Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Närbild på Sarah Davies ute i vinterlandskap

Sarah Davies är professor vid universitetet i Wien och studerar bland annat forskningskommunikationens roll i samhället.

NYHET

”Att kommunicera forskning bidrar till demokratin”

Varför är forskningskommunikation viktigt och vilken roll spelar den i samhället? Sarah Davies, forskare inom ämnet, vill uppmuntra alla som ägnar sig åt att kommunicera forskning att ta ett steg tillbaka och reflektera över den frågan.
– Det gäller att se helheten och inse att forskningskommunikation bidrar till att skapa ett robust och demokratiskt samhälle.

Sarah Davies är professor i teknik, material och digital kultur vid universitetet i Wien, och forskar bland annat om forskningskommunikationens roll i samhället. Hon började den akademiska karriären med en kandidatexamen i biokemi men trivdes aldrig riktigt med det praktiska arbetet på labbet.

– Jag tog sedan en kurs i forskningskommunikation och blev kär. Jag gillar verkligen att sätta in forskning och vetenskap i ett större sammanhang.

Det blev också hennes forskningsinriktning efter masters- och forskarutbildning inom forskningskommunikation.

Ta ett steg tillbaka och se helheten

När man ska kommunicera forskning finns det oftast en målgrupp och ett syfte, till exempel att anordna ett evenemang för gymnasieelever för att rekrytera framtida studenter. Sarah Davies vill uppmuntra alla som ägnar sig åt forskningskommunikation att ta ett steg tillbaka och reflektera över betydelsen av det de gör.

– Vi borde tänka längre än till just det här specifika målet och se betydelsen av vetenskap och forskning i samhället i ett större perspektiv. Genom forskningskommunikation kan vi bidra till att skapa det samhälle som vi vill leva i, ett evenemang för gymnasieelever bidrar också till utformningen av framtiden.

Hon påpekar även att de som ägnar sig åt att kommunicera forskning borde vara stolta över sitt arbete.

– Forskningskommunikation bidrar till demokrati.

Olika former och forum

Sarah Davies har nyligen gjort en intervjustudie för att undersöka varför forskare och utövare av forskningskommunikation själva anser att deras disciplin och praktiska arbete är viktigt.

Bland svaren fanns bland annat att allmänheten, som är med och finansierar en stor del av forskningen genom skattepengar, har rätt att få veta vad deras pengar går till. Andra svar var att välinformerade medborgare kan ta bättre beslut och att forskningen kan gynnas av interaktioner med olika intressegrupper.

– Det som förvånade var att många uppfattade forskningskommunikation som används för marknadsföring för att bygga universitets varumärke, som någonting negativt.

Enligt Sarah Davies är det inte så enkelt som att en viss typ av forskningskommunikation är bra eller dålig.

– Varje sätt att kommunicera är snarare en del av ett ekosystem där olika former och forum behövs.

Bejaka mångfalden

Som ett exempel nämner hon att många numera anser att dialogen är den bästa kommunikationsformen.

– Det finns helt klart ett stort värde av dialog för att exempelvis få feedback från olika intressegrupper och för att identifiera olika problem. Men det betyder inte att den klassiska föreläsningen, som kan ses som en envägskommunikation, inte har något värde för samhället. Man kan helt enkelt vara intresserad av ett ämne och vilja hämta in mer kunskap om det.

Då kan publika föreläsningar, klipp på YouTube eller nyare forum som Tictoc fylla en viktig funktion, menar hon.

– Det gäller att bejaka och använda mångfalden inom forskningskommunikation.

Kreativa format under pandemin

Sarah Davies är också involverad i QUEST (Quality and effectiveness in science and technology communication). Det är ett stort europeisk projekt som syftar till att förbättra kvalitén och effekten av forskningskommunikation. Bland annat ska man ta fram indikatorer för kvalitet och riktlinjer för praktiska tillämpningar.

– Innan pandemin fanns en känsla av att den traditionella journalistiken håller på att kollapsa, och att forskningskommunikatörerna behöver fundera över sin roll.

Sedan blev behovet av forskningskommunikation väldigt tydligt under pandemin, inte minst för att kunna ge information om vaccinationer.

Pandemin tvingade också många som jobbar med forskningskommunikation att tänka om eftersom fysiska evenemang som vetenskapsfestivaler flyttade ut på nätet.

– Det har gett upphov till mycket kreativitet och experimenterande med olika format, det är spännande, säger Sarah Davies.

Europeiskt projekt för forskningsommunikation: QUEST (Quality and effectiveness in science and technology communication) (English) Länk till annan webbplats.

Sarah Davies webbsida på universitetet i Wien Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 5 november 2024

Redaktionen

Hot och angrepp. Dubbla yrkesroller. Ett växande berg av administration och akademiskt hushållsarbete som inte ger meriter. Vilka möjligheter har egentligen dagens forskare att ägn...

Debatt 4 november 2024

Janne Flyghed, Stockholms universitet

Dramatiskt skärpta straff och anonyma vittnen. Så vill regeringen minska brottsligheten och motverka de kriminella gängen, trots att det saknas belägg för att åtgärderna har någon ...

Nyhet 16 oktober 2024

Redaktionen

Hon skriver om hur man kan väcka intresset för forskning hos fler unga. Julia Qiu studerar nationalekonomi på masternivå vid Handelshögskolan i Stockholm och är ordförande för Unga...