Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Volontärer delar ut gratis mat.

Forskare och experter inom rörelsen effektiv altruism studerar hur människor kan göra gott så effektivt som möjligt. Foto: Depositphotos

NYHET

Forskare: Så kan människor göra mest gott

Hur kan vi bidra till att göra gott i världen på mest effektiva sätt? Och kan man vara säker på att stöd till välgörenhet eller aktivistorganisationer verkligen blir till nytta? Det undersöker forskare och engagerade inom den internationella rörelsen effektiv altruism som växt fram under några decennier.

Signe Savén är en av de unga forskare som under gymnasietiden var engagerad i en organisation, i hennes fall Amnesty. Senare i livet när hon studerade filosofi ville hon återigen aktivera sig men kände sig villrådig om vad hon skulle välja.

– Jag hade länge varit inne på att göra något bra, men det kändes som att vad jag än gjorde så var det för lite.

2016 fick hon tips om en konferens om effektiv altruism i Oxford. Det sammanföll med att Trump vann presidentvalet i USA och hon kände ett allt starkare behov av att engagera sig.

– Den konferensen gav mig nya perspektiv. Det var fantastiskt att möta så många som var optimistiska och hade en genomtänkt approach till hur man kan göra världen bättre.

Fick stöd att fundera över sin yrkesbana

Signe Savén började så småningom arbeta på ett projekt inom den idella föreningen Effektiv Altruism Sverige, och fick där stöd att fundera över sin yrkesbana. Det ledde till att hon bestämde sig för att börja forska inom fältet.

Hon är nu doktorand i Lund och har inriktat sin forskning på så kallad longtermism. Det är ett moraliskt förhållningssätt som innebär att vi har skäl att agera för att göra framtiden bättre, exempelvis genom att minska existentiella risker för mänskligheten på lång sikt.

Hur kan vi fördela resurser mellan insatser till förbättringar här och nu, och till insatser som syftar till att göra framtiden bättre?

Signe Savén försöker få klarhet i vad begreppet longtermism egentligen innebär.

– Folk använder olika förklaringar och det gör att konsekvenserna i termer av hur vi ska agera skiljer sig åt. Hur kan vi fördela resurser mellan insatser till förbättringar här och nu, och till insatser som syftar till att göra framtiden bättre? Detta är viktigt att fundera över idag eftersom många risker har ökat de senaste åren.

Använda evidens för att göra gott

Syftet med effektiv altruism är att använda evidens och kritiskt tänkande till att göra gott och förbättra världen så effektivt som möjligt. Den kan delas in i tre huvudgrenar: globalt hälsoarbete och fattigdomsbekämpning, djurvälfärd, samt existentiella risker som kan utplåna mänskligheten eller få civilisationen att kollapsa.

Filosofen Peter Singer är en av de tidiga förebilderna inom altruism och praktisk etik. Den internationella rörelsen effektiv altruism började växa fram parallellt i San Francisco och Oxford under andra halvan av 00-talet.

I Oxford är filosoferna William MacAskill och Toby Ord centralfigurer. 2009 var de med om att starta communityn Giving What We Can för personer som vill donera tio procent av sina inkomster till de mest effektiva välgörenhetsorganisationerna.

Några år senare bildades 80.000 Hours som fokuserar på karriärrådgivning, om hur ett helt arbetslivs timmar kan användas till att göra mest nytta. 2012 startades Centre for Effective Altruism i Oxford och det blev en paraplyorganisation.

Svårt att få vederhäftig information

Stefan Schubert är forskare i filosofi vid London School of Economics och har tidigare arbetat vid Centre for Effective Altruism. Han forskar om varför vi inte alltid skänker pengar till de ändamål som ger bäst nytta. Det finns en kontrast mellan hur vi agerar när vi gör något för eget räkning, till exempel köper hus eller placerar pengar, och när vi donerar till välgörenhet.

– Om folk ska köpa hus eller ny mobil så anstränger man sig för att få så mycket som möjligt för pengarna. Men när det gäller välgörenhet kollar man inte särskilt noga och väljer ofta organisationer som är mindre effektiva.

...när det gäller välgörenhet kollar man inte särskilt noga och väljer ofta organisationer som är mindre effektiva.

En orsak kan vara att välgörenhet inte ses som obligatorisk – att donera går utöver plikten. Därför kan ingen heller invända om du ger till en organisation som inte är så effektiv.

Det kan också vara svårt att få tag i vederhäftig information om vad olika organisationer gör för bidragen. Då är det lätt att av slentrian skänka till dem som är mest kända.

– Om givarna inte är fokuserade på effektivitet söker de inte efter den informationen. Då finns inte heller efterfrågan på sådan kunskap. Så de här orsakerna hänger ihop.

Hjälper människor i fattiga länder

Organisationen GiveWell som startades i San Francisco 2007 är en bra källa för den som vill donera pengar. De forskar om hur effektiva olika välgörenhetsorganisationer inom global hälsa är och vart pengarna går.

Stefan Schubert nämner några som ligger i toppen av GiveWells lista över rekommenderade organisationer, men som inte är så allmänt kända.

Aginst Malaria Foundation ger medicin för att förebygga malaria, Malaria Consortium skänker nät för att hindra bett från myggor, och Helen Keller International delar ut vitamin A för att förebygga infektioner hos barn.

Alla tre är fokuserade på hälsointerventioner som hjälper människor i fattiga länder.

– I rika länder går staten in och löser sådana saker, men i fattiga länder finns basala och billiga interventioner att genomföra, konstaterar Stefan Schubert.

Ta reda på vad som gör mest gott

Emil Wasteson är generalsekreterare för Effektiv Altruism Sverige och en av dem som privat donerar tio procent av det han tjänar varje månad. Han konstaterar att vi agerar mycket med magkänslan när vi vill göra gott.

– Vi vill gärna göra det som känns rätt. Men känslan kan vara en dålig kompass och leda oss till att spendera tid och pengar på sätt som kanske inte alls är så bra. Därför bör vi ha ett vetenskapligt angreppssätt för att ta reda på vad som faktiskt gör mest gott.

Emil Wasteson påpekar att rörelsen effektiv altruism bygger på en vetenskaplig metodik om vad som gör mest nytta, bland annat genom randomiserade kontrollstudier. På den svenska sajten Ge Effektivt finns organisationer listade som arbetar effektivt inom global hälsa, djurvälfärd och klimat.

Han förklarar att när man inom effektiv altruism bedömer vad som är mest effektivt används ofta tre huvudparametrar:

  • Skalan, alltså hur stort är problemet?
  • Försumbarhet, alltså vilka problemområden negligeras idag?
  • Lösbarhet, hur troligt är det att ett problem kan lösas om vi investerar resurser i det?

– Det är rimligt att spendera mer resurser på ett problem där vi förväntar oss att göra större framsteg, givet att det är stort och försummat.

Det är rimligt att spendera mer resurser på ett problem där vi förväntar oss att göra större framsteg, givet att det är stort och försummat.

Vid stora katastrofer är människor benägna att skänka mycket pengar, ibland så mycket att mottagarna inte kan använda stödet. Då kan det vara bättre att ge till något annat ändamål som inte är lika uppmärksammat.

Gratis karriärrådgivning

Att ge handlar inte bara om pengar utan också om tid. Vad kan jag bidra med i mitt yrkesliv? Hos Effektiv Altruism Sverige kan man därför få karriärrådgivning gratis.

– Den mesta forskningen tyder på att vi kan göra störst skillnad i våra liv genom att hitta en karriärväg som vi trivs med och som samtidigt gör stor skillnad.

Under samtalen identifieras vilka områden personen vill arbeta med, vilka styrkor och vilken motivation hen har och vilken potential som finns att utveckla förmågor inför framtiden.

Emil Wasteson konstaterar att det gäller att hitta en yrkesväg som inte bara ger effekt på kort sikt. Många har störst möjlighet att påverka senare i sin karriär när man har byggt upp ett nätverk, och har mer kunskaper och erfarenheter.

Att göra gott för världen behöver inte handla enbart om stora saker som karriärväg eller att donera pengar, utan lika mycket om att hjälpa och stödja medmänniskor i vardagen.

– Hur vi beter oss mot varandra på en daglig basis är otroligt viktigt. Om vi lever i en omgivning där vi tar hand om varandra mår vi alla bättre.

The Centre for Effective Altruism Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Effektiv Altruism Sverige Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Debatt 13 februari 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Debatt 27 november 2023

Henrik Kylin

De indragna medlen till utvecklingsforskning drabbar inte främst svenska forskare, utan utvecklingen i mottagarländerna. Henrik Kylin, professor i miljökemi/miljöförändring vid Lin...