Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Tågvagn som står på järnvägsräls.

På Malmbanan mellan Luleå och Narvik testas just nu systemet för att övervaka järnvägsinfrastruktur. Foto: LTU

NYHET

Därför listar IVA samhällsnyttiga projekt

En maskininlärningsmodell som känner igen hat och hot på nätet och en sensor som kontinuerligt detekterar järnvägsspår för att upptäcka skador. Det är några av forskningsprojekten som lyfts fram av IVA för att de kan bli till nytta för samhället.

År 2019 firade IVA att det var 100 år sedan akademin grundades. I samband med det drog de igång projektet Research to business. Syftet är att lyfta fram forskning som kan utvecklas till innovationer.

Kvinna i ljus page och kavaj

Malin Mohr. Foto: IVA

– Tanken är att vi kopplar ihop forskare som vill nyttiggöra sina idéer med personer inom näringslivet, för att få upp volymerna på nyttiggörandet. Idag sker mycket arbete med att stötta forskningsprojekten regionalt, men vi lyfter det nationellt, inom IVA:s områden, säger Malin Mohr, som är projektledare vid IVA.

Planen var initialt att driva ett pilotprojekt med fem utvalda universitet, men när IVA började leta efter samarbetspartners ville många fler vara med. Idag samarbetar de kring utlysningar med 42 lärosäten och forskningsinstitut.

Fem urvalskriterier för 100-listan

De projekt som väljs ut presenteras på en lista, 100-listan. Namnet hänger ihop med att arbetet drogs igång i samband med hundraårsjubileet. Antalet projekt kan vara både fler och färre än 100.

Tanken är att vi kopplar ihop forskare som vill nyttiggöra sina idéer med personer inom näringslivet

– Det finns ingen övre eller undre gräns. Projekten måste uppfylla kriterierna för att ta sig igenom urvalsprocessen. Det som avgör antalet är hur många som har tillräcklig kvalitet och relevans.

Det finns fem urvalskriterier som projekten måste uppfylla: potential, kapacitet, aktualitet, originalitet och hållbarhet.

Antalet ansökningar var störst under det första året, men många sorterades bort till exempel för att de sökande inte hade förstått syftet med listan, eller att de var inom fel verksamhetsområden. Vartefter listan och syftet blivit mer känd har ansökningarna blivit färre, men projekten av högre kvalitet, berättar Malin Mohr.

AI-modell känner igen näthat

Varje år finns ett tema som ska spegla de områden som är viktigast att lyfta just då. I år är temat brett: Teknik i samhällets tjänst.

Lisa Kaati, som är universitetslektor i datavetenskap vid Stockholms universitet, är en av forskarna som är med på årets lista. Hon forskar om toxiskt språk, hot och hat på nätet.

Kvinna med långt ljust hår och röd kavaj.

Lisa Kaati. Foto: Stockholms universitet

– Tidigare jobbade jag på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) i 14 år och utvecklade teknik som jag använde för att göra egna analyser och riskbedömningar. Men jag ville få fler att använda den, säger hon.

Hon har fortsatt på det spåret på Stockholms universitet där hon har utvecklat Hatescan. Det är en maskininlärningsmodell som är tränad i att känna igen toxiskt språk – som exempelvis hets mot folkgrupp och förtal, men också exempelvis nedsättande tilltal, integritetskränkningar eller respektlöshet – på svenska.

Lättare för forskare sälja idéer än produkter

Hatescan finns redan idag i en app där den uppmärksammar skribenter på kommentarer som de skriver som kan uppfattas som toxiska. Den skulle också kunna användas exempelvis i chattar.

År 2020 bildade hon bolaget Mind Intelligence Lab tillsammans med en tidigare doktorand och en professor i psykologi vid Uppsala universitet. Hatescan är en del av detta bolag.

Uppsala innovation center stöttade starten av bolaget och Uppsala invest har investerat i det.

– Det är en lång och svår resa att bli entreprenör jämfört med vad man tror att det ska vara. Forskare är vana att sälja idéer. Att sälja it-produkter är en helt annan sak. Innovationsprogram kan hjälpa till med kunskaper om hur man driver bolag och hittar kunder.

Listan peppar att nå ut med forskning

Stockholms universitet tipsade om 100-listan och hon ansökte med en beskrivning av projektet.

Forskare är vana att sälja idéer. Att sälja it-produkter är en helt annan sak.

– Jag tror att 100-listan är jättebra om man är i tidigt stadium av sin entreprenörsresa. Man blir peppad och får vara med på olika nätverksträffar. Det är ett jättebra sätt att försöka få forskare att vilja komma ut med sin forskning. Och det är ett bra sätt att nå ut och få synlighet inom innovationssfären, säger hon.

SU Holding – Stockholms universitets holdingbolag – har redan hört av sig. Bland flera inbjudningar har hon fått en om att göra en intresseanmälan till det nordiska innovationsprogrammet Reach.

AI kan övervaka järnvägsspår

Också Praneeth Chandran, som är postdoktor inom drift och underhållsteknik vid Luleå tekniska universitet, är med på den senaste listan. Idén från hans grupp är ett system som ska användas för att övervaka järnvägsinfrastruktur. Arbetet görs i samarbete med Trafikverket, Alstom och LKAB.

Mörkhårig man med glasögon och mörk stickad polotröja.

Praneeth Chandran. Foto: Luleå tekniska universitet

Idag inspekteras järnvägsspåren ofta manuellt, vilket är både tidskrävande och dyrt och dessutom kan vara ett farligt arbete. Ett alternativ är visuell övervakning med kamera, men det fungerar dåligt längt upp i norr, där spåren är täckta av snö halva året.

– Vår idé är att automatisera inspektionerna, säger Praneeth Chandran.

Systemet bygger på sensorer som mäter responsen från ett magnetiskt fält som skapas under tåget. Det utvecklades ursprungligen för att mäta hastighet men har nu ändrats för att istället användas för att hitta sprickor och andra defekter på spåret.

Mäter hela tågsträckan

Sensorerna monteras under tåget och mäter hela sträckan som tåget färdas. Det testas just nu på Malmbanan mellan Luleå och Narvik.

– Vi har sett skador på olika komponenter som befästningar och spår och håller nu på att validera mätresultaten.

Samtidigt som pågående forskningsprojekt avslutas jobbar gruppen med att utveckla affärsmodellen för den svenska och internationella marknaden.

Gruppens projekt är ett av fem från Luleå tekniska universitet.

– Listan gör att vi syns inom fältet och är en plattform för att hitta samarbeten. Det är viktigt i ett fält som bygger på samarbete. Flera forskare från universitet och företag har hört av sig med frågor om projektet och detta sensorsystem.

Granskar ansökningar i tre steg

År 2019 kom den första 100-listan. Därefter har det kommit en ny varje år. Årets lista är den femte i ordningen.

Ansökningarna granskas i tre steg. Först av en grupp som kollar att formalia är rätt. Därefter bedöms de av en urvalskommitté. Den består av närmare 50 personer, ledamöter i IVA eller IVA:s näringslivsråd, samt några som handplockas inom särskilda kompetensområden. Projektets styrgrupp tar därefter det formella beslutet.

För att hindra jäv får ingen bedöma ansökningar från det egna universitetet. Man ska också själv meddela om man är jävig av andra skäl.

Flera av de forskare som deltar i det nordiska innovationsprogrammet Reach har tidigare varit med på IVA:s lista. En överenskommelse med Vinnova gör det möjligt för forskningsprojekt från IVA:s 100-listor att söka till Reach.

Läs också i Curie: Reach hjälper forskare att bli entreprenörer

IVA:s 100-lista

IVA:s årliga 100-lista lyfter fram en mångfald av forskningsprojekt från svenska lärosäten, på aktuella teman. Alla med potential att skapa nytta, genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan.

Genom att bygga broar mellan forskningsvärlden och näringslivet ges forskning med potential att förändra världen större möjlighet att omsättas till faktisk nytta.

Läs mer om IVA:s 100-lista Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Relaterat innehåll

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Debatt 13 februari 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Debatt 27 november 2023

Henrik Kylin

De indragna medlen till utvecklingsforskning drabbar inte främst svenska forskare, utan utvecklingen i mottagarländerna. Henrik Kylin, professor i miljökemi/miljöförändring vid Lin...