Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

För forskare som har eller planerar familj finns det avsnitt i guiden som beskriver föräldraförsäkring, systemet med vård av barn, samt förskola och skola. Foto: Daiga Ellaby

NYHET

Guide ska ge utländska forskare rivstart

A Beginner’s Guide to Swedish Academia heter Sveriges unga akademis handbok för utländska forskare. Enkelt och tydligt informeras om allt från akademiska titlar och finansiering till föräldraförsäkring och förskola.

porträttbild Sverker Lundin

Sverker Lundin. Foto: Erik Thor

Det är uppenbart att Sveriges unga akademis guide för utländska forskare fyller ett behov. A Beginner’s Guide to Swedish Academia släpptes i mitten av september och redan under den första månaden laddades den ned 2 500 gånger.

− Det finns ett stort sug efter guiden och den har blivit fantastiskt väl mottagen. Många undrar varför ingen har skrivit en sådan här guide tidigare, men jag tror att det var bra att den kom från oss, säger Sverker Lundin, vd vid Sveriges unga akademi.

Informationen i guiden kommer nu underifrån, från unga forskare själva.

− Den är skriven av framstående forskare från olika universitet och olika ämnesområden, och många har själva gjort den här resan. De känner till utmaningarna med att etablera sig i det svenska systemet, som att det kan vara svårt att förstå var besluten inom akademin egentligen fattas, säger Sverker Lundin.

En sådan guide hade flera av oss velat ha när vi skulle etablera oss i Sverige och därför bestämde vi oss för att skriva en för svenska förhållanden

Sveriges unga akademi arbetar nu för att göra guiden känd i olika nätverk och institutioner som forskare på väg till Sverige kommer i kontakt med.

− Drömmen är att boken ska ingå i ett välkomstpaket till alla som kommer hit. Vi hoppas att vår guide ska ge utländska forskare en rivstart i Sverige.

Inspiration från Nederländerna

Idéen till guiden fick Sveriges unga akademi under ett besök hos sin nederländska motsvarighet för några år sedan. Nederländernas unga akademi, De jonge akademie, hade tagit fram en guide för utländska forskare som vill etablera sig där. Ledamöterna som var med på resan tog intryck, tyckte att det var en fantastiskt bra idé.

porträttbild Lucie Delemotte

Lucie Delemotte. Foto: Erik Thor

− En sådan guide hade flera av oss velat ha när vi skulle etablera oss i Sverige och därför bestämde vi oss för att skriva en för svenska förhållanden, säger Lucie Delemotte, som är doktor i biofysik och lektor vid KTH, ledamot i Sveriges unga akademi och den som lett arbetet med guiden.

I det första kapitlet ges en övergripande beskrivning av det svenska forskningslandskapet, bland annat av hur forskningen är organiserad, hur den styrs, vilka titlar som finns och hur forskningen finansieras. Sedan följer kapitel med grundligare genomgångar, av till exempel undervisning och handledning av doktorander, och vad man behöver tänka på när man driver ett forskningsprojekt.

− Vår målgrupp är utländska forskare som flyttar till Sverige för att forma en egen forskargrupp, men guiden kan även vara användbar för utländska studenter, doktorander och andra som vill veta mer om det svenska systemet, säger Lucie Delemotte.

Byråkrati och välfärdssystem

Ett kapitel ägnas åt praktisk information om att leva i Sverige. Sverker Lundin förklarar:

− Många utländska forskare tycker att den svenska byråkratin är krånglig. Guiden kan hjälpa dem och deras eventuella familjer att komma in i samhället på ett bra sätt. Vi beskriver till exempel var och i vilken ordning man bör ansöka om personnummer, legitimation och bankkonto för att inte bara slussas runt.

Guiden ger även god inblick i hur det svenska välfärdssystemet fungerar. Det finns till exempel avsnitt om semester, sjukvård och arbetslöshetsförsäkring. För forskare som har eller planerar familj beskrivs föräldraförsäkringen, systemet med vård av barn, samt förskola och skola.

Vi beskriver till exempel var och i vilken ordning man bör ansöka om personnummer, legitimation och bankkonto för att inte bara slussas runt.

Sista kapitlet handlar om språk och här rekommenderas utländska forskare att lära sig svenska. Annars riskerar de att missa viktig information som kommer upp i informella sammanhang som fikaraster.

− Dessutom är universitetens formella språk svenska, så officiella möten och dokumentation är på svenska. I början går det bra att använda översättningsverktyg, men för att kunna ha en ledande roll och komma vidare i karriären behöver man goda kunskaper i svenska, säger Lucie Delemotte.

Nyckelord på svenska

Guiden är skriven på engelska, med nyckelord som ”kursplan” och ”amanuens” inlagda på svenska i texten.

− Vi tar upp svenska ord som är viktiga att förstå. En del av dem används ju dessutom utan att översättas av oss som talar engelska med varandra. Vi pratar till exempel om ”Försäkringskassan”, säger Lucie Delemotte.

Hon har skrivit kapitlet om hur den svenska akademin är organiserad, tillsammans med Ewa Machotka som är forskare i japansk historia vid Stockholms universitet. Fakta hämtades från litteratur och intervjuer.

− Vi intervjuade Mats Benner som är professor i forskningspolitik och rektor för ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och pratade också med Sveriges unga akademis förra vd Anna Wetterbom. Många personer har bidragit och faktagranskat guiden och akademins sekretariat ska ha mycket beröm för allt stöd.

Villkoren skiljer stort

Lucie Delemotte är från Frankrike och har varit bosatt i Sverige sedan 2016. Själv hade hon gärna blivit informerad tidigt om hur olika villkoren kan vara inom landet.

− I början samarbetade jag med forskare från Stockholms universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet och det tog tid innan jag förstod att lärosäten och institutioner organiseras på olika sätt. Att någon i gruppen förväntades undervisa mer handlade inte om att den personen blev utnyttjad. I guiden rekommenderar vi att man tidigt tar reda på vad som gäller vid den egna institutionen, till exempel för undervisning och för vad som är meriterande, säger Lucie Delemotte.

Arbetsgruppen bakom guiden diskuterade om de skulle skriva ett kapitel om kulturella skillnader, men insåg att det skulle bli för svårt att skriva något generellt. Vad man upplever som annorlunda beror ju på varifrån man kommer och i gruppen fanns bara forskare från Europa. Lucie Delemotte vet dock vad hon personligen reagerat på.

− Svenskar behöver mycket utrymme, både rumsligt och vad gäller tid. Jag har fått lära mig att inte stå så nära människor och att vara tyst emellanåt för att ge svenskar tid att tänka efter och börja prata. En annan sak är att studenter här kan säga att de nog pluggat för lite när de inte förstår. Det är jättebra. I Frankrike och USA erkänner studenter inte sådant.

Ladda ner A Beginner's Guide to Swedish Academia från Sveriges Unga akademis webbplats Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 23 oktober 2017

Natalie von der Lehr

Allt fler disputerar i Sverige. Sedan 90-talet har antalet disputationer i Sverige fördubblats. Samtidigt har möjligheten att fortsätta forska inom akademin inte ökat i samma utstr...

Nyhet 30 mars 2017

Natalie von der Lehr

Kraven för att bli docent skiljer sig inte bara åt mellan olika lärosäten. De kan också vara olika på fakulteter vid samma universitet och forskningscentrum. Curie har träffat någr...

Nyhet 28 februari 2018

Anders Nilsson

Att som forskare känna att man har mycket mer att ge, men bli motarbetad på grund av sin ålder. Att som prefekt behöva neka någon en tjänst, ett rum, en doktorand. Curie har talat ...