Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
En man i mörkblå tenniströja vilar med armbågen mot en svart maskin i labbmiljö.

Det finns skillnader mellan industri och akademi, men likheterna blir allt fler, menar Mattias Thuvander på Chalmers. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto AB

NYHET

Industrin mindre meriterande än akademin

Det finns skillnader mellan industri och akademi, men likheterna blir allt fler, tycker Mattias Thuvander, som gått från akademin till industrin och tillbaka igen. Men det är inget han rekommenderar, eftersom tiden i näringslivet inte är meriterande för den akademiska karriären.

Nyligen presenterade Mattias Thuvanders forskargrupp lovande resultat om hur kärnkraftverk kan rustas bättre mot kostsamma driftstopp. I korta drag handlar det om en ny beläggning på utsidan av bränslerören, som tagits fram med hjälp av materialanalys.

Idag är han docent och avdelningschef för mikrostrukturfysik på Chalmers tekniska högskola. Men att han skulle komma tillbaka till akademin var ingen självklarhet efter tio år inom industrin hemma i Göteborg.

Efter en postdoktorstjänst i Oxford 1998, om materialanalys med atomsondstomografi, fick han jobb på Volvo i Göteborg 1999. Där arbetade han i 1,5 år på materialavdelningen. Huvuduppdraget var skadeutredning av trasiga motorkomponenter.

Stor omställning från Oxford till Volvo

– Att komma från en postdoktortjänst i Oxford till Volvo var en ganska stor omställning. Jag hade nog för höga förväntningar om att jobbet skulle vara mer vetenskapligt och spännande. Men det var ganska mycket samma sak hela tiden, säger Mattias Thuvander.

Att komma från en postdoktortjänst i Oxford till Volvo var en ganska stor omställning.

Han sökte sig till svetsföretaget Esab där han stannade i sju år. Där blev han så småningom chef för en liten labbavdelning som undersökte kunders problem med till exempel svetstrådar. 2008 gick han vidare till det lilla företaget Arcam och började jobba med utrustning för 3D-printing.

Så en dag fick han frågan om att komma tillbaka till akademin.

– Det var lite av en tillfällighet. Arcam fick ekonomiska bekymmer. När jag letade runt efter nya jobb ringde min tidigare handledare på Chalmers och frågade om jag ville komma tillbaka, berättar Mattias Thuvander.

Chalmers hade fått pengar till forskning på just materialanalys med atomsondstomografi. Mattias Thuvanders kunskaper blev heta igen och han kom tillbaka till akademin 2009.

Industrikontakter värdefulla i forskningen

Han tycker att bakgrunden från industrin är till nytta i arbetet som forskare. Men kanske mer på ett övergripande sätt än i detaljerna. Kontakter från tidigare samarbeten är värdefulla.

– Som forskare i dag har jag många kontakter med kärnkraftsindustrin. Då är det förstås bra att förstå hur industrier fungerar, säger Mattias Thuvander.

En av de viktigaste erfarenheterna under åren i industrin tycker han var att uppleva skillnaden mellan olika företag. Stora Volvo var rätt opersonligt, medan han hos Esab träffade fler människor från olika avdelningar. Hos Arcam fikade alla med vd och fick höra det senaste om affärerna.

Samtidigt har industriföretag det gemensamt att de alltid arbetar nyttoinriktat och enligt devisen ”vad krävs för att vi ska nå våra mål?” Alla medarbetare jobbar också mot samma mål – att företaget ska gå bra.

Allt fler likheter mellan industri och akademi

– Inom akademin finns fler möjligheter att arbeta med saker för att det är kul och intressant. Det är mer individualistiskt och man har inte lika stor nytta av att det går bra för andra i organisationen.

Inom akademin finns fler möjligheter att arbeta med saker för att det är kul och intressant.

Det finns skillnader mellan industri och akademi, men likheterna blir fler och fler, tycker Mattias Thuvander.

– Universiteten har utvecklats mot att bli mer som industrier, med personalavdelningar och uppföljning av arbetsinsatser. Det är mycket mer strukturerat nu än när jag var doktorand, säger han.

Trots detta är det knappast enkelt att gå från akademin till industrin och tillbaka igen. Tio år i industrin är inte lika meriterande som tio år inom akademin, konstaterar Mattias Thuvander. Det som ger meriter inom universitetsvärlden är publicering av artiklar och att utbilda doktorander.

– Ibland sägs att erfarenheter utanför akademin värdesätts, men så är det inte i praktiken. Åren i industrin räknas inte lika mycket som åren i akademin, så karriären tar längre tid. Om man vill ha mer utbyte mellan industri och akademi borde man se över det här, och värdesätta erfarenheter från industrin mer, säger han.

Ibland sägs att erfarenheter utanför akademin värdesätts, men så är det inte i praktiken.

I dag är det oftast erfarenheter från industrin på högre nivåer som värdesätts för ledningsposter inom universitetsvärlden, menar Mattias Thuvander.

– För att förbättra samarbetet mellan akademi och industri är saker som adjungeringar ett bra sätt, och för det finns bra system. Det kan exempelvis vara att externa handledare tas in för doktorander, säger han.

Svårt ta sig tillbaka från industri till akademi

Att först arbeta många år i industrin och därefter söka sig till akademin är ändå inget han rekommenderar. Bland annat för att många tjänster för unga forskare har åldersgränser.

– Det är ganska svårt att ta sig tillbaka till akademin efter många år i industrin – det finns inte så många sådana tjänster. Däremot kan det vara intressant att söka sig till industrin efter en längre tid på universitet eller högskola, säger Mattias Thuvander.

Anledningen till att han själv lyckades ta sig tillbaka till akademin tror han är att det på den tiden fungerade annorlunda än idag. Det räckte med stöd från den tidigare handledaren och avdelningschefen.

– Numera är det tuffare. Vi anställer mest från utlandet, på "internationell excellens-nivå", eftersom de personerna oftast har bättre meriter än svenskar. Tidigare räckte det med att man var bra nog, säger Mattias Thuvander.

Hans egen forskning på Chalmers under de senaste 14 åren har kretsat kring olika materialanalyser. Huvudsakligen för kärnkraft, men även projekt om stål och tunnfilmssolceller.

Forskargruppens senaste framsteg handlar om zirkoniumlegeringar som kan användas i kärnkraftverks bränslerör. De fyra meter långa rören, som kapslar in urandioxiden, består vanligtvis av zirkonium. Genom att belägga rören med en annan metall blir de säkrare. Materialanalysen har hjälpt till att hitta nya, lämpliga legeringar.

– Vid olyckan i japanska Fukushima ledde torrkokning i reaktorerna till att zirkoniumet oxiderades. Då bildades mycket vätgas, vilket orsakade explosioner och spridning av radioaktivitet. Efteråt frågade sig många vad man kunde göra för att det inte ska hända igen, säger Mattias Thuvander.

Särskild legering minskar explosionsrisk vid kärnkraftverk

En lösning på problemet är att lägga ett tunt skikt av krom på zirkoniumet i bränslerören, alltså skapa en legering på utsidan av rören. Då bildas inte zirkoniumoxid så snabbt vid en torrkokning, och risken för explosion minskar.

Utöver säkerheten vid olyckor gör den nya sortens rör, som passar tryckvattenreaktorer, också kärnkraftverk mer driftsäkra. Det är viktigt inte minst ekonomiskt. Mattias Thuvander tror att det kostsamma stoppet av Oskarshamn 3, Sveriges största reaktor, i mars hade gått att undvika med bättre bränslerör.

Utvecklingen i kärnkraftsbranschen går ganska långsamt. Det är inte som att byta mobilskal.

– På sikt kommer alla rör att bytas ut mot mer robusta varianter. Men utvecklingen i kärnkraftsbranschen går ganska långsamt. Det är inte som att byta mobilskal, utan kräver åratal av tillståndsprocesser, säger han.

Resursbrist i kärnkraftsindustrin

Det var länge kontroversiellt att forska på kärnkraft. Under nästan 20 år (1987 till 2006) fanns det så kallade ”tankeförbudet” i svensk lag. Det påverkade universitetens satsningar på kärnkraftsforskning. På 1990-talet fanns en stor institution för reaktorfysik på Chalmers. I dag är det bara ett fåtal personer kvar.

– Men kanske kommer det ske en förändring nu? Inget av det gamla lever kvar, utan vi upplever snarare en renässans. Och de som vill gå vidare till kärnkraftsindustrin har goda möjligheter. Det finns en ganska stor resursbrist, säger Mattias Thuvander.

Läs också i Curie:

Bygg broar mellan lärosäten och världen utanför (Curie)

Fler forskare behövs utanför akademin (Curie)

Du kanske också vill läsa

Debatt 20 maj 2024

Senior Faculty vid Karolinska institutet

Ta bort åldersgränsen för när forskare måste gå i pension. Äldre forskare har ofta byggt upp omfattande kompetens och kontaktnät som kan vara av stor betydelse för universiteten. D...

Nyhet 13 maj 2024

Senior Faculty vid Karolinska institutet

Gör det möjligt för fler forskare att ha förenade anställningar. Och förläng tiden som får gå mellan disputation och anställning som biträdande lektor. Regeringens förslag för ökad...

Nyhet 6 maj 2024

Siv Engelmark

Efter att i flera år utvecklat modeller för väderprognoser på SMHI i Norrköping flyttade forskaren Lisa Bengtsson för sju år sedan till myndighetens motsvarighet i Boulder i USA. ...