Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
En kvinna i beige kofta har händerna i luften i en berättande gest. En man med grårutig kavaj och kort skägg tittar på.

Rymdfysikern Gabriella förklarar för programledaren Robin Paulsson hur kärnkraft fungerar. Foto: SVT

NYHET

Rymdforskaren Gabriella fick tre drömyrken i ett

Gabriella Stenberg Wieser forskar om planeter, månar och kometer och folkbildar om fysik i SVT:s Fråga Lund.
Filmstjärna, journalist eller generalsekreterare i FN var hennes karriärdrömmar när hon var liten. Som rymdforskare fick hon på sätt och vis alla de jobben.

I vår ska rymdsonden JUICE skjutas iväg mot Jupiter och dess månar. Det är en viktig händelse för rymdforskaren Gabriella Stenberg Wieser, som började planera för JUICE för mer än tio år sedan. Hur känns det nu?

– Uppskjutningsfönstret öppnar 14 april, så än så länge har jag huvudet fullt med andra saker, säger hon. Men jag kommer att vara nervös när det är dags. Ännu läskigare blir det ett par månader senare, när vi ska provköra instrumenten. Det vore en mardröm om vårt instrument inte fungerar som det ska.

Gabriella Stenberg Wieser forskar vid Institutet för rymdfysik i Kiruna. Sedan hon doktorerade 2005 har hon varit involverad i arbetet med ett antal olika rymdsonder och hunnit forska om jorden, Mars, Venus och en komet. Men JUICE (som är en förkortning av Jupiter Icy Moons Explorer) blir speciell. Det blir antagligen det enda stora projekt som hon får följa från början till slut.

– Projekten är så långa så för de flesta rymdforskare blir det max en sond som man är med på från planering till att projektet avslutas. I början av min karriär arbetade jag med instrument som andra planerat. Om vi börjar planera för nya sonder nu kommer jag antagligen hinna pensioneras innan de är framme vid sina mål.

Väckte forskarsjälen i henne

Ett skolexperiment på mellanstadiet väckte forskarsjälen i Gabriella Stenberg Wieser. Hon minns euforin men också hur stukad hon blev av att ingen vuxen förstod hennes entusiasm.

Hon minns euforin men också hur stukad hon blev av att ingen vuxen förstod hennes entusiasm.

– Experimentet handlade om en leksaksbils bromssträcka på olika underlag, väldigt enkelt, men jag blev så fascinerad. Att man kan undersöka världen och dra slutsatser! Men ingen ville lyssna när jag berättade, ingen vuxen såg något att uppmuntra i detta. När jag nämnde den här händelsen under ett föredrag för något år sedan märkte jag till min förvåning att jag började gråta. Först då förstod jag hur laddat minnet var för mig.

I ungefär samma ålder blev Gabriella Stenberg Wieser intresserad av rymden. På biblioteket hemma i Vänersborg lånade hon en bok om den tidiga rymdforskningen och rymdkapplöpningen.

– Där finns en oemotståndlig kombination av intressanta tekniska problem och engagerat lagarbete som berörde mig djupt då och lika mycket idag. Jag älskar när det inte är det ensamma geniet som är hjälten utan ett team som uträttar stordåd tillsammans.

Nasas flygledare Gene Kranz är sedan den där boken en av hennes stora förebilder i livet. Han ledde markkontrollens lagarbete under flera rymdfärder, inte minst bragden att få hem besättningen på olycksdrabbade Apollo 13 levande.

Byggde rymdbas i lego

Hon byggde en rymdbas i lego som blev navet i en stor och detaljrik fantasivärld under flera år.

– Jag och min kompis hittade på långa berättelser om alla legogubbarna. Vi gjorde också ett sexveckors arbetsschema och räknade ut hur mycket övertidsersättning var och en skulle få.

Hur gammal var du?

– Åh, det vågar jag nästan inte säga. Vi höll på tills jag var runt 17 år.

Har du barn, så du får bygga lego idag?

– Nej, men jag bygger lego med min man ibland. Jag gav honom Nasas Saturn V-raket i julklapp. Men vi gör inte arbetsscheman för gubbarna.

Jag bygger lego med min man ibland. Jag gav honom Nasas Saturn V-raket i julklapp.

Ett annat ungdomsintresse som upptog mycket tid var fredsrörelsen. Gabriella Stenberg Wieser drömde om att bli generalsekreterare för FN och få världens länder att jobba tillsammans för nedrustning och fred.

Inga tankar på en forskarbana

Barndomens andra två jobbdrömmar var journalist – som pappa – och filmstjärna. Några tankar om en forskarbana fanns inte.

– Jag kommer inte från en akademisk familj, kände ingen som var forskare och hade ingen uppfattning om vad de gjorde mer än att de satt och tänkte. Jag var också övertygad om att forskare var en annan sorts människor, en elit.

När Gabriella Stenberg Wieser började läsa teknisk fysik på universitetet var det därför inte alls med sikte på en fortsatt karriär i akademin. Först mot slutet av utbildningen förstod hon att hon behövde revidera sin bild av forskare.

– Jag var med och ordnade en konferens och lärde för första gången känna en forskare lite. Jag upptäckte till min förvåning att han inte var ett universalgeni. Han kunde mycket för att han jobbat med det, men på andra områden tänkte jag fortare än honom. Det var omvälvande.

Roligt att göra Fråga Lund

När den här intervjun görs har höstens sista avsnitt av SVT:s klassiska folkbildningsprogram Fråga Lund just sänts. Det avslutades med att Gabriella Stenberg Wieser hängde upp programledaren Robin Paulsson på väggen med en vakuumsug. Sedan nystarten 2016 har hon ingått i programmets panel med sex forskare som besvarar tittarfrågor.

– Det är väldigt roligt att göra Fråga Lund. Roligare än jag hade kunnat föreställa mig, måste jag säga. Och lärorikt även för mig.

Tv-världen och forskarvärlden har stora likheter, konstaterar hon.

– Alla anstränger sig som tusan för att det ska bli riktigt bra. Och att folk går på lösa pengar, det finns inga fasta tjänster. Och att det blir kaos ibland och känns som att allt kommer gå åt helvete men sedan reder man ändå ut det. Tillsammans.

Blev överröst med beröm

Men det finns också en stor skillnad.

– Alla är så peppande i tv-världen! Jag blev överöst med beröm när jag skulle hitta min roll och det gjorde att jag växte och blev bättre. Sådan peppning är en forskare aldrig med om annars, det var som att testa droger.

Nyfrälst kom hon hem till Kiruna efter första inspelningsomgången, fast besluten att lära sina kolleger vikten av positiv feedback. Det blev en kollision.

Vi ska självklart vara kritiska mot forskningens resultat och metoder, men vi kan ändå stötta varandra.

– De fattade ingenting. Som forskare är vi uppfostrade att vara kritiska, det sitter så djupt. Jag tror att vi blandat ihop två olika saker. Vi ska självklart vara kritiska mot forskningens resultat och metoder, men vi kan ändå stötta varandra.

Nu satsar hon på att smyga in attitydförändringen istället.

– Jag försöker få in det i sammanhangen närmast runt mig. I mindre grupper och särskilt gentemot de unga forskare som jag har ansvar för.

Medan de andra experterna i Fråga Lund mest sitter still hamnar Gabriella Stenberg Wieser ofta mitt på scenen som experimentledare, gärna med programledaren som försökskanin. Hon är både pedagogisk och rolig. På hans nervösa fråga ”Är det farligt?” svarar hon rappt att eftersom det är säsongens sista program kan man ta lite större risker.

– Att experimenten har en framskjuten plats tycker jag är ett av de stora lyften med vår version av programmet jämfört med tidigare upplagor. För mig är det en viktig del av vetenskapen. Det är också roligt att en kvinna har den rollen i programmet, eftersom fysik fortfarande uppfattas som en manlig disciplin.

Viktigt steg i utvecklingen som forskare

Rymdsonden Rosetta som slog följe med en komet under åren 2014–2016 blev ett viktigt steg i Gabriella Stenberg Wiesers utveckling som forskare.

– Som ung forskare blir man tilldelad uppgifter. Rosetta var första gången jag var med och planerade hur instrumentet skulle köras och förhandlade med de andra inblandade forskargrupperna. En ny spännande värld! Alla vill så mycket och har faktiskt helt oförenliga mål, ändå lyckas man få till ett fungerande internationellt samarbete. Då kändes det nästan som att jag blivit FN:s generalsekreterare ändå.

Hon konstaterar att hon även skriver mycket i sitt jobb, precis som en journalist, och numera även agerar framför tv-kameran, ungefär som en filmstjärna. Jobbet som rymdforskare visade sig på något sätt inkludera alla de karriärer hon drömde om som barn.

Det kommer ta JUICE sju år att nå sitt mål, Jupiter och dess ismånar Ganymedes, Callisto och Europa. Vad ska Gabriella Stenberg Wieser göra medan hon väntar?

– Vila och yoga. Nävars, vi har förstås flera projekt samtidigt, i olika faser. Jag analyserar fortfarande data från Venus Express fast missionen slutade 2014, och det finns en hel del från Rosetta kvar som jag gärna vill sätta en doktorand på. Om ett par år är sonden BepiColombo framme vid Merkurius. Och så förbereder vi för nya sonder som ska till månen och Venus och en ännu inte upptäckt komet.

Artikelserie: Vägen till akademin

Varför blev de forskare? Hur såg vägen dit ut? Vilka forskningsfrågor brinner de för?
Möt forskare från olika delar av forskarvärlden och läs om deras erfarenheter av akademin, i serien Vägen till akademin.

Läs alla artiklar i Curies serie Vägen till akademin

Du kanske också vill läsa

Nyhet 13 februari 2019

Eva Annell

Juristen Mårten Schultz är inte rädd för att bryta mot konventioner. Han tittade på rättegångar som barn och målade graffiti i tonåren. Nu berättar han om juridikens värld i krönik...

Nyhet 5 juni 2019

Carina Järvenhag

Biologen Andreia Miraldo forskar om svenska insekters livsviktiga roll i ekosystemet. Hon beskriver sig själv som en nomad som reser dit hennes forskning tar henne. Hon har bland a...

Nyhet 21 januari 2020

Carin Mannberg-Zackari

Han har utnämnts till årets agronom och hans bok om spannmål till årets bästa historiska måltidslitteratur. Matti Wiking Leino undersöker gamla växters genetik i förhållande till j...