Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Illustration av två personer som diskuterar resultatet i ett diagram. 

Forskaren och immunologen Pedro Velica skildrar forskartillvaron i serieform. Illustration: Pedro Velica

NYHET

Pedros serier visar forskningens olika sidor

Pedro Velica tecknar serier om celler och tillvaron som forskare. Till en början var syftet att underhålla, men numer tar han också upp olika forskningsetiska problem.
– Ibland blir jag överväldigad av alla negativa aspekter av forskningen.

Pedro Velica har alltid tecknat. När hans föräldrar tog med honom till caféer och restauranger satt han och tecknade på en servett eller en bit papper.

Porträtt av Pedro Velica

Pedro Velica

– Jag var ungen som alltid ritade. På lektionerna i skolan, och på fritiden. Det är avslappnande, berättar Pedro Velica som idag forskar vid Karolinska institutet.

När han började studera på universitetet förenade han sitt fritidsintresse med studierna i biologi och började göra teckningar av det han hade lärt sig.

– Biologi är väldigt visuellt. Dels finns det många diagram, dels är det möjligt att gestalta hur celler beter sig och berätta en historia på det viset. En teckning är också ett bra sätt att återge ett skämt eller någonting som hänt på labbet.

2013 började han sprida sina alster under namnet ”Pedromics” i sociala medier. De fick snabbt många följare, något som han själv blev förvånad över. Teckningarna skildrar forskartillvaron eller cellernas äventyr och bygger ofta på ordlekar.

Oavsiktlig kommunikatör

Pedro Velica är immunolog och studerar interaktionen mellan immunsystemet och cancer. Bland annat jobbar han med att genetiskt modifiera immunceller så att de kan känna igen cancerceller och attackera dem.

– Det låter som science fiction, men det är möjligt.

Han förklarar att immunceller är som gjorda för tecknade serier. De olika celltyperna har väl definierade identiteter och uppgifter. Cellerna rör på sig och kan kommunicera och interagera. I hans serier attackerar de invaderande virus eller imponerar på varandra med sina ”abs” (förkortning för antikroppar på engelska).

Det primära syftet med teckningarna har alltid varit att själv ha kul, underhålla andra och visa att forskning kan vara roligt. Att följarna kan lära sig någonting om biologi ser Pedro Velica som en bonus.

– Jag är en oavsiktlig forskningskommunikatör. Om någon kan lära sig någonting är det förstås roligt. Flera studenter har berättat för mig att de har förstått det de har läst i kursboken bättre efter att ha sett mina teckningar.

Kul när man fattar

Ibland krävs det lite förkunskaper för att förstå skämten, men Pedro Velica tror att det är det som lockar också.

– Det känns kul när man fattar, och det är lite gulligt hur nördiga kommentarerna kan bli.

Under pandemin har många immunologer flyttat fokus till projekt om covid-19. Pedro Velica har dock fortsatt sin forskning om cancer och immunsystemet – någon måste göra det också, menar han. Istället satsade han på tecknade serier om viruset och hur immunförsvaret och vaccinet fungerar.

– Det blev mitt bidrag under pandemin. Jag har insett att forskare har en viktig uppgift att kommunicera för att motverka desinformation.

Stort gensvar om oetiskt beteende

Nyligen har Pedro Velica även börjat teckna serier om forskningsetiska frågeställningar – ”Tales of the Unethical”.

– Jag började lägga märke till hur den ständiga pressen på att publicera – för att få forskningsmedel och nästa tjänst – kunde resultera i felaktiga etiska beslut.

För att kunna återge detta i tecknade serier efterlyste han i sociala medier anonyma berättelser om oetiska beteenden. Svaret blev överväldigande.

– Inom två veckor hade jag 50-60 svar och var tvungen att kategorisera dessa för att få en bättre överblick.

Datamanipulation och gentjänster

Vissa saker var återkommande, och Pedro Velica kunde identifiera tre kategorier.

Illustration av två personer dom tittar på en graf

Illustration: Pedro Velica

– En tredjedel handlade om någon form av datamanipulation. Forskare tar bort data som inte passar in, gör om experiment tills man får det resultat man vill ha eller tvingar sina studenter att utesluta hela dataset. Det var tyvärr en väldigt vanlig kommentar.

Den andra kategorien rör forskning utan etiska tillstånd, det kan till exempel gälla djurförsök eller medverkan av patienter eller donatorer. I den tredje gruppen återfinns sådant som att inkludera någon som inte har medverkat i studien som medförfattare, i förhoppningen om att i utbyte få en tjänst – en så kallad ”quid pro quo”.

– Det sistnämnda är kanske inte lika allvarligt. Men det är ändå oroande att detta pågår inom akademin och är så pass normaliserat att många tror att det är så det är.

Vittnar om unga forskares utsatthet

Än så länge finns bara två serier i ”Tales of the Unethical” men det finns material för fler. Kommentarsfälten i sociala medier vittnar om igenkänning och unga forskares utsatthet.

– Det verkar vara mest yngre forskare som kommenterar, kanske har mer etablerade forskare accepterat att de måste spela spelet för att få vara kvar inom akademin.

Utvecklingen från roligt till mer seriöst innehåll återspeglar Pedro Velicas egna erfarenheter.

– Ibland blir jag överväldigad av alla negativa aspekter av forskningen. Det är så vitt skilt från det som varit min drivkraft under alla dessa år på labbet – spännande forskningsprojekt, diskussionerna med kollegerna och allt det positiva som forskning innebär.

Den hårda konkurrensen

I de flesta fall handlar det inte om dåliga människor som beter sig oetiskt med flit, enligt Pedro Velica. Det går inte heller att peka ut en ensam ansvarig, eller en enskild faktor. Snarare är det den hårda konkurrensen som selekterar fram ett visst beteende, menar han.

– Om man glömmer varför man blev forskare – för att få svar på sina frågor och komma närmare sanningen – är det lätt att tro att det är ett spel som går ut på att publicera för att få forskningsmedel och tjänster.

Du kanske också vill läsa

Krönika 22 augusti 2016

Krönika av journalisten Johan Frisk om researchen inför Uppdrag gransknings reportage om Paolo Macchiarini.

Nyhet 21 maj 2013

Redaktionen

Han älskar statistik och samhällsfrågor och skriver gärna om konflikter i mötet mellan forskarvärlden och samhället. Thomas Frisell forskar om genetisk epidemiologi vid Karolinska ...

Nyhet 29 maj 2012

Natalie von der Lehr

Efter sin pappas död kände den danske vetenskapsjournalisten Lone Frank att hon hade tappat sitt sammanhang och hängde i luften, mamman var död sedan länge och hon har själv inga e...