Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Närbild på kortklippt man med runt ansikte och glasögon med tunna bågar. Bär vit skorta och grå kavaj

– Vi som håller på med forskningskommunikation får frågan om vi inte är korkade som lägger energi på att skriva på svenska och delta i olika sammanhang, säger Henrik Ekengren Oscarsson. Fotograf: Johan Wingborg

NYHET

Statsvetare – vår tids orakel i valtider

Vart fjärde år är de hett villebråd hos medierna. När valrörelsen ska diskuteras, analyseras och problematiseras sitter valforskarna där som objektiva orakel. Men vilka frågor svarar de egentligen på?

Kvinna med mörkt hår och lugg, i svart topp.

Sofie Blombäck. Foto: Marlene Jonsson

Sofie Blombäck har synts mycket i media inför riksdagsvalet. Fyra dagar efter valet gjorde hon en sökning på sitt namn i artikeldatabasen Mediearkivet. Resultatet: 120 träffar de senaste 30 dagarna). Och då hade hon ändå tackat nej till många intervjuer.

Sofie Blombäck är lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Årets valrörelse är den tredje där hon intervjuas i sin roll som expert (femte om man räknar in de två eu-valen). En utgångspunkt är att hon uttalar sig i de frågor där hon anser sig ha kompetens.

– Jag är i grunden partiforskare och har mest ägnat mig åt utmanarpartier, men också en hel del åt partisystem och hur partierna förhåller sig till varandra. I och med det har jag en del koll på hur väljare beter sig, säger Sofie Blombäck.

Har journalisterna koll på vilka områden du kan?

– Både och, det är inte helt ovanligt att jag blir uppringd för att journalisten har blivit tipsad av någon kollega. När det händer mycket vill de bara hitta en statsvetare som säger något.

I början kunde hon också bli tillfrågad trots att hon hade gjort klart att hon inte behärskade området. För att redaktionen behövde en kvinnlig statsvetare.

– Det sa jag nej till, säger Sofie Blombäck.

Förhållande till egen politisk övertygelse

På frågan om hur hon förhåller sig till sin egen politiska övertygelse svarar hon att här finns det olika skolor.

– En del är mer öppna medan andra inte är det. Jag kan se poänger med båda förhållningssätten. Jag försöker ta en position där jag inte talar utifrån övertygelse utan utifrån vad vi vet.

Jag försöker ta en position där jag inte talar utifrån övertygelse utan utifrån vad vi vet.

Det är vanligt att få frågan om man är eller har varit partipolitiskt aktiv, berättar hon.

– Men jag får sällan frågor om mina personliga åsikter. Jag tycker inte att det är så problematiskt om statsvetare vill uttrycka åsikter, men det finns en stor diskussion i vår yrkeskår kring den frågan.

Den forskare som blir eftertraktad av medierna tvingas göra en avvägning av vad tiden ska ägnas åt, intervjuer i medier eller den egna forskningen. Med åren har Sofie Blombäck blivit tillfrågad allt oftare, och säger också ja allt oftare.

– Den här veckan påverkar det arbetet negativt eftersom det tar mycket tid. Men jag tror att det också kan ha positiva sidor; så sent som idag kom jag på en fråga som jag skulle kunna forska på.

Forskningskommunikation ingen merit

I år har Sofie Blombäcks arbetsgivare, Mittuniversitetet, gjort en specialsatsning där forskare som förväntade sig att de skulle medverka i valrörelsen kunde ansöka om medel för forskningskommunikation. På så sätt kunde bland andra Sofie Blombäck ägna mer betald arbetstid åt att kommentera valrörelsen.

Någon merit när hon söker forskningsmedel eller tjänster tror hon dock inte att det är.

– Jag hade en diskussion med folk utanför akademin som trodde att det var en merit när man söker jobb, men det är det inte. Det skulle ge mer att lägga tiden på att publicera sig i någon tidskrift. Däremot uppskattar min arbetsgivare det.

Medias frågor kan leda till ny forskning

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och valforskare, bedömer att han har medverkat i medierna dagligen sedan 14 augusti. Under valvakan var han en av de experter som SVT lutade sig mot under den långa sändningen. Han har forskat om val i 30 år och debuterade som expert i Sveriges Radios valvaka 2002.

– Den stora fördelen är att man får prata om det som man forskar om. Folk är nyfikna och en del svar har man ju faktiskt, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

En annan fördel är att kontakterna och frågorna kan ge upphov till ny forskning.

– Därför är det så viktigt med de här kontakterna, både i chattar och med journalister, där det ställs frågor på ett annat sätt än vi forskare ställer frågor. Det finns en del till synes självklara frågor som vi inte har svar på och då får man täppa igen den luckan.

Statsvetare vanligast bland valexperterna

Han tycker inte att forskarrollen har förändrats särskilt mycket under den tid han har medverkat i medierna. Däremot skiljer sig Sverige från andra länder.

– Här står statsvetare högt upp på listan när det handlar om politik. I andra länder är det sociologer, ekonomer, filosofer och psykologer som är med som experter.

Vissa av frågorna som journalisterna har återkommer år efter år.

– Alla vill veta om det här är den smutsigaste valrörelsen någonsin. Jag brukar svara att det tror man alltid. Sedan får vi alltid frågan om det här valet är det stora genombrottet för sociala medier. Det som har varit en trend i år är att det varit många frågor om taktikröstning, valsäkerhet och valförfarande i allmänhet.

Vi som håller på med forskningskommunikation får frågan om vi inte är korkade som lägger energi på att skriva på svenska och delta i olika sammanhang.

Henrik Ekengren Oscarsson säger att det inte är särskilt meriterande att ägna sig åt forskningskommunikation. Det som är meriterande är att skriva vetenskapliga artiklar på engelska.

– Vi som håller på med forskningskommunikation får frågan om vi inte är korkade som lägger energi på att skriva på svenska och delta i olika sammanhang. Men det är ju skattebetalarna som betalar mig och det måste komma tillbaka till samhället. Men snacket är att pendeln kanske slår tillbaka litet så man kan få meritpoäng för forskningskommunikation och det tycker jag verkar bra, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Vanligare med egna politiska kommentorer i media

Jenny Madestam, docent i statsvetenskap och lektor i ledarskap på Försvarshögskolan, var under förra valrörelsen kopplad till Expressen TV som deras expert. I år har hon i större utsträckning valt att tacka nej till förfrågningar.

– Telefonen har gått varm men jag har inte svarat på allting, det tar ju mycket tid och energi. Samtidigt ger det en chans att vara med i empirin, som en deltagande observation, och det kan berika den vetenskapliga gärningen och ge nya idéer.

En iakttagelse som Jenny Madestam har gjort i den här valrörelsen är att statsvetare inte varit lika eftertraktade utan journalisterna intervjuar oftare sina egna politiska kommentatorer.

– Den rollen har blivit uppgraderad och de har ofta färskare kunskaper om partierna än vad vi har.

Diskussionen om vilken roll statsvetare ska ha i en valrörelse är inte ny.

– Vi diskuterar dels vad det ger för den enskilda forskaren, dels på vilket sätt man ska delta. Kan man vara med som generell expert eller bara prata om det som man forskar om? Där har det varit olika skolor. Jag har landat i att båda delarna går bra.

Får sällan åsiktsfrågor om politiken

De frågor hon inte besvarar är sådana där hon ska göra något slags värdering av vem som är bäst eller sämst eller har den bästa politiken – frågor som är normativa.

– Jag skulle säga att det är ganska sällsynt. Politiska journalister i Sverige är väldigt skickliga och har utvecklat en förståelse för vad man använder forskare till.

Du kanske också vill läsa

Debatt 5 september 2022

Vetenskap & Allmänhet

Det pågår en global utveckling mot öppen vetenskap. Arbetet är ett pussel som läggs av många aktörer. För att bilden ska bli komplett och inga bitar tappas bort behöver Sverige en ...

Nyhet 17 augusti 2022

Eva Barkeman

Mer forskarstyre, ökade basanslag eller utbildning av hög kvalitet. Alla riksdagspartier är överens om att Sverige ska vara en stark forsknings- och kunskapsnation, men vägen dit ä...

Debatt 8 juni 2022

Sanna Wolk och Karin Åmossa, Sulf

Den högre utbildningens frihet måste få samma grundlagsskydd som forskningens frihet har. Annars är den akademiska friheten bara halv, skriver representanter för SULF i Curies deba...