Sedan coronapandemin satte stopp för resor och stora folksamlingar har många doktorander fått försvara sin doktorsavhandling framför en skärm. Men det digitala formatet har också skapat nya valmöjligheter och gett fler chansen att ta del av vårens disputationer. Curie har talat med några nyblivna doktorer.
För infektionsläkaren Fredrik Kahn innebär coronapandemin långa dagar med kliniskt arbete. Hans forskning får delvis stå tillbaka och Fredrik Kahn funderar på vad det innebär på sikt.
Släkten dominerades av medicinska forskare, men Cecilia Holmgren ville gå sin egen väg och blev matematiker istället. Nu forskar hon på slumpgrafer som till exempel visar hur hemsidor eller människor är kopplade till varandra, och hur rykten och smittor sprids.
Hon bloggar om ungas intresse för forskning och sina egna erfarenheter av forskarvärlden. Linnea Suomenniemi är civilingenjör i teknisk nanovetenskap och har arbetat som forskarassistent vid Technische Universität München. På sin fritid arbetar hon för organisationen Unga Forskare, vandrar i Alperna och kombinerar klassisk musik med death metal.
Efter forskarutbildning i marinbiologi i Wales läste hon vidare till lärare. Att vara skolad i att hitta information, analysera, se samband och dra slutsatser kan vara både en styrka och en förbannelse, menar Johanna Junback som idag arbetar som pedagog och programutvecklare på Tom Tits Experiment i Södertälje.
Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem. Curie har tittat närmare på hur några olika lärosäten arbetar för att stötta medarbetare och hantera motsättningar mellan kolleger.
Hur påverkas forskningen när samhälle och arbetsplatser inför restriktioner på grund av pandemin? Curie har talat med tre forskare som inte kan stanna hemma helt.
Forskarvärlden kraftsamlar för att möta hotet från coronaviruset. Forskare styr om sina projekt. Privata och offentliga finansiärer gör särskilda satsningar på forskning om covid-19.
Behovet av att snabbt kunna öka kunskapen om coronapandemin har lett till en flod av nya forskningsrön som publiceras utan att först ha granskats av andra forskare. De kallas preprints och gör det möjligt att snabbt dela och ta del av resultat, men ökar också risken för att felaktigheter sprids.
Samtidigt som coronapandemin stänger nationsgränser går en våg av öppenhet genom forskarvärlden. Samarbete, öppna data och tidig publicering är viktiga grepp för att snabbt öka kunskapen om det nya viruset och hur det kan bekämpas.