Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Graffiti med tre ansikten på en röd tegelvägg

Gränsen mellan forskning och aktivism kan vara flytande. Får man till exempel ta ställning för de boende i bostadsdebatten? Foto: Deposit

NYHET

Får en forskare vara aktivist?

Var går gränsen mellan att vara forskare och aktivist? Går de båda rollerna att förena? Curie har frågat forskare från olika delar av forskarvärlden.
Läs den första av två artiklar om forskare och aktivism.

Förra hösten skrev nästan 2 000 personer, varav 250 var professorer, under en uppmärksammad debattartikel i Aftonbladet för klimatet, Nog nu, politiker – ta klimatförändringarna på allvar.

Ett annat exempel på forskare som tagit ställning är det forskarkollektiv som 2021 gav ut boken Bostadsmanifest, 22 krav för framtidens hem, tillsammans med olika slags aktivister.

Hur ser dessa personer på sitt samhällsengagemang och hur påverkar det deras forskarroll? Curie har pratat med några av forskarna bakom debattartikeln och bostadsmanifestet.

Ville påverka världen utanför akademin

För några år sedan startade Karin Gerhardt, forskare i hållbara livsmedelssystem och biologisk mångfald vid SLU, en inofficiell klimatgrupp. Gruppen består av forskare och anställda vid SLU och arbetar framför allt med att få fart på den egna arbetsplatsens klimatomställning. Men en ökande oro för klimatförändringarna har fått gruppen att även försöka påverka världen utanför SLU.

Gråhårig kvinna med vitprickig mörkblå topp.

Karin Gerhardt

De skrev sin första debattartikel för två år sedan. Den publicerades i Uppsala Nya Tidning, utan att göra något större väsen av sig. I maj 2022 började Karin Gerhardt planera en ny debattartikel. I bakgrunden fanns en valrörelse där klimatfrågan inte tog tillräckligt stor plats. Karin Gerhardt och hennes kollegor ansåg att fakta hade blivit politik, att global uppvärmning hade blivit något som man tror på eller inte, och drevs av en retorisk fråga: Vad är det ni inte förstår?

Texten skrevs i ett gemensamt dokumenet och med tiden bjöds allt fler forskare in från olika nätverk.

– Vi märkte att det var fler och fler som ville skriva på, namnen bara ramlade in. Det spred sig som en löpeld, säger Karin Gerhardt.

Sammanlagt skrev 1 994 personer under debattartikeln.

Kvinna med axellång ljuslockigt hår och rödspräcklig topp. 

Katarina Eckerberg. Foto: Mattias Pettersson

Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, var en av de forskare som nåddes av en förfrågan om att skriva på. Hon har i 30 år varit rådgivare åt olika regeringar i klimatfrågor och tvekade inte.

– Jag får ibland förfrågningar och det händer att jag säger nej om jag inte kan stå för det, men i det här fallet var det självklart, säger Katarina Eckerberg.

"Även forskare har rätt att ta ställning"

Några risker med att skriva under såg hon inte, dels för att hon numera är professor emerita. Men också för att hon anser att även forskare har rätt att ta ställning.

– Om det är en väl underbyggd argumentation finns ingen risk alls, men om det handlar om en kontroversiell fråga där det finns olika lösningar kan det möjligen vara dumt att ta tydlig ställning och riskera att försvara saker som det senare visar sig med ny kunskap att man inte ställer upp på. Men annars är det inget fel i att forskare tar ställning precis som alla andra människor i samhället.

Det är inget fel i att forskare tar ställning precis som alla andra människor i samhället.

Artikeln fick stor spridning och inspirerade andra yrkesgrupper att publicera liknande upprop. Hittills har ”227 företagare” och ”134 artister” följt forskarnas exempel. Forskarna har även följt upp med en ny artikel. Efter att ungdomsorganisationen Aurora i slutet av november stämt staten för bristande klimatpolitik skrev 1 620 forskare under en debattartikel som stödde ungdomarnas initiativ.

Att skriva under en debattartikel med budskapet att politikerna borde lyssna mer på forskarna kan nog framstå som ganska oförargligt. Då blir det mer kontroversiellt att kroka arm med en viss sida i en debatt och lyfta fram deras perspektiv.

Ville flytta fokus i bostadsdebatten

I februari 2021 publicerades boken Bostadsmanifest, 22 krav för framtidens hem Länk till annan webbplats.. Som författare till boken anges forskarkollektivet Crush med vänner. Crush står för Critical Urban Sustainability Hub som samlade 14 forskare vid fyra lärosäten. ”Vännerna” är forskare vid andra lärosäten samt olika slags organisationer som framför allt driver hyresgästernas intressen i bostadsfrågan.

Rödhårig kvinna med svart topp.

Carina Listerborn

Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid institutionen för urbana studier, Malmö universitet, är en av forskarna som ingick i den nu avslutade forskningsplattformen.

De arbetade mycket med den tredje uppgiften genom nätverkande och ordnade utåtriktade konferenser. En slutsats var att bostadsdebatten dominerades av starka aktörer, framför allt från fastighetsbranschen.

– Vi ville delta i den pågående bostadsdebatten som var dominerades av fastighetsägarperspektivet, och vända diskursen i hur bostadsfrågan diskuterades. Vi ville ta in aktörer som inte hörs och bjöd in representanter från hyresgästerna och ungdomar som inte kommer in på bostadsmarknaden, säger Carina Listerborn.

Finns det några risker med att ta ställning på det sättet?

– Nackdelen är att om man engagerar sig i samhällsfrågor på ett kritiskt sätt kan man få stämpeln att man har en politisk agenda. Men samhällsvetenskaplig forskning är alltid politisk; att vara politisk är inte att vara partipolitisk utan att lyfta fram olika maktordningar och det kan vara provocerande för dem som säger att de är objektiva.

Men samhällsvetenskaplig forskning är alltid politisk.

Gränsen mellan forskare och aktivist kan ibland vara flytande. Det gäller framför allt vissa samhällsvetenskaper där det uttalade syftet kan vara att inte bara generera ny kunskap utan även förändra inte bara människors uppfattning och i förlängningen även politiken. Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, lanserade under en konferens våren 2022 begreppen moderat aktivism och hård aktivism.

Moderat eller hård aktivism

Tunnhårig man med 3-dagarsstubb.

Bengt Brülde. Foto: C Sturmark

– Moderat aktivism är när en forskare vill bidra till ett bättre samhälle, väljer forskningsproblem utifrån det, går in i vissa debatter och tar tredje uppgiften på stort allvar. Det är harmlöst och bra. Det som kan bli skadligt är när rollen som världsförbättrare gör att man tummar på sin forskarroll, säger Bengt Brülde, som också han skrev under artikeln i Aftonbladet och ser den som ett exempel på moderat aktivism.

Den hårda aktivismen är enligt Bengt Brülde vanligare inom vissa samhällsvetenskaper och kan yttra sig i att undvika vissa frågeställningar eller inte publicera forskning för att man inte tror att folk är mogna att ta till sig resultaten.

Det som kan bli skadligt är när rollen som världsförbättrare gör att man tummar på sin forskarroll.

– En moderat aktivist låter sanningslidelsen gå före, även om resultat blir oönskat så vill man publicera.

Ett vanligt argument bland mer hårda aktivister är att det inte går att vara objektiv, och att det då är bättre att tydligt visa var man står. Bengt Brülde håller med om att det är svårt att vara helt objektiv, men att detta inte är något problem om det bara gäller valet av frågeställning.

– Men när man väljer metod och angriper sin frågeställning är det fullt möjligt att vara objektiv. Det är också en gradfråga, det är gott nog om jag kan vara 95 procent objektiv. Att strunta i objektiviteten för att det inte går att vara 100 procent objektiv är en tragisk position, det är något uppgivet över det.

Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådets huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap. Han menar att forskning som präglas av en hård aktivism får svårt att finna finansiering hos Vetenskapsrådet.

Tunnhårig man med glasögon och 3-dagars stubb och svart skjorta.

Stefan Svallfors. Foto: Johanna Hanno

Går det att se i ansökan om forskningsmedel?

– Inte nödvändigtvis, men det måste finnas en trovärdig beskrivning och metod för hur man ska gå tillväga och en plan för att rapportera och kommunicera det man har kommit fram till.

Vad skulle hända om forskare som fått medel ägnar sig åt hård aktivism?

– Egentligen ingenting, men i förlängningen skulle ett sådant projekt få problem för när man rapporterar är det vetenskapliga publikationer som räknas, säger Stefan Svallfors.

Bostadsmanifest, 22 krav för framtidens hem (Göteborgs universitets webbplats) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

"Forskaren får inte drivas av personliga värderingar" (Curie)

Debatt: När får forskare ta politisk ställning? (Curie) Länk till annan webbplats.

Så skrev forskarna den uppmärksammade debattartikeln

Hösten 2022 publicerades en uppmärksammad debattartikel i Aftonbladet för klimatet, undertecknad av 1 944 personer från forskarvärlden.

Några forskare i den inofficiella klimatgrupp som SLU-forskaren Karin Gerhardt startat, hade börjat skriva en text på Google docs till politikerna utifrån tanken: Vad är det ni inte förstår?

Med tiden bjöds allt fler forskare in från olika nätverk. Den tio personer stora redaktörsgruppen filade på texten och vägde varje ord på guldvåg. Arbetet fortsatte efter semestern och allt fler forskare ville bidra med sina namn.

– Vi märkte att det var fler och fler som ville skriva på, namnen bara ramlade in. Det spred sig som en löpeld, säger Karin Gerhardt.

Flera hade synpunkter på detaljer i texten. För att undvika diskussioner om detaljer ersattes därför specifika siffror, som att utsläppen måste minska med till exempel 14 procent per år, med formuleringar som ”drastiskt minska.”

Den debattartikel som till slut publicerades i Aftonbladet i slutet av augusti 2022 skrevs under av forskare och anställda från 45 lärosäten och forskningsinstitut, varav 250 var professorer.

Debattartikel: Nog nu, politiker – ta klimatförändringarna på allvar (Aftonbladets webbplats) Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Debatt 29 maj 2024

Christian Berggren, Bengt Gerdin, Solmaz Filiz Karabag, Jolanta Pielaszkiewicz

Obligatoriska etikkurser och övergripande policies spelar en marginell roll när det gäller att förhindra tvivelaktig forskning. Det som däremot har betydelse är när öppna diskussio...

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt o...

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillg...