ett sätt för universitetet att profilera sig och kommunicera sin verksamhet på området.

– Vårt varumärke är starkt förknippat med snö och is och det är något vi använder i vår marknadsföring och kommunikation. Det här samarbetet stärker den profilen ytterligare.

Snöakademin är också ett sätt att samla lärosätets forskning inom området under en gemensam hatt, framhåller hon.

– På så vis blir det mycket enklare för intresserade att hitta och ta del av utbildningar, forskning och samarbeten på området.

Nytta för både industrin och akademin

Enligt Birgitta Bergvall-Kåreborn sker den här typen av samarbeten inom merparten av universitetets forskning.

– Ett bra samarbete är när man hittar något som är viktigt för alla som deltar. Att hitta frågeställningar och utmaningar som är intressanta både från ett akademiskt och ett bransch- och industriperspektiv.

Men att utveckla ett gemensamt arbete så att det skapar värden för både akademin och industrin är något som tar tid, menar hon.

– Det kan låta enkelt. Men att verkligen få till samarbetet så att det blir av hög kvalitet och alla parter når de resultat de vill, det är en konst och något som man måste träna på.

Hon hoppas att samarbetet ska leda till att verksamheten breddas mot nya områden där intresset för snö och is är stort.

– På så vis kan vi ge ett bidrag för att stärka de här branscherna samtidigt som vi utvecklar vår utbildning och forskning, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.