När enormt mycket tid, kraft och resurser ägnas åt att förstå covid-19 förändras också villkoren för annan forskning. Tre forskare berättar här om nya förutsättningar och möjligheter, men också om försenade resultat och bristande granskning.
Svenska forskare är dåliga på att rapportera in resultat från kliniska studier. Många resultat går inte att hitta varken i databaser eller artiklar, visar en rapport från organisationen Transparimed. Följden kan bli att patienterna får sämre vård. Nu tycks dock en förändring att vara på gång.
Konstnärligt skapande kan stimulera en forskares kreativitet – eller ge ett välkommet avbrott i arbetet. Matematikern Manya Sundströms poesi till fysikern Mattias Marklunds foton har publicerats i en ansedd matematiktidskrift och även ställts ut på galleri.
Pandemin har satt sin prägel på forskningspropositionen som också innehåller flera andra satsningar på samhällsutmaningar. Regeringen höjer även basanslagen till lärosätena och ökar anslagen till forskningens infrastrukturer. – Den här propositionen fångar upp det som är viktigt i vår tid, men den har också ett starkt fokus på att forskningspolitiken är långsiktig, säger forskningsminister Matilda Ernkrans.
Diskussionerna bakom årets val av pristagare är skyddade av sekretess – i 50 år. Det gäller det mesta som rör Nobelpriset. Och det är mycket sällan något läcker ut – trots att många känner till vilka som ska belönas.
Forskningsstudier genomförs inte alltid enlig regelboken. De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit med om att granska studier inom olika discipliner – och upptäckt många brister.
Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS. − Vetenskap är inte linjärt. Många intressanta fynd görs när man får resultat som man inte förväntade sig från början.
Att vara författare till ett vetenskapligt arbete innebär både en merit och ett ansvar. Men vem som förtjänar den meriten och hur ansvaret ska fördelas är inte självklart – frågor som får ökat fokus när författarlistorna på vetenskapliga artiklar växer.
Många länder i Europa har speciella system för vetenskaplig rådgivning till beslutsfattare – men inte Sverige. Coronavirusets spridning gör dock frågan allt mer aktuell också här.
Att studera hur forskningskommunikation fungerar och når ut har blivit allt viktigare. Det visar inte minst det som händer under pandemin, när korrekt information snabbt måste nå så många som möjligt – och på ett sätt så att människor tar den till sig.
