Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Utomhusbild av Lina Strömstedt med grönska i bakgrunden.

Lina Strömstedt uppmuntrar forskare att ta kontakt med en affärsrådgivare i ett tidigt skede av forskningsprojektet. Foto: Mark Harris

NYHET

Lina tar forskningen hela vägen ut till samhället

Lina Strömstedt gillade att forska, men upptäckte att hon tycker ännu mer om att få forskningsresultat att bli till nytta. Sedan ett år jobbar hon som affärsrådgivare på SLU Holding och hjälper forskare att nyttiggöra forskning på olika sätt. Vägen dit gick via forskning på lantrashöns, arbete med en biobank och en utredning om SLU:s nätverkande.

Lina Strömstedt har alltid varit intresserad av djur och natur och valde att läsa biologi vid Uppsala universitet. Ett projektarbete inom hönsgenetik mot slutet av utbildningen gav mersmak. Handledare var Leif Andersson, då professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

– Jag gillar genetik och har känt och umgåtts med många höns. Det sägs att jag har kört fler höns än dockor i dockvagnen när jag var liten. Så det var roligt att få kombinera dessa båda intressen.

När hon erbjöds att vara kvar i samma forskargrupp för att doktorera var beslutet enkelt. Hon fick även ett stipendium av kungen (Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö) för att fortsätta forska om lantrashöns efter disputationen 2005.

– Men jag upptäckte den forskningsnära verksamheten mer och mer. Det är roligt att forska, men ännu roligare att se till att resultaten kommer till praktisk användning.

Började arbeta med biobank

År 2010 tog hon steget från forskningen till först projektledare, sedan föreståndare, för att bygga upp och driva en biobank vid SLU. Biobanken var en så kallad icke-human biobank och omfattade olika provsamlingar som inte var från människa. Samlingarna växte sig större med åren och Lina Strömstedt tyckte om att få lära sig mer om det nya fältet och att få driva biobanken.

– Jag insåg hur viktigt det är med biobanker, och hur många värdefulla samlingar som finns. De måsta lagras och hanteras på rätt sätt så att man kan forska på proverna nu och i framtiden. Provsamlingar är en ovärderlig del inom många forskningsfält.

För tre år sedan blev dock biobanksverksamheten decentraliserad. Lina Strömstedt var med och avvecklade verksamheten, och såg till att alla prover och data återlämnades på ett korrekt sätt. Även ett antal frysar skulle fördelas.

– Det var förvånansvärt givande att vara med och avveckla verksamheten. Vi kunde göra det på ett bra sätt och fick bra stöd i processen. Det blev rättvist med fördelningarna av frysar, och alla samlingar finns kvar, nu driver man det bara på ett annat sätt.

Proffs på nätverk

När Lina Strömstedt sagts upp från sin tjänst började hon fundera på nästa steg.

– Jag kom fram till att jag ville göra skillnad genom att hjälpa till med att ta forskningen ut i samhället.

Hon fick tips av rådgivare på Trygghetsstiftelsen att börja gå på olika nätverksträffar för att knyta nya kontakter.

Lina Strömstedt deltog i Handelskammarens luncher, Vetenskap & Allmänhets evenemang och i träffar på mötesplatser som Green Innovation Park. Det sistnämnda är en del av SLU Holding och fungerar som en mötesplats för akademi, näringsliv och samhälle.

Hon lade märke till att det ofta var hon som var på plats och förde SLU:s talan i olika frågor.

– Därför föreslog jag att jag skulle göra en utredning om SLU:s deltagande i nätverk. På så vis träffade jag massor med personer och fick veta mer om vikten av att nätverka, hur man kan mäta sitt nätverkande och framförallt fick jag tips på hur man gör.

Några goda råd

Lina Strömstedt passar på att dela med sig av några råd.

– Kolla på förhand vilka som är med på ett evenemang, och bestäm dig för vilka du vill prata med – och om vad.

Hon menar också att det är viktigt att veta vem man representerar och vilka frågor som man vill driva.

– Är du där som privatperson, som representant för ditt lärosäte eller i någon annan roll?

Viktigast av allt är att bygga ut sitt eget nätverk.

– Ett väldigt bra tips som jag fick var att prata med minst två personer som jag redan innan visste att jag ville diskutera med, och att ha åtminstone två nya kontakter med mig hem.

Nyttiggörande av forskning

Genom sitt nätverkande fick Lina Strömstedt upp ögonen för SLU Holding och Green Innovation Park i ett större perspektiv. Hon kände till verksamheterna sen tidigare, men bara ur ett forskarperspektiv.

– Samtidigt läste jag en kurs i entreprenörskap och insåg hur roligt och viktigt det är att ta forskningsresultaten hela vägen ut till näringsliv och samhälle.

När hon såg annonsen om tjänsten som affärsrådgivare för SLU Holding sökte hon jobbet direkt och fick det. Som affärsrådgivare har hon kontakt med forskare, medarbetare och studenter från SLU som har en idé om hur deras forskning kan komma samhället till nytta. SLU Holding har också ett antal portföljbolag och kan gå in och finansiera tidiga startups.

– Vi kan hjälpa till på olika sätt, till exempel via coachning eller genom att ge så kallade VFT-medel för kostnader som kan uppstå i samband med nyttiggörande.

Lina Strömstedt använder hellre ordet nyttiggörande än innovation eller kommersialisering.

– Nyttiggörande är så mycket bredare. Det kan handla om att man vill ta fram ett spel för att lära elever om hur man hanterar klimatkrisen, skriva en bok, eller någon annan typ av tillämpning av forskning inom näringsliv och samhälle. Det inkluderar hela paletten av initiativ för att nå ut till samhället, och inte bara patent och investeringar i startups.

Hjälp av affärsrådgivare

Lina Strömstedt uppmuntrar forskare att ta kontakt med en affärsrådgivare i ett tidigt skede av forskningsprojektet.

– Våga ställa frågor om hur man kan ta forskningen vidare.

Hon påpekar också att forskare kan ha glädje av en affärsrådgivare redan när de skriver en ansökan om forskningsmedel.

– I ansökan kan man ta med affärsutveckling och andra sätt att samverka med samhället. Vi ser till att nyttiggörande kan hända och vill att forskarna ska känna att de kan få hjälp att ta det där sista steget ut i samhället.

En del forskare är entreprenörer och tycker det är roligt att tänka på nyttiggörande av sin forskning, menar Lina Strömstedt. Andra efterfrågar lite mer stöd på vägen, och någon som visar vad det finns för möjligheter och hur man går till väga.

– Vissa trivs bäst med att bara forska, men då kan man ändå se till att ens resultat leder till nya mediciner eller andra typer av nyttiggörande. Sverige är speciellt i det avseendet att forskaren äger sina forskningsresultat tack vare lärarundantaget.

Nytta av doktorstiteln

Lina Strömstedt tycker att hon har stor nytta av sin forskarutbildning i sitt nuvarande arbete.

– Jag vet hur forskningsvärlden i stort fungerar och kan applicera min forskarhjärna på olika problem. Jag kan leta upp ny kunskap och ge råd om hur en forskare kan ge sig in i ett nyttiggörande.

Som forskare får man även bra träning i att mäta olika saker, någonting som borde appliceras mer på samverkan, menar hon.

– Det är intressant att mäta sitt nätverkande. Inom forskningen borde man uppmuntras att mäta nyttiggörandet och visa upp det. Mitt råd är att i sitt cv dokumentera vad man gjort, så att det syns. Till exempel om man har gått in i rollen som extern expert för en rapport eller är senior advisor åt ett företag.

Hennes råd om att dokumentera nyttiggörande gäller även lärosätena.

– Universiteten ägnar sig en hel del åt viktigt nyttiggörande av forskning och jag skulle vilja att de visar upp det fantastiska arbete som görs på ett tydligare sätt.

Artikelserie: Doktor – och sen då?

Hur väcktes deras nyfikenhet för forskning? Vad fick dem att lämna akademin? Vilken glädje har de haft av sin forskarutbildning?
Möt människorna som disputerat och sedan gjort karriär utanför akademin.

Läs alla artiklar i Curies artikelserie Doktor – och sen då?

Du kanske också vill läsa

Krönika 26 november 2024

Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...

Nyhet 5 november 2024

Redaktionen

Hot och angrepp. Dubbla yrkesroller. Ett växande berg av administration och akademiskt hushållsarbete som inte ger meriter. Vilka möjligheter har egentligen dagens forskare att ägn...

Nyhet 5 november 2024

Natalie von der Lehr

Hur mår egentligen dagens doktorander? Och vilka är de största fallgroparna på vägen mot en doktorsexamen? Curie har pratat med tre forskarstuderande om doktorandlivets utmaningar ...