Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Åskådare tittar på aktivitet under vetenskapsfestival.

Foto: Steampipe Production Studio AB / Göteborg & Co

NYHET

Nya pris belönar forskare som når ut

De vill inspirera forskare att nå ut med sina forskningsresultat och att omsätta forskning i samhällsnytta. Det är några av målen för två nya satsningar på priser som belönar framstående forskningskommunikation.

Sedan starten 1948 har Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, varit en mötesplats för forskare, företagare, politiker och tjänstemän med det gemensamma målet att lösa centrala samhällsproblem.

Porträttbild av Ilinca Benson.

Ilinca Benson. Foto: Allan Seppa

– Vi vill visa hur forskning kan komma till nytta för samhället och lyfta fram pristagaren som en förebild och inspirationskälla för andra. Det kan vara en forskare som har kommunicerat sina resultat väl, men också någon som har varit skicklig på att göra studier i fält. Vi har valt att gå ut väldigt brett med utlysningen, säger Ilinca Benson.

Lösa samhällsproblem

SNS-priset är på 200 000 kronor och ska gå till en yngre forskare (max 45 år) som både har producerat forskning av hög kvalitet och som dessutom har perspektiv som är viktiga för att lösa samhällsproblem.

– Yngre forskare har sällan tid eller resurser för att nå utanför akademin. Vi vill ge en ansenlig summa som både belönar själva forskningen och ansatsen att nå ut. Vårt syfte är att långsiktigt främja återväxten av forskare som engagerar sig i samhällsutvecklingen.

Vi vill ge en ansenlig summa som både belönar själva forskningen och ansatsen att nå ut.

Hon tillägger att priset är en del av en större satsning på nyttiggörandet av forskning som inleds i samband med SNS 75-årsjubileum. Förutom att digitalisera alla sina historiska forskningsrapporter sedan 1948 startar SNS konferensserien Making better use of research, som ska fungera som en mötesplats för utbyte av erfarenheter.

– För att få ut det mesta möjliga av samhällsforskning måste forskare ha en möjlighet att nå ut. Det måste också finnas en nyfikenhet och ett intresse från näringslivet och det offentliga. Vi försöker bidra till det på olika sätt, säger Ilinca Benson.

Prisjury med bred förståelse för forskning

Juryn för SNS-priset representerar såväl forskarvärlden som näringslivet och den offentliga sfären.

– Det är viktigt att juryn representerar våra målgrupper samtidigt som de är kloka personer. Tillsammans har de en bred förståelse för forskning och dess tillämpningar. Vi fick verkligen våra toppkandidater till juryn på plats, säger Ilinca Benson.

Porträttbild av Therese Nilsson.

Therese Nilsson. Foto: Karl Gabor

En av dem som sitter i juryn är Therese Nilsson. Hon är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt sitter i förtroenderådet för SNS.

– Det känns betydelsefullt att belöna någon som gör bra forskning och tar sig an frågan att nå ut i debatten. Priset är en uppmuntran till oss som vill kommunicera forskningens resultat. Det är både kunskapsåterbäring till samhället och något som på lång sikt ger forskarsamhället legitimitet.

Juryn har ännu inte påbörjat sitt arbete, men enligt Therese Nilsson blir ett kriterium vilken påverkan den aktuella forskningen haft på samhället och i samhällsdebatten.

Det är både en kunskapsåterbäring till samhället och något som på lång sikt ger forskarsamhället legitimitet.

– I till exempel Storbritannien diskuteras vilken ”impact” forskningen haft på olika samhällsproblem. Även för oss blir den frågan viktig. Jag skulle helst vilja att den vi utser också har spridit forskningens resultat till allmänheten, till exempel via poddar, radio eller tidningar.

Givande att berätta om sin forskning

Therese Nilsson själv har lång erfarenhet av forskningskommunikation. Förutom att skriva debattartiklar och att ställa upp i paneler och för media besöker hon ofta regioner och kommuner för att berätta om sina forskningsresultat.

– Det är väldigt givande att prata med politiker och tjänstemän. Det är svårt att förstå hur en verksamhet fungerar om man inte är ute i verkligheten. Samtidigt får tjänstemännen en större inblick i min forskning och mina resultat. Det krävs en ömsesidig förståelse för att hitta framkomliga lösningar.

På frågan hur fler unga forskare ska bli intresserade av forskningskommunikation svarar hon att det inte finns så många incitament för att ge sig in i samhällsdebatten i början av karriären.

– Meritvärdet är lågt i jämförelse med att bli publicerad i rätt tidskrifter, men i Lund uppmuntrar vi studenterna att ge sig in i debatten, till exempel får de göra en populärvetenskaplig text på svenska när de har skrivit sin avhandling. Jag vill förmedla att det är roligt och energigivande att synas i samhällsdebatten. Det har både berikat mig personligen och min forskning, säger Therese Nilsson.

Viktigt ur ett demokratiskt perspektiv

Även Örebro universitet instiftar i år, tillsammans med stiftelsen The Hamrin foundation, pris för framstående forskningskommunikation. Vid universitetet har man länge satsat på forskningskommunikation i olika former.

Porträttbild av Johan Schnürer.

Johan Schnürer. Foto: Kicki Nilsson

– Att kommunicera våra forskningsresultat är oerhört viktigt, inte bara för att universitetet ska informera om sin verksamhet. Det är också angeläget ur ett demokratiskt perspektiv att vi har informerade medborgare och beslutsfattare som har så bra underlag som möjligt, säger Johan Schnürer, rektor för Örebro universitet.

En sådan satsning är att biträdande lektorer får en utbildning i forskningskommunikation. Lärosätet har också inrättat en kurs i forskningskommunikation för doktorander i samarbete med Vetenskapsrådet. Universitetet har även initierat ett samarbete med tidningen Nerikes Allehanda där forskare från Örebro universitet varje vecka bidrar med forskarkrönikor. Krönikorna publiceras också i andra regionala tidningar som ingår i koncernen Bonnier News Local.

Det är också angeläget ur ett demokratiskt perspektiv att vi har informerade medborgare och beslutsfattare som har så bra underlag som möjligt.

När The Hamrin Foundation, vars syfte är att skapa broar mellan akademi, industri och samhälle, visade intresse för ett samarbete med Örebro universitet togs nästa steg – ett nytt pris för forskningskommunikation.

– Som statligt universitet får vi inte finansiera prisstipendier med allmänna medel, men vi ville synliggöra vikten av forskningskommunikation och dess betydelse för att nå ut med kunskap till samhället. Det är jätteroligt att samarbetet med The Hamrin Foundation kan möjliggöra detta, menar Johan Schnürer.

Pris för förnyelse eller förändring

Det nya priset består egentligen av två priser. Det externa priset på 100 000 kronor kan delas ut både nationellt och internationellt. Pristagaren kan vara en forskare, journalist, eller någon som är verksam vid en stiftelse eller ideell organisation.

Personen ska ha gjort en betydande insats för forskningskommunikationen. Det kan handla om att förnya en samhällsdebatt eller att bidra till en konkret förändring. Det interna priset på 50 000 kronor är avsett för en doktorand eller forskare vid Örebro universitet.

– Priserna är en tydlig markering av hur viktig vi anser att kommunikation av forskning är.

Nomineringen sker genom en öppen nomineringsprocess på nätet där alla kan föreslå pristagare till och med den 28 februari. Efter en första gallring tar jurygruppens arbete vid.

– Det är viktigt att pristagarens insats har fått genomslag och att den har pågått under en längre tid. Självklart ska den också hålla en hög vetenskaplig kvalitet .

Johan Schnürer påpekar vikten av att inte väja för det som kan vara svårt att förklara eller undvika ämnen där resultaten kan tolkas på olika sätt.

– Man kan då förklara den vetenskapliga processen, varför det kan finnas olika uppfattningar och att det vi vet idag om ett visst ämne idag kan förändras med ny kunskap.

Hylla pristagare för deras insatser

Prisutdelningen sker i maj i samband med universitetets akademiska högtid. Båda priserna ska delas ut under tre år, för att sedan utvärderas. Johan Schnürer ser fram emot att utse pristagarna.

– Jag gläder mig åt att vi som universitet kommer att kunna hylla riktigt bra pristagare som kan bli symboler för framgångsrik forskningskommunikation.

Läs mer om SNS-priset Länk till annan webbplats.
Läs mer om Örebro universitets pris Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Doktorander får utbildning i att kommunicera forskning

SNS-priset

  • Prissumman är på 200 000 kronor.
  • Priset finansieras genom en jubileumsinsamling.
  • Den första pristagaren utses den 8 juni i år och priset kommer sedan att delas ut vartannat år.
  • Nominering sker via en öppen nomineringsprocess som pågår till och med den 15 mars 2023.
  • I juryn sitter förutom professor Therese Nilsson också Britta Burreau, vd för Almi och ordförande för Fjärde AP-fonden; Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet; Ingvar Mattson, riksdagsdirektör, och Karin Grundberg Wolodarski journalist vid Dagens Industri.
  • Pristagarens forskning bedöms utifrån tre kriterier; relevans för centrala samhällsfrågor; vilken insats forskaren har gjort för att nå fram till berörda aktörer; att det finns en hög vetenskaplig kvalitet.

Örebro universitets pris

  • Prissumman är på 100 000 kronor för det externa priset och 50 000 kronor för det interna priset.
  • Priset finansieras av The Hamrin Foundation, vars syfte är att skapa broar mellan akademi, industri och samhälle. Stiftelsen investerar i forsknings- och utvecklingsprojekt inom bland annat media och viktiga samhällsfrågor. Sedan 1988 har The Hamrin Foundation investerat cirka 320 miljoner kronor i forskning.
  • Priset delas ut i samband med Akademisk högtid vid Örebro universitet 6 maj.
  • Nominering sker via en öppen nomineringsprocess som pågår till och med den 28 februari 2023.
  • Pristagare utses av en jury som består av Johan Schnürer, rektor vid Örebro universitetet; Lovisa Hamrin, ordförande för The Hamrin Foundation; Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet och Marie Brodin, kommunikationschef vid Örebro universitet.
  • Kriterierna för det externa priset innefattar bland annat att personen, nationellt eller internationellt ”med stort genomslag under längre tid kommunicerat forskningsresultat”, och att kommunikationen har ”initierat eller förnyat en samhällsviktig debatt eller lett till en påtaglig förändring i praktiken”.
  • För det interna priset poängteras vikten av att kommunikationen nått utvalda målgrupper, till exempel beslutsfattare eller skolelever.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...