Får en forskare vara aktivist?

De skrev sin första debattartikel för två år sedan. Den publicerades i Uppsala Nya Tidning, utan att göra något större väsen av sig. I maj 2022 började Karin Gerhardt planera en ny debattartikel. I bakgrunden fanns en valrörelse där klimatfrågan inte tog tillräckligt stor plats. Karin Gerhardt och hennes kollegor ansåg att fakta hade blivit politik, att global uppvärmning hade blivit något som man tror på eller inte, och drevs av en retorisk fråga: Vad är det ni inte förstår?

Texten skrevs i ett gemensamt dokumenet och med tiden bjöds allt fler forskare in från olika nätverk.

– Vi märkte att det var fler och fler som ville skriva på, namnen bara ramlade in. Det spred sig som en löpeld, säger Karin Gerhardt.

Sammanlagt skrev 1 994 personer under debattartikeln.

Katarina Eckerberg, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, var en av de forskare som nåddes av en förfrågan om att skriva på. Hon har i 30 år varit rådgivare åt olika regeringar i klimatfrågor och tvekade inte.

– Jag får ibland förfrågningar och det händer att jag säger nej om jag inte kan stå för det, men i det här fallet var det självklart, säger Katarina Eckerberg.

"Även forskare har rätt att ta ställning"

Några risker med att skriva under såg hon inte, dels för att hon numera är professor emerita. Men också för att hon anser att även forskare har rätt att ta ställning.

– Om det är en väl underbyggd argumentation finns ingen risk alls, men om det handlar om en kontroversiell fråga där det finns olika lösningar kan det möjligen vara dumt att ta tydlig ställning och riskera att försvara saker som det senare visar sig med ny kunskap att man inte ställer upp på. Men annars är det inget fel i att forskare tar ställning precis som alla andra människor i samhället.

Det är inget fel i att forskare tar ställning precis som alla andra människor i samhället.

Artikeln fick stor spridning och inspirerade andra yrkesgrupper att publicera liknande upprop. Hittills har ”227 företagare” och ”134 artister” följt forskarnas exempel. Forskarna har även följt upp med en ny artikel. Efter att ungdomsorganisationen Aurora i slutet av november stämt staten för bristande klimatpolitik skrev 1 620 forskare under en debattartikel som stödde ungdomarnas initiativ.

Att skriva under en debattartikel med budskapet att politikerna borde lyssna mer på forskarna kan nog framstå som ganska oförargligt. Då blir det mer kontroversiellt att kroka arm med en viss sida i en debatt och lyfta fram deras perspektiv.

Ville flytta fokus i bostadsdebatten

I februari 2021 publicerades boken Bostadsmanifest, 22 krav för framtidens hem Länk till annan webbplats.. Som författare till boken anges forskarkollektivet Crush med vänner. Crush står för Critical Urban Sustainability Hub som samlade 14 forskare vid fyra lärosäten. ”Vännerna” är forskare vid andra lärosäten samt olika slags organisationer som framför allt driver hyresgästernas intressen i bostadsfrågan.

Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid institutionen för urbana studier, Malmö universitet, är en av forskarna som ingick i den nu avslutade forskningsplattformen.

De arbetade mycket med den tredje uppgiften genom nätverkande och ordnade utåtriktade konferenser. En slutsats var att bostadsdebatten dominerades av starka aktörer, framför allt från fastighetsbranschen.

– Vi ville delta i den pågående bostadsdebatten som var dominerades av fastighetsägarperspektivet, och vända diskursen i hur bostadsfrågan diskuterades. Vi ville ta in aktörer som inte hörs och bjöd in representanter från hyresgästerna och ungdomar som inte kommer in på bostadsmarknaden, säger Carina Listerborn.

Finns det några risker med att ta ställning på det sättet?

– Nackdelen är att om man engagerar sig i samhällsfrågor på ett kritiskt sätt kan man få stämpeln att man har en politisk agenda. Men samhällsvetenskaplig forskning är alltid politisk; att vara politisk är inte att vara partipolitisk utan att lyfta fram olika maktordningar och det kan vara provocerande för dem som säger att de är objektiva.

Men samhällsvetenskaplig forskning är alltid politisk.

Gränsen mellan forskare och aktivist kan ibland vara flytande. Det gäller framför allt vissa samhällsvetenskaper där det uttalade syftet kan vara att inte bara generera ny kunskap utan även förändra inte bara människors uppfattning och i förlängningen även politiken. Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, lanserade under en konferens våren 2022 begreppen moderat aktivism och hård aktivism.

Moderat eller hård aktivism

– Moderat aktivism är när en forskare vill bidra till ett bättre samhälle, väljer forskningsproblem utifrån det, går in i vissa debatter och tar tredje uppgiften på stort allvar. Det är harmlöst och bra. Det som kan bli skadligt är när rollen som världsförbättrare gör att man tummar på sin forskarroll, säger Bengt Brülde, som också han skrev under artikeln i Aftonbladet och ser den som ett exempel på moderat aktivism.

Den hårda aktivismen är enligt Bengt Brülde vanligare inom vissa samhällsvetenskaper och kan yttra sig i att undvika vissa frågeställningar eller inte publicera forskning för att man inte tror att folk är mogna att ta till sig resultaten.

Det som kan bli skadligt är när rollen som världsförbättrare gör att man tummar på sin forskarroll.

– En moderat aktivist låter sanningslidelsen gå före, även om resultat blir oönskat så vill man publicera.

Ett vanligt argument bland mer hårda aktivister är att det inte går att vara objektiv, och att det då är bättre att tydligt visa var man står. Bengt Brülde håller med om att det är svårt att vara helt objektiv, men att detta inte är något problem om det bara gäller valet av frågeställning.

– Men när man väljer metod och angriper sin frågeställning är det fullt möjligt att vara objektiv. Det är också en gradfråga, det är gott nog om jag kan vara 95 procent objektiv. Att strunta i objektiviteten för att det inte går att vara 100 procent objektiv är en tragisk position, det är något uppgivet över det.

Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådets huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap. Han menar att forskning som präglas av en hård aktivism får svårt att finna finansiering hos Vetenskapsrådet.

Går det att se i ansökan om forskningsmedel?

– Inte nödvändigtvis, men det måste finnas en trovärdig beskrivning och metod för hur man ska gå tillväga och en plan för att rapportera och kommunicera det man har kommit fram till.

Vad skulle hända om forskare som fått medel ägnar sig åt hård aktivism?

– Egentligen ingenting, men i förlängningen skulle ett sådant projekt få problem för när man rapporterar är det vetenskapliga publikationer som räknas, säger Stefan Svallfors.

Bostadsmanifest, 22 krav för framtidens hem (Göteborgs universitets webbplats) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

"Forskaren får inte drivas av personliga värderingar" (Curie)

Debatt: När får forskare ta politisk ställning? (Curie) Länk till annan webbplats.