Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Docka som till synes svävar i luften.

Nobelpristagaren Kazuo Ishiguros senaste roman handlar om humanoiden Klara och ställer frågor om artificiell intelligens och framtiden. Den sjuka flickan Josie är en av romankaraktärerna. Foto: Jean-Baptiste Béranger

NYHET

Nobelutställning ställer frågor om evigt liv

Robotar, genteknik, dikter och kreativa arbetsbord – i sin största utställning hittills fyller Nobelprismuseet 13 rum på Liljevalchs konsthall. Nobelpristagare och konstnärer tar sig an frågan om evigt liv från olika perspektiv och förenar vetenskap och konst. På utställningen medverkar ledamöter från Sveriges unga akademi som bjuder in till diskussion över ämnesgränserna.

Porträttbild av Clara Åhlvik.

Clara Åhlvik. Foto: Jean-Baptiste Béranger

Den 1 oktober öppnade Nobelprismuseets utställning Evigt liv.

– Det här är den största utställningssatsningen hittills, vi vill visa hur det kan bli på det nya Nobelcentret, berättar Clara Åhlvik, utställningschef på Nobelprismuseet.

Nobelprismuseet i Gamla Stan i Stockholm är alldeles för litet för den nya utställningen som precis har öppnat på Liljevalchs och fyller 13 rum. Ett av målen är att locka fler och nya besökare.

– Vi ville vara på ett ställe dit folk går, och de går till Liljevalchs. Vi har sedan tidigare ett samarbete med Stockholms stad, och då passade det bra att vara här.

Belyser existentiella frågor

Nobelpriset omfattar såväl naturvetenskapliga som humanistiska ämnen och frågeställningar. Det finns inget annat museum som har den bredden, menar Clara Åhlvik. Utställningen Evigt liv blev ett bra sätt att förena de olika priskategorierna och att belysa många existentiella frågor med hjälp av olika synsätt.

– Nobelpristagare har undersökt alltifrån rymden och svarta hål till växtodling, genetik och genetik. Kazuo Ishiguros senaste roman handlar om humanoiden Klara och ställer många frågor om artificiell intelligens och framtiden, det och mycket annat från litteraturen är också en del av utställningen.

Nobelpristagare vågar satsa på att utforska någonting och tror att det är möjligt, det är en stark drivkraft för förändring. De är modiga människor.

Det finns också en intressant motsättning mellan utopi och dystopi.

– Medicinpristagarna visar varför vi åldras, och deras upptäckter kan hjälpa oss att leva längre. Samtidigt pågår klimatkrisen som kan innebära att vi kommer att leva under helt andra omständigheter i framtiden, eller inte alls.

Vår plats på jorden

Inom populärkulturen ökar intresset för parallella världar där artificiell intelligens, robotar, zombies och övernaturliga väsen spelar en avgörande roll.

– Vad är vår plats på jorden? Jag tror att speciellt unga vuxna landar ofta i den frågan, det finns så många funderingar inför framtiden.

Utställningen kommer inte att ge några svar, men utgår ifrån Nobelpristagarnas upptäckter och funderingar.

– Nobelpristagare vågar satsa på att utforska någonting och tror att det är möjligt, det är en stark drivkraft för förändring. De är modiga människor.

Som exempel nämner Clara Åhlvik medicinska framsteg som har förbättrat livsvillkoren för många människor, och fredspristagarnas arbete som har bidragit till lösningen av konflikter i världen.

Illustrera den kreativa processen

Bakom varje upptäckt ligger en lång tanke- och kreativitetsprocess som gestaltas vid de så kallade Nobelborden som tar upp ett rum i utställningen. Det finns ett bord för varje priskategori, som representeras av en eller två pristagare i varje kategori. Till exempel sitter Albert Einstein och Roger Penrose ihop vid bordet för fysik.

– Med hjälp av relativitetsteorin räknade Einstein ut att svarta hål borde finnas, men trodde inte riktigt på det. Penrose kunde senare bevisa deras existens.

Ett museum bevarar också evigheten.

I mitten av bordet finns en tratt där en lerkula kan försvinna i intet – det svarta hålet. På Albert Einsteins del av bordet står en tågbana, bredvid ligger en fiol.

– Han fick ofta sina idéer när han var ute och reste, eller när han gjorde musik. Vi ville illustrera den kreativa processen som ligger bakom upptäckten.

Lära känna pristagarna

Varje bord är uppbyggd i tidstypisk anda och besökarna kan dra ut lådor, titta och lyssna på filmklipp och läsa mer om Nobelpristagarnas liv.

– Borden ska bjuda in till interaktion, och låta besökarna lära känna pristagarna och deras tankevärld.

I ett annat rum har konstnären Mark Dion byggt upp en hel värld som illustrerar museernas arbete bakom kulisserna. Arbetsbänken är inspirerad av litteraturpristagaren Orhan Pamuk och i hyllorna trängs lådor och föremål från bland annat Nobelmuseet.

– Ett museum bevarar också evigheten.

Se det man inte kan se

Utställningen undersöker också existentiella perspektiv kring evigt liv. Kring sekelskiftet till 1900-talet blev seanser, där man kunde få kontakt med de dödas själar, populära.

– Selma Lagerlöf levde till en stor del i den traditionen, vi visar hennes film Körkarlen i ett av rummen. Med hjälp av filmtrick blev det möjligt att visa hur döda själar reser sig upp, att se det man inte kan se.

Inom vetenskapen gjorde upptäckten av röntgenstrålningen det möjligt att kunna se inuti människokroppen. Det blev ett stort genombrott. Senare kom mer avancerade tekniker som magnetresonanstomografi (MRI) och positronemissionstomografi (PET) som används för att studera processer och funktioner i olika områden och organ i kroppen.

Forskare en del av utställningen

En av många forskare som använder visualisering som forskninsgverktyg är Michael Schöll, universitetslektor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet och ledamot i Sveriges unga akademi. Han undersöker förändringar i hjärnan vid demenssjukdomar, bland annat genom avbildningar av hjärnan.

Porträttbild av Michael Schöll.

Michael Schöll. Foto: Elena Camporesi

– Vi har kommit så långt att vi kan se enskilda lager av celler och visualisera hur aktiva synapser är. Vi ser också proteiner som är karakteristiska vid exempelvis Alzheimers sjukdom och kan upptäcka förstadier till sjukdomen. Det är väldigt spännande, och ger otroligt mycket information till oss forskare och i slutändan till läkarna när de ska ställa en sjukdomsdiagnos.

Michael Schöll ingår i en projektgrupp som har jobbat med samarbetet kring utställningen Evigt liv. Från början var det ganska öppet vad akademin skulle göra, till slut landade gruppen i att minst en ledamot kommer att vara på plats på Liljevalchs de flesta lördagar för att bidra med sig själv och sin kunskap.

...det är berikande att prata med patientföreningar och organisera olika tillställningar som involverar både patienter och deras anhöriga.

Entusiasmen var stor redan från början.

– Vi är en tvärvetenskaplig akademi och gillar samtal över ämnesgränserna. Dessutom är ett av våra mål att öka dialogen mellan forskningen och samhället, kommenterar Michael Schöll.

Mån om att forskning blir till nytta

Han är mån om att kunskapen från forskningen blir till nytta för samhället - dels genom bättre diagnostik och behandling, dels genom interaktion och kommunikation av resultaten och dess betydelse.

– Jag tycker till exempel att det är berikande att prata med patientföreningar och organisera olika tillställningar som involverar både patienter och deras anhöriga. Det blir ett annat perspektiv och andra frågor än på labbet. Min forskning blir mer relevant genom dessa kontakter.

Michael Schöll beskriver också förhållandet mellan forskningen och den kliniska vardagen.

– På forskningslabbet ser vi möjligheterna och kan utveckla metoderna, vad som sedan kan tillämpas i kliniken är en helt annan fråga. Jag försöker utveckla eller validera metoder som ska kunna användas både inom specialistvården och på exempelvis vårdcentraler, och som inte innebär extra arbete eller en stor kostnad. På så sätt skulle man kunna göra skillnad inom tidig diagnostik av demenssjukdomar vilket i sin tur kan leda till fler friska år på ålderns höst.

Vill leva ett långt och friskt liv

Michael Schöll vill inte leva ett evigt liv, men gärna ett långt och friskt liv.

– Min farmor blev nästan 100, och i slutet av livet tyckte hon att det räckte. Så vill jag också känna.

Han har en bakgrund som musiker och menar att musikens påverkan på hjärnan är stark.

– Man har sett i studier att hjärnaktiviteten påverkas av att lyssna på musik, ännu mer av att göra musik själv och kanske allra mest av att sjunga. Jag skulle gärna vilja göra någonting inom forskningskommunikation genom att kombinera min forskning med musik.

Olika sätt att närma sig en fråga

Clara Åhlvik ser vetenskap, konst och konsthistoria som olika sätt att närma sig en fråga. En konstnär som jobbar med Vanitas-målningar, ett slags självavbildningar, och en medicinsk forskare som undersöker hur förändringar av arvsmassan påverkar åldrande undersöker båda frågan om åldrande. Men de närmar sig den utifrån olika utgångspunkter, menar hon.

– Konstnären och forskaren ger oss olika perspektiv. Inget är mer giltigt än det andra, men det blir olika sätt att närma sig stora och relevanta frågor. Vi har försökt att inte vara rädda för att blanda vetenskap, konst och konsthistoria, för att ge besökarna olika perspektiv och fler funderingar.

Hon betonar att de inte ger några svar utan vill sätta igång en inre process.

– För att få fram att lösningen på komplexa frågor behövs en gemensam ansträngning.

Nobelprismuseets utställning Evigt liv Länk till annan webbplats.

Möt forskare från Sveriges unga akademi på utställningen. Länk till annan webbplats.

Utställningen Evigt liv

Utställningen Evigt liv pågår på Liljevalchs konsthall 1 okt 2022 - 31 jan 2023

Konstnärerna Mark Dion, Niki Lindroth von Bahr och Christian Partos har fått i uppdrag att skapa nya verk för utställningen. Oscar Nilsson bidrar också med en skulptur av den sjuka flickan Josie hämtad ur boken Klara och solen skriven av 2017 års Nobelpristagare i litteratur, Kazuo Ishiguro.

Utställningen fyller 13 rum, varje rum har ett tema som till exempel tid, liv & evighet, åldrandets gåta, vaccin & organtransplantationer, parallella världar, och återfödelse

Varje lördag medverkar en ledamot från Sveriges unga akademi. Forskarna kommer från olika discipliner och medverkar genom att bjuda in till samtal och diskussion.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 10 december 2015

Natalie von der Lehr

När Peter Doherty belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1996 var han medveten om att han för en tid skulle få en ny roll som forskningens förkämpe. Men han ville ocks...

Nyhet 6 december 2021

Carina Järvenhag

Marie Curie står i centrum när Preludium inför Nobel arrangeras på Kungliga Musikhögskolan. Hon var ett självklart val för årets konsert, enligt Eva Bojner Horwitz som är professor...

Nyhet 8 december 2016

Staffan Eng

Nobelpriset lyfter fram forskning och får folk att drömma om att bli forskare. Samtidigt kan det ge en missvisande bild av forskare som ensamma genier. Curie undersöker vetenskapen...