På besök i varandras verkligheter

När Curie anländer till riksdagshuset sitter redan Berit Högman och Gustaf Arrhenius ivrigt diskuterandes i kafeterian med utsikt över ett solglittrande Strömmen. De har haft tät kontakt även efter att den officiella delen av utbytesprogrammet avslutades i höstas.

– Berit är väldigt generös med sin tid. Till exempel ringde jag henne en söndag med en fråga och det var inga som helst problem. Det är nog jag som har fått mest utbyte av det här programmet, säger Gustaf Arrhenius, som både är professor i praktisk filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier.

En fråga om demokrati

Det är tio forskare och tio riksdagsledamöter som delat varandras vardag i det senaste utbytesprogrammet. Det startade i mars med att forskarna fick träffa sina respektive ledamöter i riksdagen och följa dem i arbetet. De fick också besöka första och andra kammaren, riksdagens utredningstjänst och ett partikansli samt lyssna på statsministerns frågestund i plenisalen.

– I grund och botten ser jag det som en fråga om demokrati. Jag tycker att fler ska få tillgång till riksdagen – allt från skolklasser till forskare! Sedan vill jag inte vara en politisk ”nörd” som inte ser bortom riksdagshusets korridorer. Jag är en nyfiken person som vill behålla mitt örnperspektiv och ha en kontinuerlig omvärldsspaning, säger Berit Högman.

Att just Gustaf Arrhenius och Berit Högman blev ett par i årets program betecknar de som en lycklig slump. Dels är den geografiska närheten en fördel, Institutet för framtidsstudier ligger bara ett stenkast härifrån, dels har de många gemensamma intressen.

Berit Högman är vice gruppledare för Socialdemokraterna och sitter i flera utskott. Gustaf Arrhenius kanske mest kända forskning handlar om hur vi bör ta hänsyn till framtida generationer när vi fattar moraliska och politiska beslut. Ett konkret resultat av deras samarbete är att han nu ska undersöka hur systemet med utjämningsmandat fungerar.

– För mig är det också en fantastisk möjlighet att få se hur riksdagens vardag fungerar i verkligheten. Jag hade – och jag tror många med mig – en ganska dimmig uppfattning om det. Sedan sammanföll den här chansen med mitt nya uppdrag som vd för Institutet för framtidsstudier, och en av institutets uppgifter är just att informera politiker om pågående forskning, säger Gustaf Arrhenius.

God bild av forskares vardag

Berit Högman tillbringade två halvdagar på Institutet för framtidsstudier som en del i utbytesprogrammet. Hon hade redan en ganska god bild av en forskares vardag, eftersom hon bland annat har suttit i styrelsen för Karlstad universitet. Men hon beskriver ändå besöken som mycket intressanta.

– Första gången lyssnade jag till en ganska komplicerad föreläsning. Vid det andra tillfället gick jag runt och hälsade på alla och de berättade om sin forskning, det var väldigt roligt!

Berit Högman skulle gärna se att tillgång till aktuell forskning och kunskap blev en större del av riksdagens dagliga arbete.

– Till exempel kunde forskning föras in oftare i de olika partigrupperna. Trots allt handlar politik både om hjärtat och hjärnan, säger Berit Högman.

Trodde ledamöter hade mer resurser

På frågan om det är något som förvånade dem i den andras vardag svarar Gustaf Arrhenius snabbt att han trodde att riksdagsledamöter hade mer resurser till sitt förfogande.

– Ett exempel är när jag frågade Berit om ett dokument och det var hon själv som plockade fram det och inte en assistent, då blev jag lite förvånad.

Berit svarar att hon är lite överraskad över hur chosefri Gustaf är.

– Ibland kan det finnas ett behov i akademiska kretsar att slå varandra i huvudet med sin kunskap. Det är något som Gustaf är fullständigt befriad från. Det känns istället som jag har fått tillgång till ett levande uppslagsverk. Det är ”gött” som vi säger på värmländska!

Nytt utbyte under 2016

På Sällskapet Riksdagsledamöter och forskares (Rifo) kansli berättar Lars Eriksson att man just har beslutat att genomföra utbytesprogrammet även under 2016.

– Vi är väldigt nöjda med utfallet i år! Den enkät vi just har gjort bland deltagarna visar att även de är mycket positiva, säger han.

Av riksdagens 349 ledamöter var det 10 personer som ville vara med i årets omgång. Det kan tyckas blygsamt, men enligt Lars Eriksson är det en lagom och hanterbar grupp.

– Många politiker har helt enkelt inte tid. Sedan finns det andra som ändå träffar forskare eller själva är forskare. Vi fick ihop en väldigt bra grupp i år med en mix av olika partier och ungefär lika många män som kvinnor.

Utbytesprogrammet är en del av Rifos arbete med att fungera som en bro mellan politiken och akademin. Men först och främst ger kanske programmet värdefulla erfarenheter för de enskilda deltagarna.

– Det är en värdefull insikt för många att få se hur riksdagsarbetet fungerar i praktiken. Många tror nog att en riksdagspolitiker har mycket mer inflytande än vad som verkligen är fallet. Förhoppningsvis hjälper programmet också till att slipa ner de trösklar som kan finnas mellan forskarvärlden och verksamheterna här i riksdagshuset, säger Lars Eriksson.

Läs också i Curie:

Bushs förbud väckte intresset för forskning (Curie)
För att få politiker att förstå forskning (Curie)
De förser politiker med fakta (Curie)
Doktoranden i riksdagen (Curie)