Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Representant för ursprungsbefolkningen i Kanada talar inför åhörare.

I Kanada utredde en sannings- och försoningskommission vilka konsekvenser som internatskolorna, Indian Residential Schools, fått för ursprungsbefolkningarna. Många barn vanvårdades och dog där och under 2021 hittades omkring tusen kvarlevor i omärkta gravar på platser nära tidigare skolor. Foto: University of the Fraser Valley

NYHET

Svår väg till försoning

Hur kan en försoningsprocess om historiska övergrepp skapa rättvisa – och hur kan kunskapen spridas i befolkningen? Dessa komplicerade frågor behandlas av en rad forskare från hela världen i boken Historical Justice and History Education.

I november 2021 bad ärkebiskop Antje Jackelén det samiska folket om ursäkt för Svenska kyrkans övergrepp mot dem. Detta är en av många försoningsprocesser gentemot ursprungsbefolkningar som pågår över hela världen: i bland annat Kanada, Australien, Sydafrika, Japan och efter Förintelsen.

Många av dessa processer beskrivs i boken Historical Justice and History Education, där 24 forskare från olika länder skriver om försoning och hur den historiska kunskapen sprids i samhället.

– Det finns många exempel på hur komplicerat det kan vara att åstadkomma konsensus om vad som skett, och hur man ska hantera den historiska kunskapen. Utvecklingen kan ta olika riktningar beroende på politisk vilja och på lokala och nationella förutsättningar, konstaterar Daniel Lindmark som är professor vid institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.

Han har tillsammans med forskarna Matilda Keynes, Henrik Åström Elmersjö och Björn Norlin varit redaktör för antologin.

– Jag är glad att vi fick med så många intressanta bidrag. Vi tänker oss att boken kommer att bli användbar för alla som är intresserade av det här området.

Långvarigt engagemang

Forskare vid hans institution har länge varit engagerade i projekt som rör historisk rättvisa och försoning. Daniel Lindmark har själv lett vitboksprojektet om svenska kyrkans förhållande till samerna. Kollegan David Sjögren som tidigare varit verksam här, arbetade med vitboken Den mörka och okända historien, om diskriminering av romer och resande under 1900-talet, som publicerades 2014.

– Vi har bidragit med historisk kunskap men har samtidigt ett forskningsperspektiv på försoningsprocesser, säger Daniel Lindmark.

Dessutom har historikern Matilda Keynes från Australien varit gästforskare vid institutionen, med sitt forskningsområde om försoning efter övergrepp mot aboriginerna. Hennes avhandlingsarbete ledde till idén att ordna en internationell konferens och att publicera en antologi med texter från deltagande forskare.

De valde att bjuda in till konferensen som en textworkshop, där forskarna i förväg fick skicka in ganska väl utvecklade texter.

– Det gjorde att vi som redaktörer hade mer att utgå från, och vi kunde kommentera och ge tips och förslag på hur de skulle vidareutveckla sitt material. Vi har sedan arbetat intensivt med texterna för att få dem att ansluta till bokens övergripande tematik.

Kanada positivt exempel

Daniel Lindmark vill lyfta fram Kanada som ett positivt exempel på hur en nationell föroningsprocess kan fungera.

Där arbetade en sannings- och försoningskommission 2008 – 2015 för att utreda vilka konsekvenser som internatskolorna, Indian Residential Schools, fått för ursprungsbefolkningarna. Många barn vanvårdades och dog där och man har under 2021 hittat omkring tusen kvarlevor i omärkta gravar på platser nära tidigare skolor.

– I Kanada har man aktivt arbetat med att sprida den kunskap som sanningskommissionen kom fram till. Man hade i uppdrag att arrangera ”education days” där man samlades och förmedlade kunskap och det har lett till förändringar i läroplaner och läromedel. Dessutom har det upprättats ett nationellt kunskapscentrum.

Tog för lång tid

Men alla försoningsprocesser har inte varit lyckade i den meningen att de verkligen lett till försoning eller till att kunskapen spridits brett i befolkningen.

I Australien framförde dåvarande premiärministern Kevin Rudd en ursäkt när det nationella parlamentet öppnade i Canberra 2008. Den gällde ”the stolen generations”, de 100 000 tvångsomhändertagna barn från ursprungsbefolkningar som placerades i fosterhem och på institutioner från 1867 och 100 år framåt.

– Ursäkten var resultatet av en lång process, som var väl förhandlad. Representanter för urfolken hade fått möjlighet att påverka själva ordvalet, exempelvis var man noga med att ordet ”sorry” måste förekomma.

Regeringen hade därefter ambitionen att genomföra ett stort program för att överbrygga klyftan mellan den vita befolkning och urfolken. Men Daniel Lindmark konstaterar det inte blev så mycket med det, vilket har skapat besvikelse och frustration.

– Det avsattes för lite pengar, det tog för lång tid och nya politiska vindar blåste när Kevin Rudd som representerade labour förlorade makten.

Försoningspolitiken ifrågasätts

I Sydafrika genomfördes en sanningskommission efter apartheidsystemets fall för att lyfta fram de övergrepp som skett. Den arbetade öppet med hearings och förhör som direktsändes i tv och radio och blev därigenom en kunskapsprocess för befolkningen.

Men det har varit begränsat med konkreta åtgärder för att läka ihop samhället, menar Daniel Lindmark som själv varit på plats i Sydafrika och följt processen.

– Försoningspolitiken har börjat ifrågasättas alltmer. Ett problem när klyftorna i samhället kvarstår och närmast fördjupas, är att det är svårt att få legitimitet för en försoningspolitik. Det uppfattas som ord utan handling och då fungerar det inte.

Han förklarar att försök som gjorts inte alltid slagit väl ut, exempelvis att återbörda mark till rättmätiga ägare. Om dessa inte har kunskap om jordbruksarbete eller pengar att köpa redskap för blir det en halvmesyr, en sorts symbolpolitik.

– Historiska övergrepp har ofta inneburit att samhällen slagits sönder och att traditionell kunskap förstörts, och det är svårt att återupprätta något som förändrats så i grunden.

Gått trögt att sprida kunskapen

Här i Sverige har en försoningsprocess inletts om de övergrepp som gjorts mot romer och resande, genom arbetet med vitboken Den mörka och okända historien. Men Daniel Lindmark menar att det gått trögt med spridningen av denna kunskap.

– Man brukar skylla på stoffträngsel både inom lärarutbildningen och i skolan, att det ska adderas mer och mer – och det ger litet utrymme för varje kunskapsområde. Jag ser ingen enkel lösning på de problemen. Det finns stöd i konventioner och andra styrdokument för att de nationella minoriteternas situation ska lyftas fram i skolan, men det görs i väldigt liten utsträckning.

Daniel Lindmark har tillsammans med forskarkollegan Björn Norlin skrivit en text i boken om hur svenska kyrkans vitbok om samerna fungerat som historieförmedling. Vitboksprojektet började med en vetenskaplig antologi som arbetades om till en populärvetenskaplig bok, och genom den fördes kunskap vidare på bland annat sociala medier.

– ”History education” måste inte nödvändigtvis vara begränsad till skolans historieundervisning, den kan utföras på många andra arenor.

Filmen lyfter fram problem

Han konstaterar att filmen Sameblod varit väl så viktig som vitboken för att lyfta fram problem som exempelvis nomadskolan och de rasbiologiska undersökningarna. Många av reaktionerna har handlat om ”varför har vi inte fått lära oss om det här i skolan?”

– Jag tänker att filmen kan fungera som ett väldigt bra läromedel. Samerna har varit marginaliserade i skolans undervisning och inte minst i lärarutbildningen. När lärarna inte kan något och inte har stöd av läromedel blir det inte så mycket av med den undervisningen.

Svenska kyrkan kommer att arrangera en konferens hösten 2022 där ursäkten till samerna ska upprepas.

– En viktig erfarenhet är att en kyrka eller stat inte kan förvänta sig att få omedelbar respons och förlåtelse. Det tar tid för en ursäkt att landa. Detta handlar om långa processer för att bygga förtroendefulla relationer. Man måste skapa en gemensam förståelse av situationen och hur man ska gå vidare.

Vitbok om diskriminering av romer: Den mörka och okända historien Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 13 september 2022

Redaktionen

Tio år efter starten har Curie fått ett nytt utseende. Ny form, färgsättning och navigation är några av nyheterna. Även sökmöjligheterna har utökats. Vi hoppas du tycker att det bl...

Nyhet 20 september 2022

Redaktionen

Hon skriver om hur samhället genomsyras av idéer som hämtats från marknadsföringsvärlden och hur detta påverkar forskare. Johanna Arnesson forskar om kommunikation i skärningspunkt...

Nyhet 23 augusti 2022

Helena Östlund

Efter ett långt liv i musikens, dansens och teaterns tjänst blir nu Västanå Teaters konstnärlige ledare Leif Stinnerbom hedersdoktor vid Karlstads universitet. Han har kombinerat p...