Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Svarta siluetter av träd i regnskog speglas i vatten.

Varje avsnitt av P3 Dystopia inleds med en dystopisk framtidsskildring som till exempel kan handla om avverkningen av regnskog i Amazonas. Foto: Sebastien Goldberg/Unsplash

NYHET

Prisad podd berättar om vår tids stora ödesfrågor

Saker står på spel och du borde lyssna – det är mottot för podden P3 Dystopia. Poddens skapare belönas nu med Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris för att ha utvecklat ett nytt sätt att sprida kunskap om vår tids stora ödesfrågor.
– Det betyder enormt mycket att få den här bekräftelsen, säger Viktor Hariz som tar emot priset vid konferensen Forum för forskningskommunikation.

Porträttbild av VIktor Hariz.

Viktor Hariz. Foto: Elin Berge

För några år sedan fick Viktor Hariz, radio- och tv-journalist vid Sveriges Radio i Umeå, i uppdrag att utveckla nya programidéer. Tanken föll på vetenskap och han presenterade idén om en podd med arbetsnamnet ”P3 Vetenskap”.

– Vetenskap är det närmaste vi kommer objektivitetsidealet. Public service ska vara objektiv, jag tyckte att det skulle passa bra.

Men cheferna tyckte att konceptet lät tråkigt. De ville hellre ha någonting motsträvigt, som skulle vara svårare att svälja. Teamet började prata om ”Skavpodden” och till slut växte P3 Dystopia fram. De första avsnitten ingick i en satsning inför valet 2018.

– Där undersökte vi stora frågor som övervakning, klimatförändringar, antibiotikaresistens, demokrati och fred. Frågor som inte riktigt fick plats i valrörelsen.

Forskning och punk ifrågasätter

Att vara motsträvig och ifrågasätta är inget nytt för Viktor Hariz. Uppväxten präglades enligt honom av två saker: punkscenen och hans forskande föräldrar.

– Jag spelade i ett punkband och hela punkscenen handlar om att säga emot, punken är motsträvig till sin natur. Det sämsta man kan göra är att hålla tyst och hålla med alla andra.

I skolan ifrågasatte han ständigt lärarna och trodde att han kunde lista ut saker på egen hand. Hemma vid middagsbordet blev det mycket forskarsnack, hans pappa är neurokirurg och mamma docent i arbetsterapi.

Förståelsen för vad vetenskap är och hur forskning går till fick han med sig gratis hemifrån. Han menar att hans två världar, punken och forskningen, förenas i mycket.

– Idealet i båda världarna är att vara kritisk och ifrågasättande.

Från dystopi till lösning

Varje avsnitt av P3 Dystopia inleds med radioteater där en dystopisk, men tänkbar framtid gestaltas. Det kan handla om livet i en koloni i rymden, avverkningen av regnskogen i Amazonas eller om föräldrar som letar efter en klinik för att förbättra deras framtida barns egenskaper genom genteknik.

Inom forskningskommunikation kan dystopi framstå som ett ovanligt grepp. Många satsar istället på att lyfta fram forskning som framtidshopp. Viktor Hariz berättar att han har fått kommentaren att politiker måste få drömma också, och reagerar starkt på det.

– Istället för att drömma om en bättre framtid måste vi förstå vad problemen är. Det är osmakligt att blunda för problemen. P3 Dystopia är en podd som undersöker hur illa det kan bli, hur olika problem har uppstått och vad man kan göra åt det. Vi erbjuder alltid lyssnaren en lösning.

Istället för att drömma om en bättre framtid måste vi förstå vad problemen är.

Han spekulerar att den dystopiska berättelsen i början av avsnittet leder till att lyssnarna skärper sina sinnen och är mer uppmärksamma.

– Jag var inte alls med på greppet med radioteatern. Men många gillar det, det verkar funka som en krok.

Upplägget beror på ämnet

Från början fanns en önskan om att radioteatern skulle återkomma flera gånger under avsnittet, men Viktor Hariz vägrade. Han var inte heller förtjust i tanken att utveckla en tydlig mall för poddavsnitten.

– Upplägget beror mycket på ämnet. Avsnittet om utomjordiskt liv blev mycket mer lekfullt, nu jobbar jag på ett avsnitt om jordens undergång och där ska allt finnas med – från millisekunden efter Big Bang tills att solen släcks.

Varje avsnitt innehåller fyra till åtta intervjuer med forskare eller experter. Det kräver en hel del förberedelse och sedan bearbetning av det inspelade materialet.

– Jag klipper upp intervjun och graderar klippen efter hur intressanta de är och hur bra de passar in i berättelsen.

Viktor Hariz tycker det är givande att ta del av all den ackumulerade kunskap som finns.

– Det är spännande att se hur långt vi människor kommit i att förstå livet omkring oss.

Ska aldrig bli tråkigt

Ljud från redan gjorda dokumentärer eller nyhetssändningar i radio eller tv bidrar med fler röster och perspektiv. Till slut börjar bygget av dramaturgin där intervjuklipp varvas med ”prator” som programledaren läser in.

– Målet är att det aldrig ska bli tråkigt. Det är svårt att hålla spänningen uppe med enbart samtal. En samtalspodd kan därför inte uppnå samma effekt.

Målet är att det aldrig ska bli tråkigt.

När hela poddavsnittet är klart görs introt.

– Då vet man vad som funkar som en egen liten science fiction-berättelse i början.

Att producera ett avsnitt tar ungefär sex veckors heltidsjobb. Det låter mycket men är lite jämfört med tv- eller filmproduktion, framhåller Viktor Hariz.

Räcker inte med information

När Viktor Hariz började jobba med P3 Dystopia trodde han att det skulle räcka att tillhandahålla information för att åstadkomma en förändring.

– Jag tänkte att problemet är bristande kunskap och att podden skulle bli mitt sätt att dra ett strå till stacken.

Under arbetets gång upptäckte han dock att det redan finns mycket information på många olika plattformar, men att förändringen ändå uteblev.

– Folk bryr sig inte, det är deprimerande.

Förstått på känslomässigt plan

Trots detta, eller kanske på grund av denna insikt, blir han glad över alla lyssnare som hör av sig och uppskattar podden.

– Det finns de som lagt om sina liv efter att ha lyssnat och någon beskrev hur hen förstått på ett känslomässigt plan att det är på allvar.

Att Viktor Hariz nu tilldelas Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris sätter han stort värde på.

Det finns de som lagt om sina liv efter att ha lyssnat...

– Det betyder enormt mycket att få den här bekräftelsen, i Umeå blir man lätt lite osynlig. Jag har stor respekt för juryn som har lyssnat på det vi har gjort och är väldigt glad över priset.

Inspireras av andra

Viktor Hariz inspireras av hur andra gör. Han nämner bland annat föreläsningsserien, Wondrium, producerad av företaget Teaching Company, som kan ägna upp till 20 timmar åt ett enskilt ämne.

– Där börjar man alltid från början och det måste vi också göra för att få med alla lyssnare. Bakgrunden är viktig, ska vi prata om antibiotikaresistens måste vi också förklara vad en bakterie är.

En annan inspirationskälla är London Review of Books.

– Jag läser allt de skriver. Det är alltid bra och intressant.

Han menar att deras framgångsfaktorer är att betala bra arvoden till skribenter så att de kan lägga ner tid på att producera innehåll med hög standard. Även favoritpoddarna Radiolab och This American Life har stora redaktioner och resurser.

Universitetens informations- och kommunikationsavdelningar borde inspireras av detta tillvägagångssätt, menar han.

– Istället för att använda forskningen som ett sätt att marknadsföra sig och stärka varumärket borde universiteten satsa på att anställa journalister som kan producera bra material. Om man verkligen vill nå ut ska man ge kompetenta och kreativa människor tid och pengar. Då kan de skapa någonting magiskt.

P3 Dystopia Länk till annan webbplats.

Forum för Forskningskommunikation 2022 Länk till annan webbplats.

P3 Dystopia

Podden P3 Dystopia undersöker vår tids stora ödesfrågor. Den produceras av Sveriges Radio i Umeå och produktionsbolaget Tredje Statsmakten och utvecklades i nära samarbete med Caroline Pouron och Ulla Svensson.

Podden tilldelades i år Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris på 250 000 kronor. Juryns motivering löd: Viktor Hariz har med P3-podden Dystopia skapat ett nytt sätt att sprida kunskap om vår tids ödesfrågor. Tillsammans med sitt team har han utvecklat ett berättande format som förnyar populärvetenskaplig kommunikation. Genom att kombinera forskarröster, dokumentära inslag och radioteater väcker han känslor och stimulerar till bildning, inte minst hos unga lyssnare.

Forum för forskningskommunikation

Årlig konferens som arrangeras av föreningen Vetnskap & Allmänhet. Konferensen vänder sig till forskningskommunikatörer, forskare, journalister och andra som är aktiva inom, eller intresserade av forskningskommunikation.

Målet med FFF är att ge deltagarna nya idéer och verktyg för att kommunicera om forskning och samverka med det omgivande samhället.

Forum för forskningskommunikation arrangeras i år den 15 november, digitalt och på plats i Stockholm. Konferensen har tidigare (2013-2021) genomförts som en del av Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...