Nya pris belönar forskare som når ut

– Vi vill visa hur forskning kan komma till nytta för samhället och lyfta fram pristagaren som en förebild och inspirationskälla för andra. Det kan vara en forskare som har kommunicerat sina resultat väl, men också någon som har varit skicklig på att göra studier i fält. Vi har valt att gå ut väldigt brett med utlysningen, säger Ilinca Benson.

Lösa samhällsproblem

SNS-priset är på 200 000 kronor och ska gå till en yngre forskare (max 45 år) som både har producerat forskning av hög kvalitet och som dessutom har perspektiv som är viktiga för att lösa samhällsproblem.

– Yngre forskare har sällan tid eller resurser för att nå utanför akademin. Vi vill ge en ansenlig summa som både belönar själva forskningen och ansatsen att nå ut. Vårt syfte är att långsiktigt främja återväxten av forskare som engagerar sig i samhällsutvecklingen.

Vi vill ge en ansenlig summa som både belönar själva forskningen och ansatsen att nå ut.

Hon tillägger att priset är en del av en större satsning på nyttiggörandet av forskning som inleds i samband med SNS 75-årsjubileum. Förutom att digitalisera alla sina historiska forskningsrapporter sedan 1948 startar SNS konferensserien Making better use of research, som ska fungera som en mötesplats för utbyte av erfarenheter.

– För att få ut det mesta möjliga av samhällsforskning måste forskare ha en möjlighet att nå ut. Det måste också finnas en nyfikenhet och ett intresse från näringslivet och det offentliga. Vi försöker bidra till det på olika sätt, säger Ilinca Benson.

Prisjury med bred förståelse för forskning

Juryn för SNS-priset representerar såväl forskarvärlden som näringslivet och den offentliga sfären.

– Det är viktigt att juryn representerar våra målgrupper samtidigt som de är kloka personer. Tillsammans har de en bred förståelse för forskning och dess tillämpningar. Vi fick verkligen våra toppkandidater till juryn på plats, säger Ilinca Benson.

En av dem som sitter i juryn är Therese Nilsson. Hon är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt sitter i förtroenderådet för SNS.

– Det känns betydelsefullt att belöna någon som gör bra forskning och tar sig an frågan att nå ut i debatten. Priset är en uppmuntran till oss som vill kommunicera forskningens resultat. Det är både kunskapsåterbäring till samhället och något som på lång sikt ger forskarsamhället legitimitet.

Juryn har ännu inte påbörjat sitt arbete, men enligt Therese Nilsson blir ett kriterium vilken påverkan den aktuella forskningen haft på samhället och i samhällsdebatten.

Det är både en kunskapsåterbäring till samhället och något som på lång sikt ger forskarsamhället legitimitet.

– I till exempel Storbritannien diskuteras vilken ”impact” forskningen haft på olika samhällsproblem. Även för oss blir den frågan viktig. Jag skulle helst vilja att den vi utser också har spridit forskningens resultat till allmänheten, till exempel via poddar, radio eller tidningar.

Givande att berätta om sin forskning

Therese Nilsson själv har lång erfarenhet av forskningskommunikation. Förutom att skriva debattartiklar och att ställa upp i paneler och för media besöker hon ofta regioner och kommuner för att berätta om sina forskningsresultat.

– Det är väldigt givande att prata med politiker och tjänstemän. Det är svårt att förstå hur en verksamhet fungerar om man inte är ute i verkligheten. Samtidigt får tjänstemännen en större inblick i min forskning och mina resultat. Det krävs en ömsesidig förståelse för att hitta framkomliga lösningar.

På frågan hur fler unga forskare ska bli intresserade av forskningskommunikation svarar hon att det inte finns så många incitament för att ge sig in i samhällsdebatten i början av karriären.

– Meritvärdet är lågt i jämförelse med att bli publicerad i rätt tidskrifter, men i Lund uppmuntrar vi studenterna att ge sig in i debatten, till exempel får de göra en populärvetenskaplig text på svenska när de har skrivit sin avhandling. Jag vill förmedla att det är roligt och energigivande att synas i samhällsdebatten. Det har både berikat mig personligen och min forskning, säger Therese Nilsson.

Viktigt ur ett demokratiskt perspektiv

Även Örebro universitet instiftar i år, tillsammans med stiftelsen The Hamrin foundation, pris för framstående forskningskommunikation. Vid universitetet har man länge satsat på forskningskommunikation i olika former.

– Att kommunicera våra forskningsresultat är oerhört viktigt, inte bara för att universitetet ska informera om sin verksamhet. Det är också angeläget ur ett demokratiskt perspektiv att vi har informerade medborgare och beslutsfattare som har så bra underlag som möjligt, säger Johan Schnürer, rektor för Örebro universitet.

En sådan satsning är att biträdande lektorer får en utbildning i forskningskommunikation. Lärosätet har också inrättat en kurs i forskningskommunikation för doktorander i samarbete med Vetenskapsrådet. Universitetet har även initierat ett samarbete med tidningen Nerikes Allehanda där forskare från Örebro universitet varje vecka bidrar med forskarkrönikor. Krönikorna publiceras också i andra regionala tidningar som ingår i koncernen Bonnier News Local.

Det är också angeläget ur ett demokratiskt perspektiv att vi har informerade medborgare och beslutsfattare som har så bra underlag som möjligt.

När The Hamrin Foundation, vars syfte är att skapa broar mellan akademi, industri och samhälle, visade intresse för ett samarbete med Örebro universitet togs nästa steg – ett nytt pris för forskningskommunikation.

– Som statligt universitet får vi inte finansiera prisstipendier med allmänna medel, men vi ville synliggöra vikten av forskningskommunikation och dess betydelse för att nå ut med kunskap till samhället. Det är jätteroligt att samarbetet med The Hamrin Foundation kan möjliggöra detta, menar Johan Schnürer.

Pris för förnyelse eller förändring

Det nya priset består egentligen av två priser. Det externa priset på 100 000 kronor kan delas ut både nationellt och internationellt. Pristagaren kan vara en forskare, journalist, eller någon som är verksam vid en stiftelse eller ideell organisation.

Personen ska ha gjort en betydande insats för forskningskommunikationen. Det kan handla om att förnya en samhällsdebatt eller att bidra till en konkret förändring. Det interna priset på 50 000 kronor är avsett för en doktorand eller forskare vid Örebro universitet.

– Priserna är en tydlig markering av hur viktig vi anser att kommunikation av forskning är.

Nomineringen sker genom en öppen nomineringsprocess på nätet där alla kan föreslå pristagare till och med den 28 februari. Efter en första gallring tar jurygruppens arbete vid.

– Det är viktigt att pristagarens insats har fått genomslag och att den har pågått under en längre tid. Självklart ska den också hålla en hög vetenskaplig kvalitet .

Johan Schnürer påpekar vikten av att inte väja för det som kan vara svårt att förklara eller undvika ämnen där resultaten kan tolkas på olika sätt.

– Man kan då förklara den vetenskapliga processen, varför det kan finnas olika uppfattningar och att det vi vet idag om ett visst ämne idag kan förändras med ny kunskap.

Hylla pristagare för deras insatser

Prisutdelningen sker i maj i samband med universitetets akademiska högtid. Båda priserna ska delas ut under tre år, för att sedan utvärderas. Johan Schnürer ser fram emot att utse pristagarna.

– Jag gläder mig åt att vi som universitet kommer att kunna hylla riktigt bra pristagare som kan bli symboler för framgångsrik forskningskommunikation.

Läs mer om SNS-priset Länk till annan webbplats.
Läs mer om Örebro universitets pris Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Doktorander får utbildning i att kommunicera forskning