”Jag har en speciell kärlek till Mars”

Allt fler länder satsar nu på ett militärt försvar även i rymden. Så också Sverige. För två år sedan fick flygvapenchefen ansvar för att utforma och utveckla det svenska rymdförsvaret.

– I samband med det fick jag frågan om att komma och rodda det, säger Ella Carlsson.

Ella Carlsson har doktorerat om planeten Mars, är överste och kan numera också kalla sig rymdchef­. Uppdraget är att utveckla det som kallas rymdförmågor för alla grenar inom försvaret – armén, flygvapnet och marinen.

Beslutsfattare har börjat förstå betydelsen av rymdförmågor och hur det kan skapa en lägesbild av omvärlden som är till nytta. Inte bara för Försvarsmakten, utan för hela Totalförsvaret, enligt Ella Carlsson. Om inte förr blev det tydligt med de satellitbilder som i början av 2022 visade långa konvojer av ryska stridsvagnar nära gränsen till Ukraina.

– Utifrån rymden kan vi se vad som pågår bortom våra gränser. Vi kan detektera förändringar i normalbilden, och få en förvarning om att något är på gång. Det ger ett beslutsstöd. Om vi upptäcker ett hot kan vi agera.

Livslång passion för rymden

Ella Carlssons vägen till jobbet har varit inte varit spikrak – men det finns en tydlig röd tråd.

Utifrån rymden kan vi se vad som pågår bortom våra gränser.

Rymden har varit hennes passion nästan hela livet. Det började i oktober 1984. Ella Carlsson var tolv år, råkade slå på tv:n och hamnade mitt i filmen Stjärnornas krig. Ett rymdskepp är på väg in mot rymdstationen Dödsstjärnan och blir indraget där.

Hon blev helt fascinerad och har sedan dess sett filmen många gånger.

– Jag kan varenda replik. Det enda vi barn sedan lekte var "Star Wars", berättar hon.

När hon var 15 år gick hon med i organisationen Flygvapenfrivillig ungdom. Det var aktiviteter på vissa helger och kurser på somrarna. Hon hoppade fallskärm. Samtidigt gick hon på gymnasiets naturvetenskapliga program. Enligt henne själv gick det inte särskilt bra i skolan.

– Jag var inte duktig i något. Eller kanske i musik. Jag gick i musikklass på Adolf Fredriks skola men tänkte bli officer och då behövdes bara treor.

Meckade i garaget och tävlade i konståkning

Att hon hamnade i försvaret är ingen stor sak. Intresset fanns i familjen. En vän till familjen som var utbildad stridspilot inspirerade. Det gjorde också hennes pappa som var tekniskt lagd och jobbade i marinen som u-båtsmekaniker.

Ella hjälpte honom att mecka i garaget. Och som kontrast åkte hon konståkning. Mamma var koreograf och hade dansat själv.

– Konståkning var mitt liv. Jag tränade och tävlade. Mamma pushade mig att träna hårt och bli organiserad. Hon skjutsade och väntade vid sargen, stöttade mig vid tävlingar och i allt annat.

Samtidigt seglade hon som barn tillsammans med pappan som hoppades att det skulle leda henne till flottan. Istället blev det Flygvapnet.

Jag var inte duktig i något. Eller kanske i musik. Jag gick i musikklass på Adolf Fredriks skola men tänkte bli officer och då behövdes bara treor.

Efter gymnasiet ryckte hon in och gjorde lumpen som flygmekaniker på Jämtlands flygflottilj i Östersund. Därefter blev det Officershögskolan och en utbildning till flygtekniker. Hon jobbade som flygtekniker i Flygvapnet och åkte även på utlandstjänst i Bosnien och i Kosovo.

– Ungefär då startade Luleå tekniska universitetet sin civilingenjörsutbildning i rymdteknik. Jag var runt 30 år.

Från Luleå till Nasa

Ella Carlsson tog med sig matteböckerna från gymnasiet till Bosnien, betade av dem och upptäckte att matten efter ett antal år hade blivit betydligt lättare. Hon sökte utbildningen i Luleå, men kom inte in utan började istället läsa maskinteknik i Eskilstuna. Ett år senare lyckades hon dock bli antagen till rymdutbildningens andra år.

Examensarbetet handlade om ­Ma­­rs. Det gjorde hon på Nasa.

– Jag tittade på vattenrelaterade geologiska formationer på Mars i 20 000 satellitbilder, varav det fanns bäckraviner i 146. Sedan såg jag bäckraviner överallt. I skrynkliga lakan och i folks ansikten.

Intresset för planeten tog dock inte slut. Hon började doktorera vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna och disputerade 2008 vid Luleå tekniska universitet på en avhandling om Mars.

Arbetet gick bland annat ut på att analysera data från ett experiment som undersökte processer som gör att Mars atmosfär tunnas ut. Experimentet hade byggts av IRF och fanns ombord på den första europeiska rymdsonden som sändes till Mars, Mars Express.

Tillbaka till försvaret

Därefter återvände hon till Försvarsmakten för att jobba med forskning och teknikutveckling. Men hon kan tänka sig att någon gång i framtiden återvända till akademin igen – när hon har gått i pension från försvaret.

– Jag är inte död än. Jag skulle vilja forska någon gång i framtiden och har så klart en speciell kärlek till Mars. I Försvarsmakten går man i pension vid 61 så det finns tid efter det, säger Ella Carlsson.

Jag är inte död än. Jag skulle vilja forska någon gång i framtiden och har så klart en speciell kärlek till Mars.

Hon pekar på att hon också i dag jobbar nära forskningen även om hon inte utför den själv. Rymdavdelningen, som hon är chef för på Flygstaben, lägger ut uppdrag på olika forskare och organisationer, följer upp och ser resultat.

Vad har du för nytta av din doktorsutbildning i ditt nuvarande jobb?

Bra fråga, säger Ella Carlsson, som ser att de olika spår hon har valt har varit till ömsesidig nytta.

– Jag tror min militära bakgrund, att vara strukturerad och följa en plan, var till nytta när jag doktorerade. Och där fick jag en vana att kunna ta till mig mycket information, göra analyser och förstå något slags helhet – och ett kontaktnät.

Tar fram bild av rymdläget

Nu är fokus på att ta fram så kallad rymdlägesbild som rymdförsvaret kan utgå från.

– Vi behöver den för att ha koll på vad som händer ovanför oss. Andra nationer kan ta bilder och lyssna på oss med satelliter. Vi behöver därför veta var och när de passerar och vilket typ av sensor de har, säger Ella Carlsson.

Satelliter som kretsar runt jorden kan inhämta information i nästan varje punkt på jordens yta. Genom ett avtal med amerikanska rymdförsvaret kan det svenska försvaret få information om satelliternas position och beräknade banor. Det är en viktig del av hennes jobb.

Rymdhamnen vid Esrange är intressant för oss. Vi skulle kunna nyttja den för att sända upp satelliter och därmed korta ledtiderna

I rymdlägesbilden ingår också att ha koll på egna satelliter för att veta exempelvis när det är dags att plocka ner data från dem. Ella Carlsson pekar också på behovet av att ta fram en ny rymdstrategi som inkluderar totalförsvars- och säkerhetsaspekter, ett arbete som nu pågår vid försvarsdepartementet.

– Vi tittar på nya områden för egna satelliter och hur de kan skickas upp om ett behov uppstår. Rymdhamnen vid Esrange är intressant för oss. Vi skulle kunna nyttja den för att sända upp satelliter och därmed korta ledtiderna.

Läs också i Curie: Första rymdhamnen i Europa ger nya möjigheter till forskning

Gediget rymd-cv

Hennes rymdmeriter är gedigna. Hon har bland annat jobbat på försvarsdepartementet, varit ansvarig projektledare för utveckling av förmågor på Esrange, varit biträdande föreståndare och vikarierande chef vid Institutet för rymdfysik. Hon sitter även med i styrelsen för Totalförsvarets forskningsinstitut, Rymdstyrelsen samt i styrelsen för KTH Rymdcenter.

Dessutom har hon gått några terminer på läkarprogrammet på KI – även det med koppling till rymden. Hon hade några idéer om att ta fram motmedel för astronauter så de skulle klara sig längre i rymden utan att få benskörhet och muskelförtvining.

Och kanske var det inte Star Wars-filmerna som blev startskottet för karriären. Redan som sjuåring skrev hon en dikt om rymden. Den har publicerats som försättsblad på hennes avhandling.

Läs också i Curie:

Krönika av Ella Carlsson: Don´t drink and drive (Curie)

Oscar Jonsson har det militära i blodet (Curie)

Kulturchock när Fabian Taube gick från akademin till Försvarsmakten (Curie)