Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild Anna Danielsson.

Anna Danielsson kommer från en icke-akademisk familj och har under alla år som forskare varit intresserad av vad som får underrepresenterade grupper att söka sig till naturvetenskap. Foto: Erik Thor

NYHET

Anna forskar om de oväntade naturvetarna

Hur kan vi få underrepresenterade grupper att studera naturvetenskap? Det är ett av didaktikern Anna Danielssons starkaste forskningsintressen – grundat i hennes egen erfarenhet av att växa upp i ett icke-akademiskt hem.

Anna Danielsson har ett särskilt minne från högstadiets fysikundervisning. Klassen fick i uppgift att komma på hur man kopplar ljusen i en trappuppgång så att det går att tända och släcka både uppe och nere.

– Jag knäckte det och läraren sa att han var imponerad. Det kändes viktigt att bli erkänd som en som var bra på det där.

Idag är Anna Danielsson professor i naturvetenskapsämnenas didaktik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholm universitet. Hon kommer från en icke-akademisk familj och har under alla år som forskare varit intresserad av vad som får underrepresenterade grupper att söka sig till naturvetenskap.

– Mycket av min forskning snurrar kring frågan om att tillgängliggöra högre utbildning i naturvetenskap, och det kan handla om både klass, kön och etnicitet.

Färre kvinnor inom fysik och matematik

Fortfarande är det färre kvinnor än män som studerar eller har tjänster inom fysik och matematik. Biologi har övervikt av kvinnor på grundnivå, men fler män på akademiska tjänster. Det är knepigare att få fram statistik vad gäller klass och etnicitet, men skillnaderna finns där också.

I ett av Anna Danielssons forskningsprojekt, De oväntade naturvetarna, har hon djupintervjuat studenter på fysikutbildningen för att få reda på vad som fått dem att söka sig dit.

Det som inspirerat studenter med icke-akademisk bakgrund att läsa fysik kunde vara att de fått stöd av en lärare, att de varit engagerade i organisationer som Unga Forskare, deltagit i sommarskolor eller gjort studiebesök på forskningsinstitut.

Studien visade också att en grupp av främst killar från landsbygden som gått yrkesprogram på gymnasiet hade närmat sig fysiken via internet, exempelvis sett föreläsningar på Youtube eller intresserat sig för programmering.

Ovanligt att läsa natur som tjej

Anna Danielsson växte själv växte upp i Bergsgården, en liten by utanför Falun.

– Jag har gått i landsortsskolor där det vanliga var att man hade föräldrar som jobbade på pappersbruket, på Konsum eller i vården.

Precis så var det i hennes familj, mamma arbetade som vårdbiträde inom äldreomsorgen och pappa på Grycksbo pappersbruk. Han har bara sjuårig folkskola medan mamma gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet.

– Det var ovanligt att läsa natur som tjej då under tidigt 70-tal, det är få tjejer på mammas skolfoto.

Anna inspirerades av henne och blev tidigt intresserad av naturvetenskap. Hon hade bra lärare på högstadiet i matte och NO-ämnen – flera av dem har nu långt senare blivit kolleger till henne då de forskar om naturvetenskapernas didaktik.

Från gymnasiet minns hon särskilt en lärare i matematik och fysik, Olle.

– Han var både engagerad i ämnet och intresserad av oss som klass och som personer. Nu när jag ser tillbaka inser jag att han också var väldigt skicklig ämnesdidaktiskt.

Bakgrunden spelar roll

Hon har haft mycket stöd hemifrån, föräldrarna förhörde henne på läxor och kollade hur det gick. Men hon insåg också tidigt att bakgrunden spelar roll. På gymnasiet i Falun hade nästan alla akademikerföräldrar. Så var det också när hon påbörjade sina universitetsstudier.

– Jag fick själv avkoda en massa saker i akademin, som till exempel hur man förväntades bete sig på seminarier. Vissa kamrater hade fäder som var professorer i fysik och de kunde få ett annat stöd och tillgång till ett helt annat nätverk.

Hon läste naturvetarprogrammet vid Uppsala universitet, med tanken att det skulle kunna leda till ett bra jobb. Men istället valde hon forskarbanan – något som hon faktiskt hade funderat på redan under gymnasiet. På hennes institution fanns en forskargrupp som var inriktad på fysikens didaktik inom högre utbildning.

– Där kände jag för första gången att jag fick utlopp för både ett naturvetenskapligt intresse – och ett samhällsvetenskapligt humanistiskt tänk. Ett ämne som kombinerade mina intressen.

Professorn i gruppen blev senare hennes doktorandhandledare. Avhandlingen i fysikdidaktik Doing physics – doing gender handlar om att bli fysiker och hur den processen kan förstås ur ett genusperspektiv.

Där intervjuade hon fysikstudenter och doktorander om deras identitetsskapande. Vad är det som studenterna förväntas vara bra på, hur läser de av hur de ska vara, hur tycker de att de passar in och hur formerar de sin roll?

Otroligt stimulerande miljö

Under sin postdoktorvistelse vid Faculty of Education vid University of Cambridge breddade hon sig mot naturvetenskapernas didaktik.

– Det var en otroligt stimulerande, internationell miljö.

Hon kom därefter tillbaka till Uppsala universitet, först som lektor och senare professor i didaktik på institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Idag har Anna Danielsson flyttat till Stockholms universitet där tre ämnesdidaktiska institutioner i januari 2021 slogs ihop till en stor. Hon leder den avdelning som är inriktad på naturvetenskapernas didaktik.

– Nu har jag hamnat väldigt rätt. Det är roligt att vara i en miljö som är fokuserad på det naturvetenskapliga, samtidigt som jag är omgiven av didaktiker från alla fält.

Behöver göra mer

Även om mycket har gjorts genom decennierna för att rekrytera underrepresenterade grupper till naturvetenskap, behöver vi göra mer konstaterar Anna Danielsson. Fortfarande spelar bakgrunden stor roll för vilken utbildning ungdomar väljer.

– Vi har en snäv bild av vem som är naturvetare, många av oss tänker nog fortfarande på mannen i labbrock. Men vi måste bredda bilden av vad man kan göra som naturvetare, och vem som passar in i ämnena. Vi måste också titta på samverkan mellan klass och etnicitet för att förstå de här mönstren.

Elever som har med sig ett naturvetenskapligt kapital hemifrån väljer i högre utsträckning sådana utbildningar. Det kapitalet kan vara att ägna sig åt naturvetenskapliga aktiviteter, att känna personer som jobbar med sådana ämnen eller att se på sig själv som naturvetenskapligt sinnad.

– Utifrån det kan man som lärare arbeta med att bygga upp elevers naturvetenskapliga kapital, genom att stötta dem och göra naturvetenskapliga aktiviteter tillgängliga, i skolan, på science centers och museer.

Driver forskarskolor på sommaren

Anna Danielsson försöker själv bidra genom sitt engagemang inom Sveriges unga akademi, där man bland annat driver forskarskolor på sommaren där ungdomar får möta forskare från olika fält.

– Där har vi gott om tid att i små grupper prata om vår väg till forskningen, vad det innebär att jobba som forskare och vad vi gör på dagarna.

Anna Danielsson ingår nu i en projektgrupp där de ska följa matematik- och fysikstudenter genom utbildningen. Hennes tidigare projekt De oväntade naturvetarna är också på väg in i en andra fas där forskarna planerar att arbeta tillsammans med universitetslärare i fysik för att praktiskt studera hur man kan göra högre utbildning mer inkluderande.

Arbetet gör henne glad.

– Så mycket är roligt! Att forska tillsammans med andra är väldigt stimulerande: idé- och tankeutbytet, att gemensamt få brottas med egna forskningsproblem, att läsa texter och diskutera. Det mötet är fantastiskt.

Läs också i Curie: Berättelserna som lockar barn att bli forskare

Artikelserie: Vägen till akademin

Varför blev de forskare? Hur såg vägen dit ut? Vilka forskningsfrågor brinner de för?
Möt forskare från olika delar av forskarvärlden och läs om deras erfarenheter av akademin, i serien Vägen till akademin.

Läs alla artiklar i Curies serie Vägen till akademin

Du kanske också vill läsa

Nyhet 7 februari 2018

Eva Annell

Susanna Rosis passion för hjärnforskning har fört henne från Florens i Italien till San Fransisco i USA. Där gör hon upptäckter som kan ge hjärnskadade och gamla människor minnet å...

Nyhet 7 november 2017

Eva Annell

Professor Eva Hemmungs Wirtén är något så ovanligt som en litteraturvetare som specialiserat sig på immaterialrätt. Hon har alltid gått sina egna vägar och uppmanar humanister att ...

Nyhet 13 juni 2017

Carin Mannberg-Zackari

Som barn samlade hon på stenar, men en forskarkarriär var inget som hägrade under uppväxten i DDR. Idag studerar Steffi Burchardt mönstret i lavastenar för att försöka förstå hur f...