Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Vy från flygplan i luften ovanför molnen. Vingen från flygplanet syns till höger. 

Den nya migrationslagen ändrar förutsättningarna för forskare som har sökt doktorandtjänst i Sverige i tron att de genom tjänsten ska få permanent uppehållstillstånd. Risken är att doktorander nu flyttar till andra länder och går förlorade för Sverige. Foto: Jerry Zhang

NYHET

Nya migrationslagen slår mot doktorander

I somras skärptes kraven för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Den nya migrationslagen kan få stora konsekvenser för många av landets doktorander.

Omkring 3 000 doktorander berörs av den nya migrationslagen, enligt Jenny Iao-Jörgensen som var ordförande för doktorandföreningen inom SULF fram till i början av oktober. Hon menar att just doktorander, men även postdoktorer, drabbas extra hårt av de skärpta kraven på grund av de osäkra anställningsvillkoren inom akademin.

Porträtt av Jenny Iao-Jörgensen

Jenny Iao-Jörgensen

− Regeringen insisterar på att behandla alla lika men det blir inte rättvist. De som jobbar utanför akademin har stora möjligheter att få en fast anställning efter fyra år men att få ett kontrakt på 18 månader efter fyra års doktorandstudier är ovanligt.

Hon kom själv till Sverige från Kina som masterstudent för 15 år sedan och har lätt att relatera till den situation som doktorander utan permanent uppehållstillstånd nu befinner sig i. Under de senaste månaderna har hon pratat med många doktorander som överväger att lämna akademin eller Sverige.

Brain drain vid svenska lärosäten

Jenny Iao-Jörgensen påtalar att regeringen så sent som i december 2020 slog fast att man vill öka andelen utländska doktorander som stannar i Sverige. Detta skrivs fram i propositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige”.

− Bara några månader senare kommer sedan den nya migrationslagen, som får rakt motsatt effekt. Det är mycket märkligt. Många utländska doktorander är verksamma inom områden där behovet av kompetens är stort, som inom medicin och teknik. Nu blir konsekvensen att färre stannar. På sikt kommer lagen också göra svenska doktorandtjänster mindre attraktiva. Den leder till en ”brain drain” vid svenska lärosäten.

Hon är förvånad över att lärosätena inte har reagerat kraftigare på den nya lagen. Med tanke på den oro som många doktorander nu känner utgör den, som hon ser det, ett arbetsmiljöproblem. Hon tycker också att lärosätena borde vara mer oroliga över att lagen ska leda till att de förlorar viktig kompetens.

Det behövs ett undantag

Nu i början av hösten ser Jenny Iao-Jörgensen att vissa lärosäten har gjort uttalanden där de uppmärksammar hur lagen slår mot forskare, men hon skulle vilja se en mer kraftfull reaktion.

− Vi ser att lärosäten i vissa fall överväger att erbjuda längre kontrakt för att möta Migrationsverkets krav och det är bra, men vi vill se en bredare lösning. Det behövs ett undantag för den här gruppen, för vi kan inte förvänta oss att anställningsformerna inom akademin ska förändras, säger hon.

Hon är särskilt kritisk till att lagen ändrar förutsättningarna för forskare som har sökt doktorandtjänst i Sverige i tron att de genom tjänsten ska få permanent uppehållstillstånd. Det vore rimligare att låta lagen börja gälla för dem som söker doktorandtjänster nu, efter att den nya lagen har införts, tycker hon.

En speciellt utsatt grupp är doktorander som forskar inom ämnen som är känsliga i deras hemländer, menar Jenny Iao-Jörgensen.

− De har sökt sig till Sverige för den akademiska friheten. Vetskapen om att de skulle få permanent uppehållstillstånd har varit den trygghet som har möjliggjort forskningen. De här forskarna är väldigt oroliga nu. De har hamnat i ett läge där de måste söka politisk asyl och om de skickas tillbaka riskerar de att gripas på grund av sin forskning.

Forskningsministern om migrationslagen

Sveriges minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, kommenterar kritiken mot den nya migrationslagen via mejl. Hon pekar på de tillfälliga anställningarna inom akademin som grundproblemet:

− Vad gäller försörjningskravet för permanent uppehållstillstånd är tydliga karriärvägar och goda studie- och arbetsvillkor i högskolan ett prioriterat reformområde för mig och regeringen. På vissa håll finns en stor andel tidsbegränsade anställningar som inte tillhör högskolans karriärstruktur och som kan bli en återvändsgränd för individen. Det riskerar att skapa otrygghet och otydlighet varför regeringen anser att denna typ av anställningar ska minska.

Hon skriver också att hon som minister kommer fortsätta att följa frågan:

− Internationella studenter och forskare är viktiga kunskapsbärare som bidrar till ett starkt samhälle. Det är därför viktigt att det finns goda förutsättningar för att attrahera dessa personer till Sverige.

Läs också i Curie: "Det känns som att ens liv ligger i andras händer"

Nya migrationslagen

Den 20 juli skärptes kraven för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det rör sig främst om en skärpning i försörjningskravet.

För att få permanent uppehållstillstånd måste du (om du kommer från ett land utanför EU) ha haft en anställning under minst fyra år de senaste sju åren. Du ska också kunna visa att din förmåga att försörja dig har en viss varaktighet. Det innebär att du ska ha en fast anställning, eller en visstidsanställning om minst 18 månader, från den dag din ansökan prövas.

Tidigare beviljades doktorander som regel permanent uppehållstillstånd efter fyra år, utan krav på varaktig försörjning.

Du kanske också vill läsa

Krönika 14 december 2012

Det är rätt många sidor, och jag läser dem gång på gång. Markerar med överstrykningspennan, skriver kommentarer i sidan och då och då googlar jag efter en kändis från Skåne. Till s...

Debatt 21 april 2021

Företrädare för fackförbundet ST och Sveriges Förenade Studentkårer

Över hälften av doktoranderna i vår undersökning ”Hur mår doktoranden?” uppger att de inte vet vem som ansvarar för frågor som rör deras anställningsvillkor, arbetsmiljö, lönesättn...

Nyhet 1 oktober 2013

Redaktionen

Jaana Nehez skriver om livet som kommundoktorand i Helsingborg och vad hon gör för att verka för en skola på vetenskaplig grund. På sin fritid är hon en hängiven långdistanslöpare ...