Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Andreas Norlén på stor öppen plats.

För Andreas Norlén var regeringsbildningen en intensiv, krävande och intressant tid. Han beskriver de gångna månaderna som en brytningstid i svensk politik. Foto: Fredrik Wennerlund.

NYHET

Forskarstudier rustade honom för regeringsbildning

Talmannen Andreas Norlén spelade en central roll under regeringsbildningen och var under flera månader en av Sveriges mest uppmärksammade personer. Hans bakgrund inom forskning rustade honom för situationen.
– Forskarutbildningen utvecklade mig väldigt mycket både som människa och yrkesman.

Andreas Norléns intresse för juridik, samhällsfrågor och politik har funnits med länge. Han minns särskilt en episod på högstadiet som praoelev på räddningstjänsten i Ödeshög.

– Jag var ute och provade brandposter tillsammans med en brandman. Han frågade mig vad jag ville bli och jag svarade advokat. Jag höll fast vid den tanken och läste så småningom juridik.

För Andreas Norlén är juridik och politik två sidor av samma mynt.

– Juridiken är ett system för att skapa ordning i ett samhälle och svarar ytterst på frågan vad som är rätt och fel, gott och ont. Det var frågor som jag var intresserad av redan tidigt, säger han.

Fantastisk förmån att få forska

Efter affärsjuridisk magisterexamen vid Linköpings universitet uppmanades han att söka en doktorandtjänst som skulle utlysas. Vid den tidpunkten hade han snarare funderingar på juridisk praktik.

– Jag började fundera på att forska och titta närmare på vad det skulle innebära. Det lät väldigt intressant och spännande.

Det ledde till att han sökte och fick en av doktorandtjänsterna, något som han aldrig ångrat.

– Jag är väldigt glad över de åren. Det var en fantastisk förmån att kunna fördjupa sig i ett smalt ämne under en längre tid och få analysera alla tänkbara aspekter av det ämnet.

Ställde stora krav

Andreas Norlén minns också att arbetet ställde stora krav på arbetsdisciplin och egen drivkraft.

– Jag hade en ganska intensiv spurt och är inte säker på att min handledare var övertygad om att avhandlingen skulle bli färdig som planerat, medger han.

Men färdig blev den. Efter ett intensivt slutskede av skrivande disputerade han år 2004 på avhandlingen Oskälighet och 36 § avtalslagen. Han fortsatte en tid som programansvarig för de affärsjuridiska programmen i Linköping varvat med undervisning.

– Jag ska väl inte påstå att det här med att rätta tentor är det roligaste i världen, men mötet med studenterna och undervisningen var stimulerande och spännande.

Tidigt politiskt engagerad

Parallellt med studier och arbete fanns det politiska engagemanget. Redan som 15-åring gick Andreas Norlén med i Moderata ungdomsförbundet. När valet 2006 närmade sig fick han frågan om att kandidera till riksdagen.

– Det var en fantastisk möjlighet att kunna arbeta heltid med något som varit mitt fritidsintresse under många år. Så jag tvekade aldrig när den möjligheten öppnade sig och valde att stå till förfogande som kandidat.

Han var ganska säker på att bli invald i riksdagen. Därför valde han att en tid före valet lämna universitetet och istället arbeta i familjeföretaget Kurirengruppen som bland annat ger ut Länstidningen Östergötland.

– Det kändes viktigt och roligt att arbeta i familjeföretaget innan jag tog nästa steg i livet och blev riksdagsledamot på heltid.

År 2006 blev han invald i riksdagen där han var ledamot av civilutskottet (CU) mellan 2006 och 2009.

– Det var naturligt för mig att som ny i riksdagen söka mig till CU där bland annat civilrätt, till exempel avtalsrätt, behandlas. Jag bedömde att det var där jag skulle kunna göra nytta snabbast, eftersom jag hade disputerat i avtalsrätt.

Hamnade rätt i KU

Sedan fick han frågan om han ville byta till konstitutionsutskottet (KU) eftersom Moderaternas dåvarande gruppledare i KU ville ha en jurist i sin utskottsgrupp.

– Jag tackade ja och kände från början att jag hamnat rätt.

Andreas Norlén hade länge haft ett intresse för konstitutionella frågor och tyckte att sakpolitiken i KU passade honom.

– Framför allt tyckte jag att granskningen av regeringen var mycket intressant. I grunden innebär den att KU gör rättsutredningar om de KU-anmälningar som riksdagsledamöterna lämnar in och prövar om regeringen följt lagar och praxis som styr regeringsarbetet.

År 2014-2018 var han KU:s ordförande. Under den här tiden arbetade han tillsammans med vice ordförande Björn von Sydow (S), för att genomföra en rättslig, konstitutionell granskning med målet att skapa bred enighet i utskottet om alla slutsatser.

– Det lyckades över förväntan och KU var under våra fyra år i princip överens om alla ställningstaganden i granskningen av regeringen. Det är en styrka för KU och för riksdagen att vi i vissa frågor kan enas brett. Särskilt när det gäller demokratins spelregler, inklusive KU:s praxis om vad som är bra regeringsarbete.

Stor glädje av forskarstudierna

Efter valet 2018 valdes Andreas Norlén till riksdagens talman och fick ta sig an den komplicerade processen kring regeringsbildningen.

– Forskarutbildningen gav mig möjlighet att fördjupa mig när det gäller att analysera problem och strukturera material. Det hade jag nytta av vid regeringsbildningen.

Andreas Norlén menar att han haft stor glädje av forskarstudierna under hela sin politiska karriär.

– Forskarutbildningen utvecklade mig väldigt mycket både som människa och yrkesman. Jag har haft nytta av den när det gäller att pröva argument och motargument, se styrkor och svagheter i en argumentation, sätta mig in ett stort material och ha överblick över det.

Utvecklade hans tänkande

Han tycker också att han haft stor nytta av sakinnehållet i avhandlingen som bland annat handlade om hur man kan rättfärdiga juridiska ställningstaganden med normativ etik.

– Politisk analys och argumentation handlar om att svara på frågor om rätt och fel, gott och ont. Just sådana frågor som den normativa etiken ger verktyg för att analysera. Det här utvecklade mitt tänkande inom juridik, etik och politik väldigt mycket.

Han anser även att han haft stor glädje av den språkliga träning som avhandlingsarbetet gav, till exempel när det gäller att använda språket precist och korrekt.

– Politik handlar i hög grad om kommunikation och det gäller förstås att veta hur man på bästa sätt uttrycker olika ståndpunkter och fakta.

Följa varandras verklighet

Det finns ett betydande intresse bland politiker för forskning, menar Andreas Norlén. Han nämner RIFO, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, som ett exempel på initiativ som knyter kontakter mellan politiker och forskare.

Själv deltog han i ett projekt, initierat av Sveriges unga akademi, som parvis förde samman en riksdagsledamot och en forskare.

– Man skulle följa varandras verklighet lite närmare under en period och skugga varandra. Det tycker jag var intressant. Den typen av kontakter är viktiga för att man ska förstå varandra bättre. Sen tror jag att det alltid finns ett behov av att lära känna varandra mer.

En gång om året gästföreläser Andreas Norlén i offentlig rätt på de affärsjuridiska programmen vid Linköpings universitet. Föreläsningen handlar bland annat om regeringsformen som reglerar hur regering och riksdag ska arbeta.

– Jag försöker ge ett perspektiv utifrån mina erfarenheter och levandegöra vad det betyder i verkligheten. Jag resonerar också kring frågan Hur utövas makt egentligen? Och i år berättade jag förstås om mitt talmansuppdrag och regeringsbildningen.

Behållit kontakten med universitetet

Han uppskattar att möta studenter och tidigare kolleger.

– Det har varit viktigt genom alla år i riksdagen att behålla kontakten med universitetet.

Om han någon gång kommer att söka sig tillbaka till akademin får framtiden utvisa.

– Jag trivdes väldigt bra på universitetet och har absolut inte stängt dörren för att någon gång återvända till ett akademiskt sammanhang, men nu ligger mitt fokus på att vara riksdagens talman.

Artikelserie: Doktor – och sen då?

Hur väcktes deras nyfikenhet för forskning? Vad fick dem att lämna akademin? Vilken glädje har de haft av sin forskarutbildning?
Möt människorna som disputerat och sedan gjort karriär utanför akademin.

Läs alla artiklar i Curies artikelserie Doktor – och sen då?

Du kanske också vill läsa

Krönika 26 november 2024

Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...

Nyhet 5 november 2024

Natalie von der Lehr

Hur mår egentligen dagens doktorander? Och vilka är de största fallgroparna på vägen mot en doktorsexamen? Curie har pratat med tre forskarstuderande om doktorandlivets utmaningar ...

Nyhet 21 oktober 2024

Siv Engelmark

Han är doktor i molekylär medicin, uppfinnare och entreprenör. Simon Fredriksson gillar att forskningsidéerna blir till nytta. De produkter och tekniker han utvecklat har använts i...