Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Fyra personer sitter vid ett runt middagsbord med tända ljus.

I tv-programmet Fredagsmagasinet samlas forskare runt bordet för att diskutera aktuella frågor. I det här programmet medverkade Magnus Adenskog, Louise Bringselius, Roland Paulsen och Jonna Bornmark. Foto: IPA

NYHET

Forskare prövar nya sätt att nå ut i samhällsdebatten

Den tredje uppgiften är egentligen den första, menar Louise Bringselius och Jonna Bornemark. Vid Institute for public affairs testas nya sätt att nå ut i debatten och skapa möten mellan forskare och övriga samhället.

Louise Bringselius, föreståndare vid Institute for public affairs, tycker egentligen att det är fel att prata om att ”nå ut” med sin forskning. Den tredje uppgiften är mycket större än så.

− Den handlar om att ha en dialog med samhället. Det är inte så att vi forskare bara ska ge svar. Vi måste också lyssna, säger hon.

Institute for Public Affairs är en tvärvetenskaplig mötesplats för policynära och forskningsbaserad dialog inom politik, förvaltning och samhälle. Det ligger vid Lunds universitet, men målet är att fungera som mötesplats för forskare från universitet och högskolor runt om i Sverige och även för politiker, myndighetschefer och andra grupper.

Forskarna som är kopplade till institutet tar sig an aktuella samhällsfrågor genom bland annat seminarier och poddar. Institutet gör också med hjälp av ett produktionsbolag tv-programmet Fredagsmagasinet, som sänds i Kunskapskanalen. Där samlas forskare runt ett bord för ett tillbakalutat samtal om aktuella frågor som ”Svensk förvaltning efter pandemin” eller ”Gigekonomi och platsmarknadsföring”.

Louise Bringselius tror att forskarsamhället kan bidra till samhällsdebatten på många olika sätt, med fakta och nya perspektiv men också med sina samtalsformer. Hon tror att många börjar tröttna på den konfliktsökande tonen som ofta präglar samhällsdebatten.

− Det går att ha spännande samtal där man inte söker varandras svagheter utan istället försöker förstå varandras argument. Sådana mer sökande och förståelseinriktade samtal kan vi bidra med från akademin.

Lämnar elfenbenstornet

Forskarna som är knutna till Institute for public affairs jobbar utifrån olika teman. Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, leder arbetet med temat ”artificiell intelligens och omdöme”. Hon beskriver det som att forskarens tredje uppgift egentligen är den första, och förklarar med utgångspunkt i humaniora och samhällsvetenskap:

− Varför finns vi egentligen? Det är ju för att vi ska hjälpa samhället att svara på grundläggande kollektiva frågor som handlar om varifrån vi kommer och vart vi är på väg. Om vi sitter instängda i vårt elfenbenstorn och bara publicerar oss i anglosaxiska facktidskrifter då gör vi inte riktigt det vi finns till för att göra. Då förlorar vi vårt syfte.

Hon understryker att hon inte menar att forskare ska ha en instrumentell funktion utan tvärtom peka ut riktningen och komma med nya perspektiv.

− Vårt skrå har till uppgift att ha den övergripande blicken, som samhället hela tiden behöver.

”Forskare kan kommunicera själva”

Utgångspunkten på Institute for public affairs är att verksamheten ska vara forskardriven.

− Det är jätteviktigt. Vi ska ha autonomi att göra det vi bedömer är viktigt, säger Louise Bringselius.

Hon ser att forskare ofta är hårt styrda mot undervisning och forskning och tycker att universiteten behöver ge sina forskare bättre förutsättningar att genomföra den tredje uppgiften.

− Forskare kan faktiskt kommunicera själva. Kommunikatörer är ett värdefullt stöd, men vi behöver dem inte alltid för att göra oss förstådda.

Hon vill också att forskare ska uppmärksammas för det arbetet mer än idag.

− Det är en konstform i sig att till exempel skriva krönikor och vi måste utveckla excellens även där, inte bara i forskning och undervisning. Jag tycker att lärosätena ska minska sitt fokus på varumärkesarbete och istället styra mer resurser till forskarna. De är akademins ambassadörer.

Sluta tänka på karriären?

Jonna Bornemark instämmer i att det är ganska ovanligt att som forskare få ta en ledande roll i arbetet med tredje uppgiften.

− Ofta medverkar man som gäst hos någon annan. Det är sällan man själv håller i taktpinnen.

Hon ser att det i dagsläget saknas infrastruktur vid lärosätena som forskare kan använda för att samverka med aktörer utanför akademin. Där hoppas hon att Institute for public affairs kan fungera som positivt exempel.

Jonna Bornemark vill att det ska avsättas tid för samverkan inom forskares tjänster på samma sätt som det görs för undervisning. Hon tycker också att man måste hitta sätt att göra arbetet med den tredje uppgiften meriterande. Tills man når dit uppmanar hon forskare att inte alltid tänka karriärsstrategiskt.

− Släpp den sargen och börja istället tänka på varför du som forskare behövs i samhället.

Ett första steg kan kanske vara att prova att skriva på ett nytt sätt, föreslår hon.

− När det som förväntas av oss är att vi ska fördjupa fackspråket och skriva mer på engelska tränar vi oss i att prata med forskare inom vårt eget fält. Varför inte prova att skriva en essä till en kulturtidskrift istället? Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Fler gäster i programmen i höst

Framöver planerar Institute for public affairs att i ännu större utsträckning än tidigare bjuda in gäster till sina poddar och program. De vill fungera som en kanal för fler än bara de forskare som är kopplade till institutet.

Podden Världen och välfärden gästas i varje avsnitt av en ny forskare som berättar om sitt arbete och i höstens säsong av Fredagsmagasinet kommer såväl nya forskare som politiker och praktiker att ta plats vid bordet. På institutets hemsida uppmanas forskare som vill diskutera sina forskningsresultat med andra att höra av sig.

Att man lyckas skapa möten mellan forskare, politiker och praktiker tycker Jonna Bornemark är en styrka hos Intitute for public affairs. Hon lyfter också fram den tvärvetenskapliga inriktningen. Ibland upplever hon att det uppstår konkurrens mellan forskare inom olika ämnen kring vem som har kompetens att uttala sig.

− Verkligheten är tvärvetenskaplig och frågor behöver belysas från flera håll, säger hon och tar miljöfrågan som exempel.

− Det handlar om teknikutveckling, biologi, fysik, kemi men också om en nödvändig kultur- och samhällsförändring. Verkligheten är inte uppdelad efter våra fakultetsgränser och det kräver att forskare inom olika områden kan prata med varandra.

Forskare – mer än ”experter”

Jonna Bornemark tror att det behöver finnas en bredd bland forskarna som hörs i debatten så att inte en liten klick får representera hela forskarsamhället.

− Man kan se att det lätt blir så. När medierna har hittat någon som kan prata intervjuas den personen väldigt mycket.

Ett annat problem som hon ser är att forskare, i samhällsdebatten, nästan alltid tillskrivs den ganska trånga rollen som ”expert”. När man intervjuas av journalister förväntas man för det första hålla sig inom ett väldigt smalt ämnesområde och för det andra ge enkla svar på ”hur det är”.

Jonna Bornemark tycker det är dags att återta rollen som ”bildad” eller ”intellektuell”.

− Som forskare kan vi komma med vårt bildningsgods och utifrån det respondera bredare och ge ingångar även utanför ett expertfält.

Institute for Public Affairs (Eng) Länk till annan webbplats.

Institute for Public Affairs

Institute for Public Affairs är en tvärvetenskaplig mötesplats för forskare, politiker, tjänstemän och medborgare från hela Sverige. Syftet är att stimulera forskning och dialog över gränser – inom akademin såväl som i dess gränsytor.

Verksamheten leds av en föreståndare och till institutet har knutits forskare som arbetar med olika teman. Bakom satsningen står samhällsvetenskapliga fakulteten och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...