Klimatforskning blir till skön musik

Projektet handlar om att lämna sin komfortzon, berättar Carolin Seiferth som är knuten till Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och forskar om vattenbrist på Öland.

– Det har varit ett annorlunda experiment som fått mig att tänka på hur min forskning kan kommuniceras på ett mer kreativt sätt. Till en början fick jag höra att mina texter var alldeles för akademiska. Då skrev jag om det från ölänningarnas perspektiv och till slut blev det en lång dikt.

Forskare samarbetar med tonsättare

Sedan årets början har tonsättare och forskare träffats ett par gånger i månaden på Radiohuset för att omvandla forskningsresultat till musik. I början av juni var det dags för de första repetitionerna med Sveriges Radios Symfoniorkester.

– Man vet hur vattenbrist ser ut, men inte hur det låter. Det var väldigt spännande att höra vilka ljud som kommer ur instrumenten, till exempel ”råmar” klarinetten som ett djur i en dialog med mig. Musik väcker känslor och det här ger mig en chans att kommunicera min forskning på ett helt nytt sätt.

Musik väcker känslor och det här ger mig en chans att kommunicera min forskning på ett helt nytt sätt.

Carolin Seiferth är van vid samskapande eftersom hennes forskning bland annat handlar om att bygga relationer mellan olika aktörer på Öland.

– Jag är en kreativ och öppen person, men det var en ny ingång att samarbeta med en regissör och kompositör. Jag är väldigt nöjd och det är en fantastisk komposition. Den stora utmaningen ligger framför mig när jag ska uppträda på scenen, men jag vill gärna fortsätta att samarbeta med musiker eller personer inom andra konstformer i framtiden.

Musiken blir en del i samhällsdebatten

Regissör och dramaturg för Baltic Sea Festival Science Lab är Elisabet Ljungar, som kanske är mest känd för sina operauppsättningar. I den hyllade Blanche och Marie på Norrlandsoperan sammanfördes just forskning och musik i en opera om Marie Curies liv.

– Äntligen blir musiken en del i samhällsdebatten. Det var min första tanke när jag blev uppringd av Östersjöfestivalen förra hösten. Jag tyckte att det var en enastående idé och det är otroligt hedervärt att få vara med om detta.

Elisabet Ljungar säger att hon har lärt sig massor om komplexiteten i klimatfrågan, men att utmaningen har varit att forskarna inte är tränade i att stå på scenen och uppträda.

– En annan fråga är hur de vetenskapliga texterna ska populariseras samtidigt som man behåller deras excellens. De flesta vill skapa en interaktion mellan musik och text. En tonsättare har till exempel utgått från graferna i forskningsrapporten, som sedan musikerna ska spela efter. Själva regin kommer sist, men den handlar om att hitta ett sceniskt språk som forskarna känner igen sig i, säger Elisabet Ljungar.

Hon ser vissa likheter mellan att skapa ett musikverk och att forska. I båda fallen handlar det om att utforska en tes, för att sedan åstadkomma ett musikaliskt verk eller en forskningsrapport.

– Det är viktigt att forskarna får framföra det de brinner för, men också att musiken ska tränga igenom och bidra med något substantiellt. Förhoppningen är att kunskapen får en emotionell botten. Jag tror att publiken kommer att reagera ganska olika, men jag hoppas att det här ger genklang i vår omvärld!

Forskarsamhället borde våga mer

Konstantinos-Marios Vaziourakis är doktorand inom limnologi (läran om inlandsvatten) vid Uppsala universitet och hade redan tidigare ett intresse för att kommunicera sin forskning på nya sätt. Mycket tack vare stödet från sina handledare – professor Lars Tranvik och forskaren Dolly Kothawala. Generellt tycker han att forskarsamhället borde våga mer.

– Om vi inte kan kommunicera forskningen på ett enkelt sätt utanför forskarvärlden tappar vi vår viktigaste roll, som är att förklara våra rön och resultat för samhället, säger Konstantinos-Marios Vaziourakis.

Om vi inte kan kommunicera forskningen på ett enkelt sätt utanför forskarvärlden tappar vi vår viktigaste roll...

Hans egen forskning handlar om förmultningsprocesser runtom Östersjön och hur olika ekosystem påverkas av klimatförändringarna. Han säger själv att hans forskning har en holistisk syn. I programbladet till festivalen beskriver han poetiskt hur förmultning och död är en förutsättning för nytt liv.

– Förutom att forska håller jag på med teater och jag ville skapa en dramatisk och intressant text. Jag fokuserade på vissa ord som är väsentliga för min forskning och sedan fick ”min” tonsättare välja ut de ord som hon tyckte var viktigast. Det var svårt till en början, men processen har varit fascinerande och lärorik.

I sitt framförande kommer Konstantinos-Marios Vaziourakis och tonsättaren Mioko Yokoyama att presentera olika ekosystem med hjälp av musik och olika material på scenen.

– Det är en utmaning att få till det på bara 15 minuter, men musiken kommer att bidra till att publiken på ett omedvetet plan gör kopplingar till miljöer och material. För mig personligen har projektet inneburit ett skifte i mitt arbetsliv. Jag vill fortsätta att utforska nya konstnärliga former för att presentera min forskning, säger Konstantinos-Marios Vaziourakis.

Östersjöfestivalen lyfter vetenskapens dolda hjältar

Initiativtagare till Baltic Sea Festival Science Lab är Emma Nyberg, projektledare på Sveriges Radio. Hon har länge velat lyfta in temat hållbarhet tydligare i Östersjöfestivalen.

– Det var när jag träffade Anna Sobek och Thorsten Blenckner vid Stockholms universitet som idén satte sig. Det här är ett sätt att lyfta fram fakta om hållbarhet och att laborera med forskningen. Underhållning är också av vikt i samhället och kan ge våra sinnen en ny infallsvinkel, säger hon.

Temat för forskarfestivalen är hjältar och antihjältar och Emma Nyberg hoppas att festivalen sätter ljuset på de dolda hjältar som arbetar i vetenskapens tjänst.

– I vanliga fall behöver inte en forskare ställa sig på en scen i Berwaldhallen och presentera sina rön, men nu sätter vi strålkastarljuset på dem som jobbar med att hitta lösningar på klimatkrisen. Förhoppningsvis gör det fler intresserade. Om det är något som jag vill ska genomsyra festivalen är det glädje och hopp, säger Emma Nyberg.

Baltic Sea Festival Science Lab Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:
Nobelpristagarens framtidssaga blev opera på KTH (Curie)
Musik möter vetenskap i berättelse om Marie Curie (Curie)