Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Man med mörkt hår och glasögon i bil med dörren öppen, tittar in i kameran 

Doktoranden Ravi Chadalavada är en av forskarna som deltagit i programmet Reach som ger nordiska forskare möjlighet att vistas en tid i Silicon Valley och utveckla sina idéer med hjälp av mentorer. Foto: Örebro universitet

NYHET

Mentorer i Silicon Valley hjälper forskare bli entreprenörer

Det är inte längre kontroversiellt för en forskare att bli entreprenör. Men det kan fortfarande vara svårt. I det nordiska programmet Reach kan forskare få hjälp att omsätta idéer till innovationer med hjälp av mentorer från Silicon Valley.

I Palo Alto i Kalifornien, mitt i Silicon Valley, ligger Nordic Innovation House. Det är en verksamhet som drivs av de nordiska länderna tillsammans, med syftet att främja innovationer.

Huset är också säte för inkubatorprogrammet Reach. Programmet ger nordiska forskare möjlighet att tillbringa en tid i Silicon Valley och med hjälp av särskilt utvalda mentorer driva sina forskningsprojekt mot kommersialisering. Sverige representeras av Vinnova.

Ger forskare snabbkurs i entreprenörskap

– Programmet är en snabbkurs i hur man blir en entreprenör, säger Nelida Leiva Eriksson, som är forskare i bioteknik vid Lunds universitet och en av 21 svenska deltagare som hittills varit med i programmet.

Nelida Leiva Eriksson har med hjälp av bland annat genteknik lyckats ta fram ett växtbaserat järntillskott – en molekyl innehållande järn – som i tester på celler har visat sig tas upp effektivt av kroppen. Nu är målet att utveckla en kommersiell produkt. År 2020 grundade hon företaget Ironic AB. I våras sökte hon patent för molekylen.

– Möjligheten att vara med i Reach har snabbat på projektet. I Silicon Valley hade jag mentorer som hjälpte mig att utveckla idén. Jag lärde mig mycket om att bygga kontaktnät och träffade passionerade människor som tror på innovation. Det gav mig det självförtroende som behövdes, berättar Nelida Leiva Eriksson.

Letar investerare för kommersiell molekyl

Därefter har hon hittat två partners, en som hjälper till med affärsutveckling och en som är produktionsspecialist. Nu förbereder företaget arbetet för att hitta investerare. Molekylen – som hittills tillverkats i pilotskala för labbtesterna – ska produceras i större volymer.

Dessutom ska molekylen testas i djurförsök. Det krävs dels för att bekräfta resultat från studier i däggdjursceller, dels för att visa att järnet används i bildningen av hemoglobin.

Planen är sedan att tillverka kosttillskottet för den amerikanska marknaden. Därifrån kan den exporteras till Europa.

Skälet är att den verksamma molekylen produceras med hjälp av genteknik och hårda europeiska regler för genmodifierade produkter gör det för svårt, tidskrävande och dyrt att söka godkännande för tillverkning i Europa. Produkten kan dock få godkänt för att säljas i Europa.

Behövde själv järnstillskott

Nelida Leiva Erikssons forskningsprojekt började med att hon för ett antal år sedan blev väldigt sjuk, vilket visade sig bero på allvarlig blodbrist. Hon fick blod och ordinerades järntabletter, men fick så ont i magen att hon var tvungen att avbryta kuren.

– Jag blev förvånad och frustrerad över att det inte fanns något annat järntillskott än det som är baserat på oorganiskt järn. Järntabletter har funnits i 200 år, biverkningar är vanliga och mindre är tio procent tas upp av kroppen.

Hon började fundera på om det inte skulle kunna gå att ta fram ett biobaserat kosttillskott och fick ett bidrag från Vinnova för att producera och karakterisera den aktiva substansen och för att göra cellförsöken. Bara ett par år senare hade hon tagit fram kosttillskottet – en växtbaserad molekyl som innehåller järn. Målgruppen är bland annat kvinnor som får blodbrist på grund av riklig menstruation eller i samband med graviditet.

Nelida Leiva Eriksson är glad att hon fick vara med i Reachprogrammet, trots att arbetet i Silicon Valley är mycket inriktat på teknik.

– Jag tror jag var den första som hade ett livsmedelsrelaterat projekt. Det har öppnat många dörrar, säger hon.

Silicon Valley dörren till resten av världen

Kvinna utomhus med långt hår i sidbena och mörka glasögonbågar.

Paula Sanomaa. Foto: Nordic Innovation House

Paula Salomaa är ansvarig för Reach-programmets verksamhet vid Nordic Innovation House i Silicon Valley. Programmet startade 2015, först som ett pilotprojekt med Norge. Sedan 2016 är det öppet för alla nordiska länder.

– Det finns mycket bra forskning i de nordiska länderna, men kommersialiseringsprocessen är svår. Vi måste hitta fler vägar att ta forskningen från labb till marknad. Silicon Valley är dörren till resten av världen och det är bra att starta där. Där finns många investerare, säger hon.

Det är ett stort steg att gå från att vara forskare till att bli entreprenör. Det handlar inte bara om att lära sig affärsutveckling, man måste också ändra attityd.

För att söka till programmet krävs en unik idé, internationella ambitioner och att forskarna verkligen vill få sitt projekt till marknaden.

– Det är ett stort steg att gå från att vara forskare till att bli entreprenör. Det handlar inte bara om att lära sig affärsutveckling, man måste också ändra attityd och sätt att tänka, säger Paula Salomaa.

Intensiva veckor med affärsutveckling

Reach-programmet är sex månader långt. Det börjar och slutar med två intensiva veckor. De första två veckorna är programmet webbaserat med föredrag av erfarna investerare och grundare av företag.

Deltagarna får redan då mentorer, ofta en person med generell affärsutvecklingskompetens och en med en passande industribakgrund. De träffas sedan virtuellt två gånger i veckan under en fas på fem månader för att arbeta med affärsutveckling.

I slutet av programmet får forskarna vara i Nordic Innovation House i två veckor. De möter bland annat investerare, entreprenörer och forskare från universitet i olika nätverksträffar. Under en sådan träff får de presentera sina projekt för investerare. Då har de först fått öva på att berätta om sin idé.

– De ska kunna presentera sin idé med två meningar. Det är forskare generellt inte vana vid och ofta är det svårt, säger Paula Sanomaa.

Hon säger att programmet är ett sätt för forskare att snabbare omsätta idéer till produkter.

– De får kunskap om kommersialisering och affärer. Möten med andra entreprenörer som redan har gjort resan stärker dem på ett personligt plan och gör att de vågar gå hela vägen.

Måste föreställa sig hur investerare tänker

Ravi Chadalavada är doktorand inom datavetenskap vid Örebro universitet och har utvecklat ett verktyg som kan användas vid körinlärning eller för att hjälpa läkare fatta beslut om patienters lämplighet i trafiken. Han sökte till Reach för att få hjälp att utveckla sin idé.

De ska kunna presentera sin idé med två meningar. Det är forskare generellt inte vana vid och ofta är det svårt.

– Det kändes som en bra idé. Vår produkt kan användas i många segment och i många länder och det kändes rätt att gå ut internationellt från början. Och jag har haft stor nytta av att vara med i programmet, säger han.

Av mentorerna i Silicon Valley fick han vad han kallar ”en snabbkurs i företagsledning”.

– Vi interagerade. De tipsade om hur man kan tänka som en företagsledare. Ska man hitta finansiering måste man alltid förställa sig att man går i investerarens skor för att förstå deras mål.

De två sista veckorna var väldigt intensiva och han träffade många olika människor. Han uppskattar speciellt att få träffa forskare som arbetade i industrin inom samma område.

– Det var väldigt bra att få deras perspektiv. Jag var inte i Silicon Valley mer än ett par veckor, men kommer alltid att bära med mig känslan. Jag har hört om attityden, men först där förstod jag vad människor talade om.

App avgör om en person är redo att köra upp

Också hans idé utgår från en personlig erfarenhet.

– Jag skulle ta svenskt körkort, då det indiska inte gällde längre. Men när det var dags för uppkörning ville inte trafikläraren i Örebro låta mig köra upp. Han tyckte inte att jag var nog uppmärksam, berättar Ravi Chadalavada.

Han är dock en erfaren bilförare och kände inte igen sig i beskrivningen. Eftersom han i sin forskning använder ögonspårning för att studera hur människor interagerar med robotar var steget inte långt till att börja fundera på om den tekniken kunde användas också för att objektivt mäta uppmärksamhet.

För ögonspårningen används speciella glasögon. I ramen sitter en kamera som ser in i ögonen och registrerar ögonrörelser och en kamera som är riktad framåt och registrerar det som föraren ser.

I en app kombineras data från ögonspårningen med kördata från fordonet. Med hjälp av AI kan dessa data jämföras med trafikverkets regler och avgöra om en person är redo för att köra upp.

De framtida kunderna är trafikskolor och yrkesskolor som tränar trafiklärare, och även privatpersoner, som exempelvis föräldrar som övningskör med sina barn. Affärsidén är att hyra ut system, eftersom de är dyra att köpa in.

Hur gick det då med körkortet? Ravi Chadalavada körde upp veckan efter mötet med körläraren, men i Linköping i stället för i Örebro, och klarade testet.

Läs också i Curie:
Därför listar IVA projekt som kan bli samhällsnyttiga (Curie)
Lärosäten stöder innovation inom allt fler områden (Curie)

Så kommer du till Nordic Innovation House

Till Reach-programmet väljer Nordic Innovation House ut projekt som passar den marknad som finns i Silicon Valley. Det kan vara inom områden som data, AI, sakernas internet, informations- och kommunikationsteknik, medicinteknik, genteknik, robotik, drönare, energi, miljöteknik, med mera.

De senaste två omgångarna har de svenska deltagarna valts ut i samarbete med Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som driver ett eget projekt för att lyfta fram nya idéer, 100-listan. IVA utvärderar forskningsprojekten och rekommenderar de som kvalar in på listan att söka Vinnovas program.

Forskarna som intervjuas i artikeln, Nelida Leiva Eriksson och Ravi Chadalavada, har tidigare varit med på IVA:s 100-lista.

Det går dock att också att söka direkt till Reachprogrammet via programmets webbplats.

Du kanske också vill läsa

Debatt 8 april 2024

Magnus Karlsson och Jonas Stier

Att forskning inom akademin ska komma samhället till del är en självklarhet. Men när kraven på samhällsnytta definieras för snävt riskerar de att strypa nya tankar, skriver Magnus ...

Debatt 2 april 2024

Mia Bernhardsen, Svenskt Näringsliv

Dålig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad hindrar idag tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. För att komma till rätta med den kompetensbrist som råder krävs inte bara i...

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...