
Akademin och industrin tjänar båda på att man underlättar för forskare att röra sig mellan olika sektorer, menar Anders Blanck. Foto: Astra Zeneca
NYHET
Fler forskare behövs utanför akademin
Hur ska fler forskare kunna bidra med sin kompetens inom olika delar av samhället? En statlig utredning undersöker nu hur forskares rörlighet på arbetsmarknaden kan öka.
Läs den första av två artiklar om forskarmobilitet.
Bakgrunden till utredningen, som ska slutredovisas av utredaren Margareta Fahlgren i december, är att det kan vara svårt för forskare att röra sig mellan jobb vid lärosätena och uppdrag i andra delar av samhället.
− Det borde vara enklare att kombinera forskning och undervisning inom högskolan med arbete inom näringslivet eller välfärden. Jag kan själv konstatera att det är svårt att få forskare att delta i statliga utredningar vilket gör att vi går miste om viktig kompetens, säger avgående utbildningsminister Anna Ekström.
...det är svårt att få forskare att delta i statliga utredningar vilket gör att vi går miste om viktig kompetens.
Enklare att röra sig mellan sektorer
Anders Blanck, vd på branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, hoppas att den pågående utredningen ska komma med förslag som gör det enklare för forskare att gå mellan universiteten och näringslivet. Han tror att meriteringen inom akademin innebär en utmaning. Han tror också att man behöver uppvärdera forskning som bedrivs utanför lärosätena.
I dagsläget ser han att många forskare tvekar inför jobben inom läkemedelsindustrin. Eftersom de uppdragen inte värderas så högt inom akademin kan det, menar han, vara svårt att hitta vägar tillbaka till universiteten för forskare som har jobbat några år inom läkemedelsindustrin.
− Din tid i näringslivet har i princip inget värde. Det är som att du skulle ha tagit ett sabbatsår och rest i Thailand, säger han.
Att det anses finare att forska vid ett universitet än inom läkemedelsindustrin tror han kan hänga ihop med att forskare vid universiteten oftast jobbar med grundforskning medan forskare hos läkemedelsföretagen ägnar sig mer åt tillämpad forskning, som har lägre status.
Din tid i näringslivet har i princip inget värde. Det är som att du skulle ha tagit ett sabbatsår och rest i Thailand.
− Men det är också så att det generellt ses som lite fult att forska inom näringslivet. Det var ännu mer så förr men fortfarande ser vissa det som att du ”väljer pengarna” och ”går till den andra sidan”.
Risk för jäv
Samtidigt som det kan finnas fördelar med ökad rörlighet bland forskare är det inte självklart att det går att kliva obehindrat mellan olika uppdrag eller kombinera jobbet som universitetsforskare med en annan anställning. Enligt lagen om offentlig anställning får man inte ha ”förtroendeskadliga bisysslor”. Anna Ekström konstaterar att det är ett ansvar som vilar på arbetsgivaren.
− Jag är säker på att lärosätena är väl skickade att hålla koll på detta. Det gäller att inte vara naiv utan ha bra omdöme och stor vaksamhet. Där har jag ett stort förtroende för våra universitet och högskolor, säger hon.
Anders Blanck tycker att universitetsforskare ibland har en överdriven beröringsskräck i relation till läkemedelsindustrin.
− Vissa tror att om du går till läkemedelsindustrin, då jävar du ut dig. Självklart måste det finnas en transparens. Om du jobbar deltid på Astra Zeneca och deltid på Sahlgrenska akademin är det så klart viktigt att alla är medvetna om det, men jävig är något du riskerar att bli i en viss situation. Det är inget du är som person.
Han tror att såväl akademin som industrin tjänar på att man underlättar för forskare att röra sig mellan olika sektorer.
− Vi är ett litet land. Vi måste använda de experter vi har, men självklart också värna om dem och deras trovärdighet, säger han.
...jävig är något du riskerar att bli i en viss situation. Det är inget du är som person.
Vill se fler dubbla anställningar
Anders Blanck ser att det är betydligt vanligare i andra länder att forskare jobbar både inom akademin och i andra sektorer samtidigt.
− Det är till exempel vanligare med adjungerade professorer, som alltså har sin anställning utanför akademin. Jag hoppas att utredningen tittar på om det kan skapas fler sådana tjänster i Sverige och att regeringen kommer med vägledning till lärosätena kring hur de tjänsterna i så fall skulle kunna utformas.
Anna Ekström lyfter fram industridoktorander och klinisk forskning som goda exempel på hur man kan öka kontakten mellan högskolan och andra sektorer i samhället.
− Det är viktigt att vi agerar så att den typen av samarbeten kan utvecklas inom fler områden, säger hon.
Läs också i Curie: Bygg broar mellan lärosäten och världen utanför
Du kanske också vill läsa
Debatt 20 november 2024
Dagens system för att finansiera högre utbildning har mer än 30 år på nacken. Nu ska resurstilldelningen reformeras och Svenskt Näringsliv har fem förslag till regeringen på hur de...
Nyhet 19 november 2024
Tetra Pak och AstraZeneca är två stora företag som redan planerar för att använda neutronkällan ESS när den står färdig i Lund. Men generellt behöver svensk industris kunskaper om ...