Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Hugo Lagercrantz utomhus framför byggnad

Hugo Lagercrantz. Foto: Ulf Sirborn

NYHET

Barnläkaren som inte drar sig för att ta strid

Rädd för att sticka ut hakan har barnläkaren Hugo Lagercrantz aldrig varit. Han har utvecklat neonatalvården i Sverige och stridit för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Som årsrik senior ägnar han sig åt medvetandet − vad det är och när det börjar.

Forskaren, barnläkaren och författaren Hugo Lagercrantz har hunnit bli 76 år, men har ännu inte skaffat sig någon hobby. Han är före detta chef för nyföddhetsvården vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och professor emeritus i barnmedicin vid Karolinska institutet. Han har fortsatt att arbeta mycket, följer forskningen inom sitt fält och är chefredaktör för den medicinska tidskriften Acta Peadiatrica.

− Jag ägnar mig också åt att läsa och skriva om medvetandet som är det som intresserar mig mest sedan några år. Jag funderar över filosofiska frågor, som när en människa blir en människa, säger Hugo Lagercrantz.

I sin självbiografi Mitt medvetande skriver han om sin eget medvetande och hur det har formats. Han föddes 1945 och växte upp på Södermalm i Stockholm med en syster och en ensamstående pappa som var barnläkare och mikrobiolog.

− Jag var matfrisk, läste mycket och studerade serietabeller i fotboll. Jag tyckte också om att bygga saker och ville bli båtbyggare som morfar som varit VD på Götaverken.

Morföräldrarna tillhörde den etablerade göteborgsfamiljen Heyman och barnen tillbringade somrarna med dem på Särö söder om Göteborg. Föräldrarna skildes tidigt och barnen träffade sällan sin mamma.

− Hon led av svår ångestneuros, låg mest i sängen och grät och kunde inte ta hand om oss. Ett av mina få barndomsminnen av henne är att hon en dag hade ett stort bandage runt huvudet. Hon hade blivit lobotomerad, vilket så här i efterhand måste betraktas som en felaktig behandling. Idag skulle hon ha fått ett SSRI-preparat, men det fanns ju inte då.

Vetenskapsmän var idoler

Släkten på pappans sida var adlig med män som var officerare och pappan var den första som valt att bli läkare. Ibland följde barnen med honom till arbetet på Karolinska sjukhuset.

− Min far inspirerade mig mycket. Hans idoler var de stora vetenskapsmännen, särskilt de som beskrevs i boken Mikrobjägare av DeKruif, och de blev också mina idoler.

Inspirationen kom också från andra håll. Hemma hos en av pappans kollegor visade sonen i huset toffeldjur i ett mikroskop.

− Det inspirerade mig att göra ett enskilt arbete om toffeldjur i gymnasiet.

Någon gång i tonåren bestämde sig Hugo Lagercrantz för att bli läkare och direkt efter gymnasiet började han läsa medicin vid Karolinska institutet. Han disputerade 1971 med en avhandling om signalsubstansen noradrenalin och siktade sedan på att bli kliniker.

Blev fascinerad av neonatalvård

Hugo Lagercrantz skulle inte bli barnläkare eftersom hans far var det, men kunde inte låta bli efter ett studiebesök på en neonatalavdelning vid Vanderbilt University i Nashville, Tennesse.

− Jag blev fascinerad av forskningen om för tidigt födda barn. President Kennedy hade förlorat en för tidigt född son 1962 och efter det satsade man på att utveckla nyföddhetsvården i USA, särskilt i Nashville. Där hade läkarna börjat behandla barnen som svårt sjuka vuxna, de gav dem intensivvård och la dem i respirator.

När han senare arbetade som barnläkare vid Huddinge sjukhus fortsatte han sin forskning om noradrenalin, men nu hos nyfödda barn.

− De visade sig ha skyhöga nivåer av detta hormon liksom det andra stresshormonet adrenalin i navelsträngsblod. Stressen vid födseln är viktig för att barnen ska anpassa sig till omgivningen utanför livmodern. Adrenalinet stimulerar andningen, aktiverar ämnesomsättningen och gör att barnen vaknar ur fostersömnen. Jag ägnade mig åt det här forskningsområdet i flera år och The stress of being born har blivit ett erkänt begrepp och omnämns i böcker om neonatologi.

Forskade på plötslig spädbarnsdöd

Efter fyra år vid Huddinge sjukhus började Hugo Lagercrantz arbeta som barnläkare vid Karolinska sjukhuset. Då och då hände det att föräldrar kom in med spädbarn som oförklarligt dött av plötslig spädbarnsdöd och han bestämde sig för att studera fenomenet.

− Det forskades på plötslig spädbarnsdöd i hela världen, men skedde inga större genombrott förrän det kom rapporter från Nya Zeeland och England 1991. De bevisade att risken minskade om man la spädbarnen att sova på rygg i stället för på mage.

I många länder, däribland Sverige och USA, hade föräldrar länge fått rådet att lägga barnet på mage, för att det inte skulle sätta i halsen om det kräktes.

− Jag tyckte att vi måste gå ut med nya rekommendationer till föräldrar, men Socialstyrelsen var väldigt negativ. Jag fick också motstånd av en del kollegor som ansåg att jag skrämde upp mammor i onödan.

En av dem som stod på Hugo Lagercrantz sida var Göran Wennergren, numera seniorprofessor i barnmedicin vid Göteborgs universitet, och tillsammans förmådde de Socialstyrelsen att ändra de allmänna råden till föräldrar 1992. Det har räddat många liv sedan dess.

− När spädbarn började sova på rygg sjönk antalet fall av plötsligt spädbarnsdöd i Sverige från 140 till 25 per år.

Senare forskade Hugo Lagercrantz på kopplingen mellan rökning och plötslig spädbarnsdöd.

− Tillsammans med forskare från Frankrike och Australien visade vi att det är nikotinet som ger den negativa effekten på barnet. Det hjälper alltså inte att en gravid kvinna slutar röka om hon börjar snusa istället. Nikotinet ställer in kontrollen av andningen och hjärtverksamheten hos barnet på ett felaktigt sätt.

Lugn och ro hos för tidigt födda

Chef för nyföddhetsavdelningen vid Karolinska sjukhuset blev Hugo Lagercrantz 1989, en tjänst som han hade i 15 år. Mycket utvecklades i vården av de små under de åren.

− En av våra studier visade att för tidigt födda barn utvecklas bättre i en lugn och tyst miljö med dämpad belysning, med så få störningar för provtagning och annat som möjligt. Vår artikel publicerades i den amerikanska barnläkartidskriften Pediatrics år 2000 och allt fler för tidigt födda började sedan vårdas på det sättet. Under de senaste åren har man dock mer övergått till så kallad ”känguruvård”, där barnen ligger hud mot hud med föräldern.

Själv har han fostrat tre barn tillsammans med sin hustru författaren Rose Lagercrantz. Han har handlett ett fyrtiotal doktorander, publicerat ungefär trehundra vetenskapliga artiklar och varit involverad i arbetet med nobelpriset i medicin. Vad har drivit honom att hålla den takten?

− Jag är ju intresserad av det nyfödda barnets hjärna och så har jag tävlingsinstinkt. Det var ju också väldigt roligt att vara kliniker. Det händer att jag träffar på någon förälder på stan med en lång drasut som jag vårdat när vederbörande vägde 800 gram. Att det går bra för barnen är den bästa belöningen.

Medvetandet hos nyfödda

Numera funderar han som sagt mycket över när medvetandet uppstår. En första pusselbit fick han i ett forskningsprojekt 2006 då för tidigt födda barns hjärnor undersöktes med NIRS − Near infrared spectroscopy.

− Vi visade att redan hos för tidigt födda barn går smärtsignaler upp till hjärnbarken, trots att hjärnans delar som hanterar sådant som planering, minne och vilja fortfarande är omogna.

Tillsammans med fysikern och hjärnforskaren Peter Fransson med flera gjordes en annan spännande upptäckt. Teamet kunde visa att det förekommer en hög viloaktivitet i hjärnan när för tidigt födda barn når det datum då de egentligen skulle ha fötts.

− Vår artikel blev publicerad i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS 2007. Det var ett av de första biofysikaliska bevisen för att den nyfödda hjärnan inte är blank, som man tidigare trott.

Hugo Lagercrantz tar ställning i många frågor och senast argumenterade han för att vaccinera barn mot covid-19 i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han har också uttalat sig om hur sjukvården bör organiseras, vilket inte alltid varit populärt hos ledningen.

− Min lojalitet ligger hos patienterna och personalen, inte hos ledningen, och jag har alltid haft bra stöd från mina kollegor när jag uttalar mig offentligt.

Facklitteratur och inspiration för unga

Bokomslag till boken Upptäckter för livet

Under åren har Hugo Lagercrantz skrivit flera böcker, mest facklitteratur, men han har också skrivit en populärvetenskaplig bok för ungdomar tillsammans med barnbarnet Roseanna Lagercrantz. Boken Upptäckter för livet – Berättelser om medicinska Nobelpris innehåller målande beskrivningar av nobelpristagare och deras upptäckter.

− Roseanna blev intresserad av nobelprisen och började skriva när hon var tonåring, men med tiden tog jag över en del av arbetet. En av mina favoriter i boken är Rita Levi-Montalcini som upptäckte nervtillväxtfaktorn. Hon fick inte fortsätta forska för att hon var judinna, men då satte hon upp ett laboratorium hemma i sitt sovrum istället. En annan favorit är Otto Loewi som kom på sin upptäckt i en dröm.

Boken är illustrerad av barnläkaren och konstnären Rebecka Lagercrantz – Hugos dotter – och finns att köpa bland annat på Nobelmuseet.

− Jag önskar bara att vi kunde nå ut bredare med boken, till fler elever i högstadiet och gymnasiet. Målet är att inspirera ungdomar att forska.

Artikelserie: Vägen till akademin

Varför blev de forskare? Hur såg vägen dit ut? Vilka forskningsfrågor brinner de för?
Möt forskare från olika delar av forskarvärlden och läs om deras erfarenheter av akademin, i serien Vägen till akademin.

Läs alla artiklar i Curies serie Vägen till akademin

Du kanske också vill läsa

Nyhet 9 december 2024

Eva Annell

Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm är förtjust i isländska sagor och idéhistoria, men har samtidigt blicken mot framtiden. Han strävar efter att hålla Svenska Akadem...

Nyhet 3 december 2024

Ulrika Ernström

Det är viktigt och tidskrävande – men belönas sällan. Akademiskt medborgarskap är det arbete som hela den akademiska världen vilar på – som kollegialitet, ledarskap eller vetenskap...

Krönika 26 november 2024

Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...