Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
elever som räcker upp handen i ett klassrum. 

Ulf är en nationell försöksverksamhet som ska utveckla samverkansmodeller för akademi och skola. Foto: Mikael Wallerstedt.

NYHET

Forskningsidéerna ska komma ifrån lärarna

Gemensamma forskningsprojekt stärker den vetenskapliga grunden i skolan och på lärarutbildningarna. Idéerna ska komma från lärare och slipas till forskningsfrågor i samarbete med forskare. Det är målet för satsningen Ulf som nu tar fram former för samverkan.

När lärare i förskola och skola forskar tillsammans med akademiska forskare i skolor och klassrum stärks den vetenskapliga grund som utbildningen enligt skollagen ska vila på. Det är en av tankarna bakom forskningssatsningen Ulf.

porträttbild Elisabet Nihlfors

Elisabet Nihlfors

Idén är gammal men lanserades under ett lärarutbildningskonvent 2015, där Uppsala universitet var värd. Elisabet Nihlfors, som då var dekan och nu är seniorprofessor vid Uppsala universitet, väckte frågan.

– Jag har länge tänkt på att professionen – lärare – måste ha möjlighet att forska. De som disputerar blir ofta lektorer på universitetet, inte i skolan. Det har legat och grott att vi måste göra något för att stärka den vetenskapliga kompetensen i skolan.

Uppvaktade regeringen

Idén mottogs positivt. Lärosäten mobiliserade och uppvaktade regeringen med förslaget Ulf. Akronymen står för utbildning, lärande, forskning och påminner starkt om Alf – en förkortning för de avtal som finns inom hälso- och sjukvården. De ger exempelvis läkare möjligheter att kombinera sitt kliniska arbete med forskning, och läkarstudenter chansen att göra praktik i miljöer där klinisk forskning bedrivs.

– När vi drog igång arbetet gjorde vi en blåkopia på Alf-avtalet, men bytte läkare mot lärare och bad regeringen satsa på en försöksverksamhet. Vi kunde inte planka Alf rätt av men målet är att man ska kunna förena tjänster så att forskare kan arbeta både på lärosätet och hos skolhuvudmannen. Och att lärarstudenter under sin praktik ska kunna vistas i forskningsmiljöer både på lärosätet och hos huvudmannen, säger Elisabet Nihlfors.

År 2017 fattade regeringen ett beslut om en femårig satsning och arbetet drog i gång. Första året fick satsningen 15 miljoner kronor, 2018 ökade summan till 20 miljoner kronor och året därpå till 30 miljoner kronor per år, till och med 2021.

Lärare formulerar frågeställningar

Uppsala, Göteborgs, Umeå och Karlstads universitet är ansvariga och leder arbetet i varsin nod, där samtliga lärosäten med lärarutbildningar och ett antal huvudmän finns med. Försöken görs inom tre kategorier.

Det är särskilda anställningar och uppdrag, aktiviteter för att stärka så kallad praktiknära forskning utifrån skolans behov samt att skapa långsiktiga strukturer för samverkan i forskning och verksamhetsutveckling.

Elisabet Nihlfors är ständig sekreterare i den Nationella samordningsgrupp som koordinerar arbetet.

– Det viktigaste är att lärare nu får en chans att formulera frågeställningar, i samarbete med forskare hos huvudman eller lärosäte. Professionen måste äga sin egen kunskapstillväxt, inte bara vara objekt.

Måste garantera långsiktighet

Redan idag finns exempel på forskning som drivs på detta sätt på flera håll i landet, bland annat i Piteå kommun, Dalarnas län, Högskolan väst och i Stockholms län.

– De är fantastiska exempel på hur det kan vara och hur det kan bli.

Forskningssamarbeten får dock inte enbart vara beroende av att det finns drivande personer. Det måste finnas ett system, en infrastruktur som garanterar långsiktighet, betonar Elisabet Nihlfors.

– Nu är vårt uppdrag att ta fram modeller på strukturer som kan fungera i hela landet. Att etablera forskningsmiljöer där lärare och forskare regelbundet träffas är en grundförutsättning för att stärka den vetenskapliga grunden.

Utöver annan forskning

Hon poängterar att den forskning som ryms inom ett kommande Ulf-avtal vilar på den forskning som lärosäten bedriver finansierat via basanslag och externa forskningsmedel.

– Först behöver forskningsanslagen öka så att de är i paritet med lärarutbildningarnas omfattning. Till det kommer sen Ulf-avtalet där det behövs nya pengar för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i syfte att stärka den vetenskapliga grunden.

Ulf-satsningen ska under fem år mejsla fram långsiktiga modeller för hur den gemensamma forskningen ska bedrivas.

– Det vi har jobbat mycket med nu är att skapa gemensamma forskningsmiljöer hos huvudmännen. En lektor i skolan med forskning i sin tjänst behöver sådana miljöer för att inte tappa hantverket. Det behöver finnas en kritisk massa för att forskning ska kunna driva utvecklingen framåt.

Permanenta eller förläng

Elisabet Nihlfors utgår från att satsningen permanentas efter 2021.

– Det här är inget projekt. Det är inte frågan om den ska finnas, utan om hur. Vilka modeller kan vi tänka oss? Hur ska staten fördela pengar? Om man inte kan fatta beslut om en permanent organisation direkt måste försöket få en förlängning. Det tar tid att bygga upp strukturer. Menar politikerna allvar med att skolan ska vila på vetenskaplig grund måste de ge förutsättningar, säger hon.

Läs också i Curie: ”Det är inga problem att hitta lärare som vill vara med”

Du kanske också vill läsa

Nyhet 19 april 2022

Redaktionen

Hon skriver om tradition och kreativitet och att skriva njutbara akademiska texter. Rebecka Göransdotter är doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet och knuten till...

Nyhet 3 april 2017

Redaktionen

Hon skriver om litteraturens betydelse och sina tankar kring lärarutbildningen. Britt Farstad disputerade på en avhandling om astronomen och författaren Peter Nilsson och undervisa...

Debatt 9 februari 2021

Representanter för Sveriges kognitionsvetenskapliga förening (SweCog)

Regeringens förslag om ökad kvalitet i lärarutbildningen innebär att kognitionsvetenskap integreras i utbildningen i en helt annan omfattning än tidigare. Det här ger stora möjligh...