Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Talmannen står vid talarstolen och pratar.

Riksdagens talman Andreas Norlén har tillsammans med Nobelstiftelsen och Kungliga Vetenskapsakademien tagit initiativet till riksdagens forskningsdag. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

NYHET

Talmannen bjuder in till forskningsdag i riksdagen

Ett seminarium med varje utskott och ett avslutande gemensamt seminarium med två Nobelpristagare. Det är schemat för riksdagens forskningsdag den 8 april.
– Pandemin har satt blixtbelysning på behovet av utbyte mellan forskare och politiker, säger talmannen Andreas Norlén.

Riksdagen har haft forskningsdagar tidigare, men med ganska breda teman. Nu har varje utskott fått välja ämne att fördjupa sig i.

– Ett syfte med dagen är att ledamöterna ska få ta del av nya resultat som är relevanta för deras arbete. Ett annat är att markera att riksdagen lyfter fram och värdesätter vetenskaplig kunskap som grund för beslutsfattande i en tid av ”fake news”, säger riksdagens talman Andreas Norlén.

Det är han själv som tillsammans med Nobelstiftelsen och Kungliga Vetenskapsakademien tagit initiativet. De senare har tillsammans med Vetenskapsrådet bland annat hjälpt till med att hitta forskare som ska medverka.

– Ytterligare ett syfte med dagen är att knyta band mellan riksdagen och Nobelprisen. Nobelprisen är en fantastisk tillgång för en kunskapsnation, säger Andreas Norlén.

Utskottspecifika seminarier

Totalt ska 14 seminarier hållas i utskotten. Utrikes- och utbildningsutskottet har ett gemensamt som handlar om akademisk frihet i ett internationellt perspektiv.

Övriga utskott har egna seminarier. Socialutskottet har exempelvis valt ämnet psykisk ohälsa bland äldre. Acko Ankarberg Johansson är utskottets ordförande.

– Vi har lyft ämnet psykisk ohälsa tidigare och det behöver lyftas återkommande, inte minst nu. De äldre har burit den tyngsta bördan under pandemin och suttit i karantän hemma i mer än ett år. Vi vet för lite om konsekvenserna av det. Det kan inte ha gått obemärkt förbi. Jag tror det har varit en stor påfrestning för de äldre. Det behöver vi veta mer om.

Hon tycker att det är självklart att ta del av vad forskare kommer fram till i olika frågor.

– Vi behöver experters kunskaper för att fatta politiska beslut, men vi behöver förstå forskningens väsen så vi inte använder resultat på ett sätt som inte är relevant. Därför är det viktigt att politiken kommer närmare forskningen. Denna dag är ett bra tillskott.

2020 års Nobelpristagare

Forskningsdagen avslutas med ett gemensamt seminarium i förstakammaren där två av 2020 års Nobelpristagare medverkar, kemipristagaren Emmanuelle Charpentier och fysikpristagaren Reinhard Genzel. Rubriken är Vetenskapens roll för parlamentariskt beslutsfattande.

– Rollen är viktig eftersom vetenskapen ger oss ny kunskap och vi bör bygga politiska beslut på bästa tillgängliga kunskap så att vi kan lösa de problem vi står inför, säger Andreas Norlén.

Pandemin har satt blixtbelysning på behovet av utbyte mellan forskare och politiker, säger han.

– Vi har ställts inför ett komplext samhällshot som vi inte visste mycket om. Det fanns ett sug efter kunskap om orsaker, smittkällor, påverkan på samhällsekonomi, u-ländernas situation. Vi behöver forskares hjälp för att förstå.

Ska ta till sig forskningsrön

Enligt riksdagens riktlinjer ska utskotten arbeta med forsknings- och framtidsfrågor. De kan exempelvis beställa sammanställningar av kunskapsläget inom olika områden, för att få svar på vad forskningen vet i en viss fråga.

Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat kan hjälpa till med det. Lars Eriksson är forskningssekreterare vid sekretariatet, där han även sköter kansliet för sällskapet Riksdagsledamöter och forskare, Rifo.

– Vi anordnar en mängd seminarier och möten mellan forskare och politiker inom olika ämnen, säger Lars J Eriksson.

Det är också han som är projektansvarig för forskningsdagen, vars utformning började diskuteras under sommaren 2020 när det såg ut som att pandemin var på väg att klinga av.

Då var tanken att riksdagsledamöter och forskare skulle mötas fysiskt i seminarier, informella samtal och mingel. Antalet Nobelpristagare skulle vara fler. Efter hand stod det klart att planerna behövde revideras och mötet bli digitalt.

Det innebär också att fler kan följa det.

– Det gemensamma seminariet kommer att sändas på webb-tv samt på kunskapskanalen, säger Lars Eriksson.

Stort intresse

Enligt Andreas Norlén är intresset för forskningsresultat generellt stort bland riksdagens ledamöter.

– Det är min bild. Vi har på många olika sätt i det dagliga riksdagsarbetet kontakter med forskare, säger Andreas Norlén som själv har disputerat i juridik.

Seminariet Vetenskapens roll för parlamentariskt beslutsfattande kan ses på Riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...