Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Kirsti Jylhä och Julia
Mosquera står framför ett räcke. I bakgrunden syns hustak.

Kirsti Jylhä, forskare i psykologi, och Julia Mosquera, forskare i filosofi, kommer att fortsätta sitt tvärvetenskapliga samarbete. Foto: Henrik Carlsson

NYHET

Deras fikaprat ledde till prisad tvärvetenskap

Forskarnas tvärvetenskapliga samtal startade under kaffepauserna. Filosofen Julia Mosquera och psykologen Kirsti Jylhä bestämde sig för att forska tillsammans om människors känslor kring klimatförändringarna. Arbetet resulterade i en gemensam artikel som nu prisats av ett EU-finansierat forskningsprojekt om människors tillit till experter.

Sommaren 2018 var ovanligt torr och het. Det gav upphov till många diskussioner huruvida det berodde på den globala uppvärmningen och hur man i så fall skulle reagera. Är det okej att njuta av värmen eller väcks snarare känslor av skuld och oro inför vad klimatförändringarna kan komma att innebära?

Filosofiforskaren Julia Mosquera och psykologiforskaren Kirsti Jylhä var några av dem som brukade diskutera den här frågan, när de möttes under fikapauserna på den gemensamma arbetsplatsen Institutet för Framtidsstudier. Från början var samtalen av mer personligt intresse, men ledde dem vidare till forskningsfrågor om hur människor känner och diskuterar kring klimatförändringar och hur man kan hantera motsättningar och oro.

– Hur ska man egentligen känna, och kan vi som forskare ge råd till oss själva och allmänheten? Många unga har klimatångest idag. Bör vi beskydda dem från att känna ångest eller är ångest snarare en känslomässig reaktion som ska betraktas som rationell och på något vis önskvärd? Vi märkte att det inte fanns någon riktig forskning kring det här, säger Kirsti Jylhä som är doktor i psykologi.

Nyfikna på varandras forskningsfält

Julia Mosquera och Kirsti Jylhä började fundera på ett gemensamt forskningsprojekt och bestämde sig för att träffas och prata igenom idén. Det blev ett samtal på fyra-fem timmar där de diskuterade hur deras båda discipliner skulle kunna bidra.

– Nyfikenhet på varandras fält är superviktig. Jag tror inte vi hade kunnat arbeta tillsammans om vi inte haft det långa samtalet i början, konstaterar Julia Mosquera som är doktor i filosofi.

De skapade ett gemensamt digitalt dokument där de förde in intressanta artiklar, idéer och tankar. De har studerat bland annat inlägg på Twitter och tidningsartiklar för att få en överblick av hur klimatdiskussioner förs och hur diskurserna ser ut.

Jag tror inte vi hade kunnat arbeta tillsammans om vi inte haft det långa samtalet i början.

Därefter följde en ständigt pågående kommunikation under flera års tid då de arbetade med frågeställningar kring klimatkänslor, satte sig in i varandras teoribildningar och testade idéer.

– Det kunde vara så att jag pratade om ett fenomen eller begrepp som undersöks inom psykologin och Julia sa att ”inom filosofin använder vi den här termen för att beskriva det.” Det var spännande. I och med att jag lärde mig mer såg jag saker som psykologin inte hade kunnat analysera på samma sätt, berättar Kirsti Jylhä.

Viktigt att inte värdera olika känslor

Julia Mosquera och Kirsti Jylhä har använt olika verktyg inom filosofi och psykologi för att analysera känslor och dilemman kring hur man kan känna. Själva artikelskrivandet tog inte så lång tid, några månader, men den långa tiden av samarbete innan dess var nödvändig menar båda forskarna.

De har bland annat kommit fram till att det nu pågår något som de kallar normativisering, en sorts förhandlingsfas där nya normer för klimatkänslor skapas. De menar att det är viktigt att inte värdera känslor som rätt eller fel utan snarare försöka analysera kontexten, och orsaker till varför människor reagerar som de gör.

Ett exempel på hur klimatkänslor kan nedvärderas är tweets mellan Greta Thunberg, Putin och Trump där de båda presidenterna kritiserar henne för att hon överreagerar, är alltför känslomässig och att hon bara är en liten flicka.

– Det är en konkret bild av hur människor kritiserar varandras klimatkänslor. Det sker inte bara i officiella sammanhang utan också i våra dagliga liv, konstaterar Julia Mosquera.

Arbetsmiljön stimulerar till diskussioner

2022 publicerades deras artikel How to Feel About Climate Change? An Analysis of the Normativity of Climate Emotions i tidskriften International Journal of Philosophical Studies.

Tillit är viktig eftersom du inte är expert på din kollegas disciplin. Du måste därför kunna lita på att hennes idéer och förslag är korrekta.

Kontakten mellan de båda forskarna underlättas av att de befinner sig på samma arbetsplats och inte varit hänvisade till att enbart kommunicera online. Julia Mosquera och Kirsti Jylhä konstaterar att den tillåtande atmosfären på Institutet för Framtidsstudier är gynnsam för tvärvetenskapligt samarbete.

– Arbetsmiljön är avgörande. Här uppmuntras informella diskussioner och människor är nyfikna och öppna för världsfrågor och för andras forskning, säger Julia Mosquera.

Våga lita på varandra

Samarbetet dem emellan har växt fram i en organisk process. Det gäller att investera tid, vara tillgänglig och vara nyfiken på sin kollega och hur hon ser på sin disciplin. Och inte minst att lita på varandra.

– Tillit är viktig eftersom du inte är expert på din kollegas disciplin. Du måste därför kunna lita på att hennes idéer och förslag är korrekta, konstaterar Julia Mosquera.

Artikeln har också fått pris, 2021 års Peritia Prize som delas ut av Centre for Ethics in Public Life vid University College Dublin. Peritia är ett EU-finansierat projekt som undersöker allmänhetens tillit till myndigheter och experter vad gäller exempelvis hälsa och klimatförändringar.

Fortsätta forska tillsammans

Julia Mosquera och Kirsti Jylhä kommer att fortsätta forska tillsammans och har fått stöd från Formas för att fördjupa sina frågeställningar i det treåriga projektet Climate emotions and affective dilemmas: A psychological and philosophical study of their normative principles and the public perceptions.

Då kommer de även att genom enkäter undersöka vad människor tänker om sina egna och andras klimatkänslor och vilka normer som styr.

– Det är viktigt att fortsätta studera dessa frågor eftersom det troligen kommer att bli ännu mer av emotionella reaktioner på klimatförändringarna i framtiden, säger Kirsti Jylhä.

Vetenskaplig artikel av Julia Mosquera och Kirsti Jylhä: How to Feel About Climate Change? An Analysis of the Normativity of Climate Emotions - International Journal of Philosophical Studies (Engelska) Länk till annan webbplats.

Information om Peritia Prize (Engelska) Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Krönika 9 maj 2022

Hur kan vi bäst balansera vetenskaplig inspiration med respekt för forskningsmiljön och de akademiska traditionerna, undrar Rebecka Göransdotter.

Nyhet 4 april 2022

Redaktionen

Hon skriver återkommande om tvärvetenskap, samverkan och forskningspolitik. Marie Cronqvist är lektor i journalistik och mediehistoria vid Lunds universitet. På sin fritid utforska...

Nyhet 15 februari 2022

Siv Engelmark

Hundratals forskare vid Lunds universitet har någon gång sökt till det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet med en idé som de själva har valt. Frågeställningen ska vara nyskapande...