AI och fred i fokus för samarbete med Rwanda

Sedan år 2003 har rwandiska forskare kunnat söka Sidafinansierade doktorandtjänster vid svenska lärosäten. Målet är att stärka akademin i Rwanda och bidra till att det på sikt ska finnas kompetens lokalt för att utbilda och handleda doktorander inom olika ämnen.

Alice Urusaro Uwagaga Karekezi är en av totalt 90 forskare som har disputerat genom samarbetet. Hon disputerade vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet år 2020. Hennes avhandling handlar om hur återuppbyggnaden i Rwanda efter folkmordet 1994 bröt ny mark inom internationellt fredsarbete.

I avhandlingen adresserar hon hur västvärldens dominans gör det svårt att tänka sig att internationella normer kan bildas utifrån idéer som har vuxit fram i det globala syd. På videolänk från huvudstaden Kigali berättar hon varför hon sökte sig till just Sverige och Göteborgs universitet.

− Jag uppfattade att det här fanns möjlighet att bedriva kritisk forskning och reflektera kring återuppbyggnaden efter folkmordet utifrån dekoloniala perspektiv.

Hon förklarar att hon inte ville vara låst vid dominerande västerländska perspektiv på återuppbyggnad efter konflikt.

− Den akademiska friheten var viktigt för mig. Jag ville få möjlighet att utveckla mina idéer fritt, och det känner jag att jag fick. Jag värdesätter möjligheten jag fick att vara inbäddad i en gemenskap av forskare som har besökt olika platser, mött olika världar och som var tålmodiga med olikheter och motsägelser, och tillgängliga för att konfrontera sina idéer med mina över en fika.

Halverad Sida-budget

Forskningssamarbetet mellan Sverige och Rwanda leds av Sida men är delegerat till svenska ambassaden i Kigali och involverar 14 svenska lärosäten. I och med att den svenska regeringen har minskat budgeten för utvecklingssamarbete inom forskning kommer ambassaden framöver inte kunna driva samarbetet vidare som tidigare.

Neddragningarna i budgeten har lett till att Sida och ambassaden har fått smalna av forskningssamarbetet. Man säkerställer fortsatt utbildning för de 65 doktorander som är registrerade, men allt övrigt samarbete stoppas i dagsläget.

− Det är ett svårt budgetläge, säger Barni Nor, som leder forskningssamarbetet vid svenska ambassaden i Kigali.

Hon berättar att det för Sida tidigare har varit viktigt att inte bara jobba med doktorandutbildning utan också stötta forskningsinfrastruktur vid universitetet i Rwanda, men alla sådana planer har nu fått avbrytas.

− Det har till exempel handlat om att stärka kapaciteten vid biblioteket och förbättra tillgången till teknisk utrustning. När forskarna som har utbildats i Sverige kommer tillbaka måste de kunna fortsätta med sin forskning här i Rwanda.

För att bibehålla ett starkt forskningssamarbete mellan Sverige och Rwanda utforskar Sida och ambassaden nya finansieringsmöjligheter, förklarar Barni Nor. Hon välkomnar att Mälardalens universitet kliver in i partnerskapet. Universitetet kommer att ta över delar av arbetet som tidigare har gjorts av ambassaden men man undersöker också nya samarbetsområden.

Ökade resurser i Mälardalen

Medan Sida har fått en minskad budget för forskningssamarbete har Mälardalens universitet tvärtom fått ökade resurser eftersom lärosätet har omvandlats från högskola till universitet.

− Vi såg en möjlighet att ta över delar av det här projektet och se till att det får en fortsättning och blir en del av vårt internationaliseringsarbete, säger Sara Arvidson, kommunikationschef vid Mälardalens universitet.

I april besökte hon Rwanda tillsammans med rektor Martin Hellström. De träffade ministrar, forskare och ledande personer inom universitetsvärlden.

Inte minst inom teknik och AI finns mycket intressanta satsningar i Rwanda, menar Sara Arvidson. Hon nämner till exempel utvecklingen av drönare som ett område där Rwanda ligger i framkant. Landet är först i världen med ett system där man med hjälp av drönare skickar blod till läkarmottagningar i svårtillgängliga områden.

− AI är vår spets på Mälardalens universitet så här tror jag det finns mycket att lära av varandra, säger Sara Arvidson.

Har fått ledande positioner

Flera av de rwandiska forskarna som har utbildats i Sverige har numera framträdande positioner i Rwanda. Genusforskaren Jeannette Bayisenge, som disputerade vid Göteborgs universitet år 2015, är till exempel jämställdhetsminister. Claudine Uwera, som också disputerade vid Göteborgs universitet, är minister med ansvar för landets ekonomiska planering.

Det finns mycket att lära av hur man har byggt landet efter det, med fokus på förlåtelse istället för skuld. Genom det förhållningssättet har man kunnat motverka nya konflikter. Det kanske är extra angeläget för oss nu när vi har krig i Europa igen

Rwanda har en jämn könsfördelning inom politiken men inom akademin är majoriteten män. Därför har Mälardalens universitet, som en del av forskningssamarbetet, beslutat att ta över och driva vidare ett av Sida initierat nätverk för kvinnliga forskare. Tanken är att samla de 30 kvinnor som genom åren har disputerat vid svenska lärosäten. Alice Urusaro Uwagaga Karekezi är engagerad i det arbetet. Hon tror att det finns ett behov av en plattform där kvinnor inom akademin kan stötta och vägleda varandra. Det tror hon kan bidra till att skapa nya möjligheter och öka forskningens spridning.

Hon upplever att hierarkier inom universitetsvärlden hindrar kvinnor från att nå sin fulla potential.

− En annan utmaning är att många kvinnor här i Rwanda har ett stort omsorgsansvar både för sina familjer och sina samhällen. Det innebär tyvärr att det kan vara svårt att hitta den tid och tankeutrymme som krävs för att kunna växa som akademiker.

Hon hoppas att nätverket och fortsatta samarbeten med svenska lärosäten ska bidra till att stärka jämställdhetsarbetet inom Rwandas akademi. Hon tror att man inom akademin i Rwanda kan lära både av det arbete som görs vid lärosäten i Sverige och av de framgångar som har nåtts inom politiken i Rwanda.

Temavecka om folkmordet

Sara Arvidson ser att forskningssamarbetet mellan Sverige och Rwanda kommer innebära ett ömsesidigt lärande. Nästa år ska Mälardalens universitet hålla en temavecka med fokus på Rwanda och året därpå, 2025, ska en Sverigevecka arrangeras vid University of Rwanda.

Arrangemanget nästa år, vid Mälardalens universitet, kommer ha temat ”Freds- och konfliktlösning – what can we learn from Rwanda?”. Under veckan kommer man att uppmärksamma att det har gått 30 år sedan folkmordet.

− Det finns mycket att lära av hur man har byggt landet efter det, med fokus på förlåtelse istället för skuld. Genom det förhållningssättet har man kunnat motverka nya konflikter. Det kanske är extra angeläget för oss nu när vi har krig i Europa igen, säger Sara Arvidson.

Till temaveckan kommer Mälardalens universitet att bjuda in såväl forskare och studenter som representanter från regeringen, regionen, kommuner och företag. Alice Urusaro Uwagaga Karekezi hoppas kunna komma. Efter disputationen återvände hon till Rwanda där hon jobbar vid University of Rwanda Center for Conflict Management (CCM) som hon var med och grundade år 1999.

Metoderna som utvecklades här har redan fått stor betydelse ur ett internationellt perspektiv, men det finns fortfarande ett trängande behov av att dela visdom med länder som kommer ur våldsamma konflikter.

Forskarna vid centret studerar och undervisar om orsaker bakom folkmord och om återuppbyggnad.

− Metoderna som utvecklades här har redan fått stor betydelse ur ett internationellt perspektiv, men det finns fortfarande ett trängande behov av att dela visdom med länder som kommer ur våldsamma konflikter. Det finns mycket att lära från Rwanda om hur man kan dra nytta av sitt kulturarv och sin lokala kunskap för att konstruera inhemska policyer och metoder som är kontextrelevanta.

Utmaning att samarbeta med en icke-demokrati

Från Mälardalens universitet har man redan börjat förbereda nästa års temavecka och skickat inbjudningar till regeringsrepresentanter i Rwanda.

− Vi har bjudit in presidenten till och med! Vi får se om han kommer, säger Sara Arvidson.

Något hon tror kommer bli en utmaning i samarbetet med Rwanda är att landet inte är en demokrati. Landet klassas som ”not free” av Freedom House, en organisation som kartlägger demokratiska rättigheter i världen. President Paul Kagame har suttit vid makten i 23 år och landet har under hans ledarskap blivit alltmer auktoritärt, enligt Utrikespolitiska institutet.

− Vi gör en riskanalys och diskuterar hur vi ska förhålla oss till det värdegrundsmässigt. Vi tror inte att man ska stänga dörren utan vi tror på att mötas och diskutera, men då det är viktigt att vi verkligen klarar att ta diskussionen och vågar lyfta obekväma frågor. Det gäller särskilt om presidenten kommer hit, säger Sara Arvidson.