Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Gruppbild Forskarskolan i Umeå

Projekten inom Företagsforskarskolan spänner över många olika områden. På bilden sysn åtta av deltagarna, Patrik Rydén är längst till vänster. Foto: Mattias Pettersson.

NYHET

Forskarskolan som får ut forskningen i verkligheten

Fler än 80 doktorander har utbildats vid företagsforskarskolan i Umeå sedan starten. Numera finns doktoranderna inte bara i företag utan också i exempelvis kommuner, regioner och ideella föreningar.

Företagsforskarskolan vid Umeå universitet startade 2008. Målen var – och är – både att få fler samarbeten med samhället utanför och att en större del av de doktorander som utbildas vid universitetet ska jobba utanför akademin.

– Vi vill att våra forskare i större utsträckning än i dag ska jobba tillsammans med externa parter. Det ökar chanserna till framtida samarbeten och skapar förutsättningar för konstellationer som kan ge annan typ av finansiering, säger Patrik Rydén, som är föreståndare för Företagsforskarskolan.

Vid starten var fokus på att samarbeta med företag. Det är fortfarande där de flesta av företagsdoktoranderna finns, men numera finns de också i kommuner och regioner, myndigheter och ideella föreningar.

– Västerbottensföretag är överrepresenterade, men vi har samarbeten även med företag och organisationer från andra delar av landet och utlandet.

Bredd i projekt

Projekten spänner över många olika områden. Ett tittar exempelvis på om ytbeläggningar i solceller kan öka effektiviteten hos solenergissystemen. Ett annat har undersökt om det går att skapa bubbelbarriärer i vattendrag för att leda bort fiskar från farliga passager i utbyggda älvar. Ytterligare ett syftar till att minska fallolyckor bland äldre.

– Universitetet och företaget definierar en frågeställning och lämnar en gemensam ansökan till företagsforskarskolan. Vi väljer sedan ut projekten, mellan sex och åtta varje år, baserat på deras akademiska höjd och dess relevans för den externa parten, berättar Patrik Rydén.

Doktoranderna anställs av universitetet och har en handledare på universitetet och en biträdande handledare eller mentor hos samarbetsparten. De finansieras till hälften av företagsforskarkolan och till hälften av en extern part. Om den senare är en ideell förening står företagsforskarskolan för 75 procent.

… och fakulteter

Initialt var de flesta doktorander knutna till teknisk-naturvetenskaplig fakultet. I dag är samtliga fakulteter involverade.

porträttbild Josefin Devine

Josefin Devine

Josefin Devine, som doktorerade på företagsforskarskolan i fjol, var exempelvis företagsdoktorand på den humanistiska fakulteten i Umeå universitet – och på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Hon hade sökt en doktorandtjänst vid Uppsala universitet, som inte tillsattes. Strax efter råkade hon se en doktorandtjänst som var utlyst i forskarskolan. Projektet skulle handla om Jämtlands äldre språkliga historia. Doktoranden kunde välja på två inriktningar, dialektologi eller ortnamn.

– Det var en lycklig slump. Detta var ett ämne som jag var intresserad av och kvalificerad för. Jag hade skrivit en kandidatuppsats om ortnamnsforskning, berättar Josefin Devine.

Hon valde att inrikta arbetet på ortnamn i Jämtland. Utöver handledaren vid universitetet hade hon två bihandledare vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Det är en myndighet som har uppdraget att på vetenskaplig grund öka kunskaperna om bland annat dialekter, ortnamn och personnamn.

Arkiv hos samarbetsparten

Josefine Devine har ingen anknytning till Jämtland. Hon är född, uppvuxen och bor utanför Uppsala, men har ett stort intresse för ortnamn.

– Namn kan bidra med mycket om man är lokalhistoriskt intresserad. De kan berätta så mycket om vårt gemensamma förflutna.

Forskningen gick ut på att tolka bebyggelsenamn från Hackås och Oviken, två socknar i Jämtland, och koppla namnet till hur bebyggelsen expanderade. Josefin använde olika dokument i ett arkiv som tidigare hette Ortnamnsarkivet i Uppsala och som numera är en del av Institutet för språk och folkminnen. Det gjorde att hon kom att tillbringa den mesta tiden på institutet. Dessutom bodde hon och hade familj i Uppsala.

– Det blev mest att vara på arkivet men var inga problem att samordna med universitetet i Umeå. Jag har varit där på kurser i företagsforskarskolan, tentat, varit med på vissa seminarier och undervisat lite.

Utvärderar

I dag är hon forskare på Institutet för språk och folkminnen. Titeln är forskningsarkivarie. Hon uppskattar upplägget med företagsforskarskolan.

– Jag kom in tidigt på en arbetsplats där jag ville arbeta.

Institutet för språk och folkminnen ger ut en serie om Sveriges ortnamn. Arbetet har pågått i över 100 år, men är långt ifrån färdigt. Josefine Devines avhandling ska bli en del i serien.

Företagsforskarskolan har nyligen börjat göra utvärderingar för att ta reda på vad deras samarbetspartners tycker. De har frågat doktorander, handledare och externa parter.

– Överlag är alla grupper positiva till detta. Vi ser att många externa parter kommer tillbaka och fortsätter med nya doktorander. Från deras perspektiv får de ut mycket av en sådan satsning. De får tillgång till forskare som jobbar på en relevant frågeställning, plus en handledare som engagerar sig, säger Patrik Rydén.

Forskningen kommer ut i verkligheten

Även universitetet har förstås fördelar av upplägget. Patrik Rydén, vars egen forskning går ut på att utveckla metoder för att analysera stora och komplexa data, har själv en företagsdoktorand tillsammans med AB Volvo. Projektet handlar om att med AI och maskininlärning bygga modeller som ökar kvaliteten och förbättrar produktionen i ett visst processteg.

– Den stora behållningen är att man får ut sin forskning i verkligheten. Den teoretiska forskningen kopplas till tillämpningar. Det hjälper mig som forskare att definiera intressanta och relevanta problem, säger han.

Företagsforskarskolan har genom åren samarbetet med fler än 50 externa organisationer. Drygt 80 doktorander har passerat genom utbildningen eller går där just nu.

Hur har det då gått med ambitionen att fler doktorander ska arbeta utanför akademin efter examen?

– Det är ungefär hälften som lämnar akademin, hälften blir kvar. Men jag känner inte till någon som inte har jobb, säger Patrik Rydén.

Josefin Devines avhandling: Bygden, byarna och buan: studier av bebyggelsenamnen i Hackås och Ovikens socknar, med ett särskilt avsnitt om fäbodnamnen Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Debatt 4 maj 2021

Sveriges unga akademi

Vi ser stora risker med förslagen i utredningen “Innovation som drivkraft – från forskning till nytta”. Om de genomförs innebär det paradoxalt nog en överhängande risk för att Sver...

Debatt 20 juni 2022

Tuula Teeri, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA

Sverige behöver bli ännu bättre på att ta tillvara den forskning som bedrivs på universitet och högskolor. Det finns ett stort behov av en nationell strategi för att nyttiggöra for...

Krönika 19 juni 2013

Det finns många saker här i världen jag kan känna att jag inte förstår. En sådan sak är kopplingen mellan efterfrågade kompetenser på arbetsmarknaden och utbildning, skriver Annasa...