Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Studentpool ökar samverkan mellan universitet och skola

En av de bästa sakerna med att arbeta som forskare är att man får omge sig med en ständig ström av unga och ambitiösa studenter och medarbetare, skriver Jens Sundström.

Ibland blixtrar det till extra i dessa möten, vilket får mig att känna hopp för mitt ämne och tillståndet i universitetsvärlden. Under förra året hände det, jag kontaktades av en grupp agronomstudenter som önskade:

”Vi vill åka runt i landets gymnasieskolor och berätta om lantbruk och lantbrukets betydelse för det omgivande samhället”.

Det var som fågelkvitter en vårdag för en samverkanslektor som jag.

För även om intresset för mat och livsmedel slår alla rekord, verkar det som om det stora flertalet i dagens urbana samhälle har tämligen dimmiga begrepp om vad lantbruk egentligen är, bortom smörreklamens idylliska kullar och renskrubbade kor. Att nyansera den bilden av lantbruket är bevekelsegrunden både för min verksamhet och studenterna. Vad vore då bättre än att agronomstudenter under sina sista studieår delade med sig av sin nyvunna kunskap. Det skulle dessutom ge dem pedagogisk övning och praktik inför det kommande arbetslivet. Vid våra första kontakter med gymnasieskolan visade sig också att ett sådant initiativ ligger i linje med vad som gäller för ämnet biologi; mer praktiska inslag och mer samhällsrelevans i biologiämnet är vad som efterfrågas. Vad skulle då passa bättre än att ta exempel från lantbruket?

De flesta kanske inte tänker på raketforskning (i betydelsen den absoluta forskningsfronten) när de hör ordet lantbruk. För oss som arbetar och studerar på SLU är saken dock tämligen klar, lantbruk är synonymt med Science ! (Förlåt engelskan men det blir inte lika snärtigt med svenskans Vetenskap)

Vare sig det gäller förädling av nya växtsorter, GPS-styrda tröskor eller påverkan på den biologiska mångfalden så är lantbruket, om inte raketforskning, så i alla fall en verksamhet som bäst utvecklas och förklaras med vetenskapliga metoder och förhållningssätt; praktisk biologi med samhällsrelevans helt enkelt.

För den enskilde lantbrukaren är naturligtvis lantbruket också en affärsrörelse och det är därför extra roligt att flera agronomer med inriktning mot landsbygdsutveckling och ekonomi ingår i det pilotprojekt som vi nu drar igång. Studenterna har, i samarbete med lärare på Katedralskolan här i Uppsala, tagit fram ett utbildningsmaterial anpassat till gymnasieskolan. Just nu tar studenterna kontakt med gymnasieskolor i Uppsala och i Stockholm. Gensvaret har varit mycket positivt med fler inbokade undervisningstillfällen än vi i första skedet beräknat. Om projektet faller väl ut är ambitionen att detta ska utvidgas till att omfatta studenter från SLUs samtliga studieorter och bli en permanent del av universitetets samverkan med gymnasieskolan.

Förhoppningsvis kan studentpoolen då också tjäna som ett positivt exempel för hur universiteten kan samarbeta med skolan; vilket borde vara av intresse för det skolforskningsinstitut som vetenskapsrådet från och med i år ansvarar för.

Mer om skribenten

  • Jens Sundström

    Samverkanslektor

    Han skriver om betydelsen av ett vetenskapligt synsätt i debatten om genteknik. Jens Sundström forskar om de genetiska mekanismer som bestämmer när barrträd ska sätta kottar.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...