Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Händer som skriver på en mobil, mot svart bakgrund.

År 2005 kom en dom som innebär att en students uppträdande i sociala medier bara undantagsvis ska kunna leda till disciplinära åtgärder. Foto: Camilo Jimenez/Giles Lambert/Unsplash

NYHET

Vad bör krävas för att stänga av en student som stör?

Är det för svårt att stänga av studenter som stör undervisningen? För två år sedan gav en statlig utredning förslag på hur det kan göras lättare − nu är frågan aktuell på nytt.

Under hösten har ett fall med en högerextrem student vid Karlstads universitet fått stor medial uppmärksamhet. Studenten gick kursen ”Interkultur: Ras och vithet i Sverige” med det uttalade syftet att granska den. Det ser rektor Jerker Moodysson inga problem med.

Porträttbild av Jerker Moodysson.

Jerker Moodysson. Foto: Tommy Andersson

− Jag har inget emot att man går våra kurser för att granska dem, tvärtom. Vi ska tåla granskning, säger han.

Däremot, menar han, uppstod problem när studenten började trakassera kursare och lärare i sina sociala medier, där han har omkring 12 000 följare. Det var, enligt Jerker Moodysson, framför allt det som ledde till att studenten under hösten anmäldes till universitetets disciplinnämnd.


Att studenter stängs av för att de har stört undervisningen är inte vanligt, men då och då dyker fallen upp i lärosätenas disciplinnämnder. Vid de lärosäten som Curie haft kontakt med rör det sig om några fall per år.

Hotade att komma beväpnad till högskolan

I vintras stängdes till exempel en student vid Södertörns högskola av efter att han hotat att komma uniformerad och beväpnad till skolan. Det hela var enligt studenten ett skämt. I våras stängdes en student vid Högskolan i Halmstad av efter att han under lång tid uppträtt nedvärderande och hotfullt mot sina kursare.

I det uppmärksammade fallet i Karlstad hoppade vissa studenter av den aktuella kursen eftersom de var rädda att bli uthängda på högerextrema sajter. Disciplinnämnden vid Karlstads universitet slog i sitt beslut fast att studenten har trakasserat kursare och lärare, men nämnden ser inte att det finns underlag i nuvarande regler för en disciplinär åtgärd.

Nämndens ordförande, rektor Jerker Moodysson, hade en annan uppfattning.

− Jag vill inte recensera nämndens beslut men jag tycker att det finns grund i rådande regelverk för att stänga av studenten. Jag tycker att vi tillämpade lagen fel och hoppas att det här fallet inte ska bli vägledande för andra lärosäten, säger han.

Olika tolkning i rättsfall kring students avstängning

Jerker Moodysson beskriver fallet med den högerextrema studenten som komplicerat eftersom studenten inte uppträdde olämpligt ansikte mot ansikte med kursare eller lärare vid undervisningen utan i sociala medier. Han ser att det finns en osäkerhet kring i vilken utsträckning det kan vara grund för avstängning.

En orsak till att han och nämnden kom till olika slutsatser är att man lägger olika vikt vid ett gammalt rättsfall. År 2005 kom en dom som innebär att en students uppträdande i sociala medier bara undantagsvis ska kunna leda till disciplinära åtgärder. Den domen ska ses som ett vägledande prejudikat bedömer nämnden men Jerker Moodysson håller inte med.

− Jag anser inte att situationerna 2005 och nu är jämförbara så jag menar att det inte finns något prejudikat. För 18 år sedan fanns bara Lunarstorm och Bilddagboken. Sociala medier var något helt annat. Idag får inläggen en helt annan spridning.

I högskoleförordningen står att en student kan stängas av om denne ”stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan”. En avgörande fråga för disciplinnämnden vid Karlstads universitet var huruvida något som en student skriver i sina sociala medier omfattas av formuleringen ”inom ramen för utbildningen”.

För 18 år sedan fanns bara Lunarstorm och Bilddagboken. Sociala medier var något helt annat. Idag får inläggen en helt annan spridning.

− Jag tycker att man kan se det så. Det blir en del av utbildningssammanhanget när studenten använder sociala medier för att håna och smutskasta lärare och kursare så att de blir sjukskrivna eller skräms till att inte kunna gå kvar, säger Jerker Moodysson.

Även i fallet vid Södertörns högskola, där en student hotade att komma uniformerad och beväpnad till skolan, framfördes hoten via sociala medier. Studenten uttryckte sig hotfullt gentemot en lärare i en Facebookgrupp som användes av klassen.

Jerker Moodysson konstaterar att disciplinnämnden vid Södertörns högskola gör en annan bedömning än deras disciplinnämnd i frågan om hur sådant som sägs på sociala medier bör bedömas. Samtidigt ser han att det finns avgörande skillnader mellan de båda fallen.

Studenten vid Södertörns högskola har till exempel uttryckt ett direkt hot. Man kan också argumentera för att plattformen i det fallet, klassens Facebooksida, har en tydligare koppling till undervisningssituationen än de plattformar som studenten i Karlstad använt.

Utredning ville göra det lättare att stänga av student

Disciplinnämnden vid Karlstads universitet slår i sitt beslut fast att den högerextrema studenten har trakasserat kursledaren och kursare. Enligt högskoleförordningen kan trakasserier, precis som ”störande”, utgöra grund för avstängning, men bara om det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, och detta bedömer nämnden inte att man kan bevisa.

År 2021 kom en statlig utredning med förslag på regeländringar som skulle göra det lättare att stänga av en student. Där föreslås en bredare tolkning av begreppet ”trakasserier” vilket kanske hade öppnat för ett annat beslut i Karlstadsfallet.

Den statliga utredningen föreslår också skärpningar i högskolelagen, som styr arbetet vid Högskolans avskiljandenämnd.

Medan lärosätenas disciplinnämnder kan stänga av studenter tillfälligt har Högskolans avskiljandenämnd möjlighet att avskilja en student från en pågående utbildning tills vidare och även besluta att personen inte får antas till andra utbildningar.

− Om förslagen från utredningen genomförs kommer fler fall hamna i Högskolans avskiljandenämnd, säger Maria Eka, nämndens ordförande.

Utredningens förslag mötte kritik

Den statliga utredningen från 2021 kritiserades av flera remissinstanser, bland annat av Högskolans avskiljandenämnd.

Om förslagen från utredningen genomförs kommer fler fall hamna i Högskolans avskiljandenämnd.

I sitt remissvar uttryckte nämnden en oro för att de nya reglerna skulle bli mer godtyckliga jämfört med dagens.

− Nämnden ansåg att det skulle kunna bli en tillämpningsproblematik med de nya reglerna, säger Maria Eka.

Enligt högskolelagen kan nämnden i dagsläget avskilja en student där det bedöms finnas en risk att studenten kan skada andra kursare, personal eller värdefull egendom under utbildningen. För att en student ska kunna avskiljas måste hen också ha en psykisk störning, ett missbruk eller ha begått brott med ett straffvärde på minst ett års fängelse.

I utredningen från 2021 föreslogs en ny paragraf i högskolelagen som innebär att studenter också ska kunna stängas av på grund av ”särskilt klandervärt uppträdande”, någon man alltså var kritisk till från avskiljandenämnden.

Maria Eka har suttit i Högskolans avskiljandenämnd i sex år och under den tiden har man inom nämnden inte varit oeniga i ett enda fall. Det tror hon beror på att de nuvarande kraven för avskiljande ger ett begränsat utrymme för tolkningar.

− I högskolelagen har lagstiftaren hittills valt att lyfta fram just psykisk störning, missbruk och kriminalitet som grund för avskiljande. Det man kan säga om de nuvarande kriterierna är att det i alla de aktuella fallen behövdes ett tydligt underlag som inte öppnade för så mycket diskussion vid bedömningarna.

Lagändring skjuts på framtiden

När den statliga utredningen presenterades år 2021 föreslogs lagändringarna träda i kraft år 2023 eller 2024, men så kommer det högst troligt inte bli. Det skriver Maria Noleryd, politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet, i mejl till Curie. Utbildningsminister Mats Persson har uttalat att regeringen vill uppdatera lagstiftningen och göra det lättare att stänga av studenter, men när ett lagförslag kan komma är än så länge oklart.

Maria Noleryd skriver att det har väckts ytterligare frågor under arbetets gång som innebär att förslagen kan behöva kompletteras:

− Beredningen pågår och det finns ingen fastlagd tidsplan.

Jerker Moodysson ser att det kan finnas ett behov av att ändra i Högskoleförordningen så att det blir tydligt att formuleringen ”inom ramen för utbildning” inte ska tolkas strikt som på plats, i lärosätets fysiska lokaler. Generellt är han dock kritisk till idén att skärpa reglerna för disciplinära åtgärder och varnar för överilade politiska beslut nu när frågan är uppe till debatt.

− Jag tror att det inom rådande lagstiftning går att formulera lokala regler vid lärosätena som täpper till luckorna och förtydligar vad som gäller. Vi måste säkerställa att vårt agerande är modernt och i takt med tiden.

En student ska få vara en jobbig typ

Han tror att det vore olyckligt med en utveckling där det blir lättare att stänga av studenter.

− Man ska få vara en jobbig typ som ställer jobbiga frågor. Sådana personer ska finnas på våra lärosäten.

I debatten som varit kring fallet hos dem i Karlstad ser han att det, inom universitetsvärlden, finns en önskan om att hitta enkla lösningar, men sådana finns inte menar han.

− Jag fick kritik inledningsvis för att jag inte bara stängde av studenten, men det är viktigt att de här fallen prövas så att det blir rättssäkert. Det ska vara svårt att stänga av en student, men inte omöjligt när personen uppenbarligen stör verksamheten.

Sjukskrivning ingen lösning på otrygg arbetsmilö

På fackförbundet Sulf har man inte tagit ställning till ifall det behövs skärpta regler för avstängning av studenter.

− I dagsläget har vi inte landat i en principiell uppfattning. Men det kan ändras om det kommer ett lagförslag, säger förbundsjurist Carolina Öhrn.

Bortsett från att stänga av studenter finns det mycket lärosätena kan göra arbetsmiljömässigt när lärare och studenter upplever en hotfull situation. Ett sätt att öka tryggheten i undervisningssituationen, menar hon, är att bemanna med mer personal som ser och hör vad som pågår.

En sjukrivning ska alltid utgå från lärarens behov. Det får inte ses som en lösning.

Carolina Öhrn lägger till att Sulf inte anser att det är acceptabelt att lärare sjukskrivs på grund av en otrygg arbetsmiljö.

− En sjukrivning ska alltid utgå från lärarens behov. Det får inte ses som en lösning.

Hon framhåller att skyddsombuden på arbetsplatsen har möjlighet att kräva skyddsstopp om arbetsmiljön är hotad, och då avbryts arbetet omedelbart. Hon känner inte till om det har utfärdats något skyddsstopp inom universitetsvärlden på grund av att enskilda studenter uppträtt hotfullt, men ser att det är en situation då skyddsstopp bör kunna bli aktuellt.

− Det bästa är om det inte behöver gå så långt. Beredskapen vid lärosätena är viktig. I planeringen av en kurs ska man alltid göra en riskbedömning och vid kurser som kan uppfattas som kontroversiella ska man vidta åtgärder.

Varnar för övertro på avstängning av student

Med tanke på debatten som nu förs, om betydelsen av att kunna stänga av studenter, vill hon också varna för att det kan finnas en övertro på avstängning som lösning.

− Disciplinnämnderna kan stänga av studenter i några månader och det tror jag kan ha stark effekt till exempel vid plagiat. De studenterna fuskar nog inte igen, men om en student är motiverad att sabotera en specifik kurs får man nog fundera över vad man uppnår med några månaders avstängning, åtminstone om kursen kommer att ges fler gånger.

Det finns lärosäten som har tvingats stänga av samma student flera gånger men i Halmstad har studenten som stängdes av i våras återvänt till studierna och inga nya anmälningar har gjorts. Även vid Södertörns högskola har den avstängda studenten återupptagit sina studier.

Brita Lundh, studieadministrativ chef vid Högskolan i Halmstad, tror att många studenter som stör egentligen inte menar att störa:

− Vissa vet inte riktigt hur man beter sig gentemot andra och det är något som vi på lärosätena delvis kan stötta med men enbart till en viss gräns.

”Ny form av aktivism i universitetsvärlden”

Vid Karlstads universitet visste man redan innan första kurstillfället att det kunde bli problem i relation till den aktuella studenten. Därför fanns en extra lärare med från första lektion. När det inte räckte planerades kursen om från att ha varit en distanskurs med digitala träffar till att bli en ren läskurs helt utan lektioner och träffar.

Jerker Moodysson tror också att man kan öka tryggheten genom att dela upp studenter i grupper på ett medvetet sätt eller anpassa de digitala plattformarna så att kursdeltagarnas identiteter inte är synliga. Liksom Carolina Öhrn lyfter han betydelsen av att jobba proaktivt:

− På så sätt kan vi undvika att försätta oss i situationer som öppnar för sabotage. Det får inte heller bli så att vi som lärosäten viker ner oss och undviker vissa ämnen bara för att de uppfattas som kontroversiella.

Han tror att man inom universitetsvärlden får vara beredd på att den typen av fall som de just nu brottas med i Karlstad kan bli vanligare framöver.

− Det verkar vara en ny form av aktivism.

Mer än fyra gånger fler sökande nästa termin

Den högerextrema studenten har i sina sociala medier listat kurser vid andra lärosäten som han uppmanar sina följare att söka. Han har också uppmanat sina sympatisörer att gå kursen i Karlstad, som ges igen till våren.

Enligt Jerker Moodysson är det över fyra gånger fler som har sökt kursen nästa termin jämfört med denna. Man har gått från 30 sökande till 130.

− Vi vet inte om det är studentens sympatisörer som har sökt eller om det ökade söktrycket beror på att kursen har fått mycket uppmärksamhet. Det kan också vara så att många vill gå den för att stötta kursen och kursledaren. Vi gör inga kontroller av dem som har sökt utan vi utgår från att de är intresserade av ämnet och vill gå kursen.

Utgångspunkten är att kursen under nästa termin ska ges på distans med digitala föreläsningar, så som ursprungsplanen var den här terminen.

− Vi är bättre förberedda till nästa termin. Det är inte bara så att vi sitter och hoppas att den här situationen inte ska uppstå igen, säger Jerker Moodysson.

Fotnot: Maria Eka var anlitad som expert i den statliga utredningen om avskiljande av studenter. Hon deltog inte i arbetet med remissyttrandet från Högskolans avskiljandenämnd över utredningens förslag, på grund av sitt expertuppdrag.

Disciplinnämnderna

Disciplinnämnderna vid lärosätena kan utdela varningar eller stänga av studenter i högst sex månader. Enligt högskoleförordningen får disciplinära åtgärder vidtas av ett lärosäte om en student:

  • …med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas.
  • …stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan.
  • …stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan.
  • …utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen.

Högskolans avskiljandenämnd

Högskolans avskiljandenämnd kan avskilja en student tills vidare och även besluta att personen inte får antas till andra utbildningar. Det går att få sitt fall prövat på nytt efter två år.

Avskiljandenämnden kan stänga av studenter om det finns risk att hen kan skada kursare, personal eller lärosätets lokaler under utbildningen. För att en student ska kunna avskiljas måste hen också ha en psykisk störning, ett missbruk eller ha begått brott med ett straffvärde på minst ett års fängelse.

Nämnden hanterar ett fåtal ärenden per år. Under åren 2015-2022 beslutade nämnden att avskilja totalt nio studenter. Under samma period beslutade nämnden i 16 fall att det inte fanns tillräckliga skäl för ett avskiljande.

Relaterat innehåll

Debatt 13 februari 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Debatt 5 februari 2024

Universitetskanslersämbetet, UKÄ

Ett välfungerande utbildningssystem är en förutsättning för forskning av hög kvalitet. De senaste decennierna har andelen i den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildni...

Krönika 12 december 2023

Vad behöver vi egentligen lära oss när vi hela tiden kan få blixtsnabba svar av en chatbot? Annie Lindmark skriver om AI:s betydelse för framtidens kompetens och utbildning.