Forskningsproppen: Från inspel till riksdagsbeslut

Det är andra gången hon är med och förbereder en forskningsproposition. När den förra togs fram behövde inte bara regerande Socialdemokraterna och Miljöpartiet komma överens, utan även stödpartierna* Centerpartiet och Liberalerna. Maria Nilsson, då riksdagsledamot och senare partisekreterare, var Liberalernas förhandlare. Idag är hon statssekreterare åt utbildningsminister Mats Persson och befinner sig ännu mer i arbetets centrum än förra gången.

– Arbetet började tidigt 2023 och intensifieras förstås hela tiden. Under våren tog vi fram ett uppdrag till de statliga forskningsfinansiärerna – Vetenskapsrådet, Formas, Forte, Vinnova och Energimyndigheten – att göra en gemensam omvärldsanalys. Vad behöver forskarvärlden, och var bör svensk forskning befinna sig om fem till tio år?

Finansiärerna fick också komma med egna inspel. Detsamma gällde alla svenska lärosäten, och egentligen vilken organisation eller myndighet som helst som var intresserad. Den 31 oktober var deadline för den delen av processen. Då hade omkring 300 inspel kommit in.

Ledord: excellens, internationalisering och innovation

Redan innan departementet öppnade för inspel hade arbetet pågått en tid med att dra upp huvudlinjerna för de frågor regeringen själv vill driva. Det handlade om såväl fria diskussioner som noggranna inventeringar av tidigare statliga utredningar som kunde vara relevanta. Dit hörde utredningen om forskningsinfrastruktur som lades fram i augusti 2021, och utredningen om en ny struktur för forskningsfinansiering – den så kallade FoFin-utredningen – som blev klar för bara någon månad sedan och är på remissrunda just nu.

– Man undersöker sådant som inte har lagts fram för riksdagen ännu. Om det finns delar vi vill gå vidare med kan de bli del av vår proposition, säger Maria Nilsson.

Det har blivit mer ansvarskrävande att vara internationell i nuvarande säkerhetspolitiska läget än för tio eller femton år sedan.

Förarbetet styrde hur inbjudan till finansiärerna formulerades. Utbildningsdepartementet valde tre ledord: excellens, internationalisering och innovation. Att innovation ingick kan tyckas självklart, det handlar ju om forsknings- och innovationspropositionen. Maria Nilsson förklarar att målet i det fallet är att hitta sätt att snabbare omsätta forskning till praktisk nytta.

– Vad gäller internationaliseringen så vill vi fortsätta att ha lärosäten öppna för de samarbeten som är så viktiga för forskningen, samtidigt som vi fört in en ny aspekt i detta: Det har blivit mer ansvarskrävande att vara internationell i nuvarande säkerhetspolitiska läget än för tio eller femton år sedan.

Med excellens menar regeringen att svensk forskning ska ta ytterligare ett steg. Maria Nilsson betonar att Sverige på många sätt är världsledande, men pekar också på signaler om att vi fallit tillbaka lite.

– Det är viktigt att se vad vi kan göra för att åtgärda det.

Forskningsberedningen – en think tank

En stor del av processen är sig lik från gång till gång. Dit hör öppningen för inspel, även om inbjudan formuleras olika för att spegla varje regerings önskemål om förslag. Ett annat fast inslag är att tillsätta en forskningsberedning. Den nuvarande offentliggjordes i augusti 2023 och består av femton personer, som alla sitter på ett personligt mandat. De träffas tre gånger i höst och troligen lika många gånger i vår. Målet var att beredningen skulle ha en bred sammansättning; alltifrån ledamöter med god kunskap om forskning och det svenska högskolesystemet, till personer med erfarenhet från exempelvis näringsliv och life science.

– Vi ville ha en grupp människor att tänkta högt tillsammans med, som fungerar som en think tank. Det var viktigt med en bra blandning.

Samtidigt konstaterar Maria Nilsson att det alltid finns områden där man känner att ”vi har ingen som kan exakt det här”.

– Men hade vi velat täcka in allt hade det inte blivit femton personer utan ohanterligt många.

Just nu pågår genomgången av de trehundra inspelen. Vem läser egentligen alltihop?

Flera departement ska enas kring propositionen

Utbildningsdepartementet är huvudansvarigt, och där deltar ett stort antal anställda från både den forskningspolitiska enheten och universitets- och högskoleenheten. Men flera andra departement ingår också i arbetet, främst klimat- och näringslivsdepartementet, socialdepartementet och landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Innan propositionstexten skrivs färdigt skickas materialet till andra departement som får komma med synpunkter. Hur lång tid processen tar kan variera mycket. Det beror på hur mycket som måste förhandlas politiskt.

Men den delen av arbetet ligger fortfarande i framtiden. Just nu pågår genomgången av de trehundra inspelen. Vem läser egentligen alltihop?

– Det är det många som gör, man är ju nyfiken!

I ett första skede handlar det om att söka efter mönster. Vilka frågor lyfts av många, finns gemensamma nämnare som också ligger i linje med regeringens prioriteringar?

– Då är det uppenbart att man behöver bedöma vad som kan göras på de områdena. Kanske handlar det om en lagstiftningsprocess som påbörjas med avstamp i forskningspropositionen. Kanske är det något helt annat som krävs, som större finansiella muskler, säger Maria Nilsson.

Viktigt att hålla fokus

Inspelen är alltifrån mycket smala synpunkter från intresseföreningar, till breda systemkommentarer från stora aktörer som lärosäten och finansiärer.

Den som läser propositionen ska verkligen kunna uppfatta vad det är regeringen vill med sin forskningspolitik

När forskningspropositionen till sist är färdigformulerad och godkänd av alla berörda departement, presenteras den för riksdagen hösten 2024. Om den godkänns där, börjar den gälla 2025.

Vad krävs för att en forskningsproposition ska bli riktigt bra?

– Det finns några saker man måste arbeta med. En är tidsperspektivet. Svensk forskning mår bra av politisk långsiktighet, samtidigt som det finns en inneboende utmaning inom politiken att se bortom fyraårscyklerna. Det är en balansgång, helt klart, säger Maria Nilsson.

En annan utmaning är att det kan bli spretigt – oavsett om det är flera partier inblandade eller bara flera departement, så vill alla naturligtvis föra in olika saker, konstaterar hon.

– Utbildningsdepartementet måste försöka hålla fokus och ta fram en stringent produkt. Den som läser propositionen ska verkligen kunna uppfatta vad det är regeringen vill med sin forskningspolitik de kommande fyra åren.

*Januariavtalet: Avtal som också kallats fyrpartiuppgörelsen, januariöverenskommelsen och 73-punktsuppgörelsen. En skriftlig överenskommelse i januari 2019 mellan S, C, Mp och L som gjorde det möjligt för Stefan Löfven att bilda regering. Gällde till juli 2021 då regeringen tvingades avgå.

Läs också i Curie:

Forskarna som är regeringens rådgivare (Curie)