”Vi behöver hela paletten av metoder för att få ett fullständigt svar”

Lotte Martoft började arbeta som veterinär inom djurförsöksverksamhet 1996. Hon menar att det har skett en enormt stor utveckling på området sedan dess. Sättet att arbeta med djuren har förändrats för att minska djurens stress och lidande.

Men idag finns också helt andra alternativa modeller och metoder att ta till jämfört med i början av millenniet. Det handlar till exempel om att använda cellodlingar med mänskliga celler eller att utnyttja AI tillsammans med redan befintliga data.

– Samtidigt har också behovet av vetenskapliga resultat ökat och det görs idag mer medicinsk forskning som förutsätter djurförsök, säger Lotte Martoft som tidigare varit chef för AstraZenecas globala djuravdelningar och idag är konsult med uppdrag för läkemedelsindustrin.

I Sverige användes, enligt den europeiska definitionen, drygt 240 000 försöksdjur år 2022 (se diagram). Majoriteten av försöksdjuren utgörs av gnagare och nästan 6 av 10 av alla försöksdjur är möss.

Återanvända patientdata från kliniska studier

Enligt Lotte Martoft finns det starka incitament för att gå över till alternativa metoder till djurförsök. Studier med humana celler kan i många fall ge bäst svar på en enskild forskningsfråga.

– Den bästa modellen för patienten är ofta patienten själv. Men för att förstå hur ett läkemedel påverkar en hel fysiologi där olika organ, celler och system samspelar så behövs djurförsöken. Vi behöver hela paletten av metoder för att få ett fullständigt svar.

Läs också i Curie: Standardisering nyckeln till ökad användning av djurfria metoder

Inom industrin finns det en naturlig drivkraft för att hitta de bästa metoderna, menar Lotte Martoft. Och den är att forskning är dyr och att snabba och tillförlitliga resultat är åtråvärda. Djurförsök är dyra eftersom de kräver mycket infrastruktur och personal. Men även kostnaderna för de alternativa metoderna är höga.

Djurförsök är dyra eftersom de kräver mycket infrastruktur och personal. Men även kostnaderna för de alternativa metoderna är höga.

– Ja, jag tycker de är för dyra. Forskare och företag kan idag ta fram modeller, till exempel en avancerad cellbaserad metod som sedan kommersialiseras och säljs. Men de här modellerna är ofta så dyra att små läkemedelsföretag eller enskilda forskare inte har råd med dem.

En av de mest lovande möjligheterna att minska antalet djurförsök är enligt Lotte Martoft att återanvända patientdata från kliniska studier. Med hjälp av AI skulle det gå att besvara nya frågeställningar utifrån redan befintliga data. Men här behöver olika aktörer samordnas på ett nytt sätt för att det ska kunna ske.

Läs också i Curie: Så ska hälsodata bli mer tillgängliga för forskningen

– Det är den som har gjort en klinisk studie som äger data och andra forskare behöver kunna köpa dessa data. Datadelningsmetoder behöver utvecklas och samordnas.

Tror på djurförsöksstopp vid test av kemikalier

I USA har kravet på djurförsök tagits bort vid utveckling av läkemedel. Läkemedelsmyndigheten FDA har därför möjlighet att godkänna läkemedel utan att de testats på djur om den bedömer att de alternativa metoderna är tillräckligt säkra.

I Europa är det fortfarande krav på djurförsök vid läkemedelsutveckling, men Lotte Martoft tror att antalet djurförsök kommer att minska ändå. Men det kommer att ta tid.

– Ja, det kommer att ta riktigt många år.

Kemikalietestning är en annan sak. När nya kemikalier tas i bruk kan det säkert räcka med att de testas i en cellbaserad metod för att avgöra om de är giftiga eller inte, menar Lotte Martoft.

– Jag tror att djurförsök inom kemikalietestningen kommer att stoppas inom en tioårsperiod. Myndigheterna i EU kommer inte att hindra övergången till alternativ på det här området, de kommer att facilitera den, säger hon.

Jag tror att djurförsök inom kemikalietestningen kommer att stoppas inom en tioårsperiod.

Viktigt att visa på nyttan av djurförsök

Europaparlamentet uppmanade 2021 EU-kommissionen att ta fram en plan för utfasning av djurförsök. Under 2023 lämnades ett så kallat medborgarinitiativ in till EU-kommissionen. Det innebär att ett stort antal underskrifter hade samlats in för att driva på i frågan om att fasa ut djurförsöken.

– Så det har varit mycket diskussioner på EU-nivå de senaste åren, säger Madeleine Durbeej-Hjalt, professor vid Lunds universitet och huvudsekreterare, Medicin och Hälsa vid Vetenskapsrådet.

Hon tror inte att det är rimligt att minska djurförsöken inom en snar framtid och kan inte se att det någonsin skulle gå att helt ersätta djurförsök. Men hon tycker att det är viktigt att hålla diskussionen igång och att forskarsamhället även visar på värdet av att göra djurförsök.

– Vi borde bli bättre på att kommunicera nyttan med och vikten av djurförsök. Jag önskar att forskare i större utsträckning tog den bollen. Djurförsöken är en förutsättning för att nå de bästa vetenskapliga genombrotten.

Vetenskapsrådet fördelar årligen 13 miljoner kronor i projektbidrag till forskare för utveckling av metoder som ersätter, begränsar och/eller förfinar djurförsök enligt 3R-principen (replace, reduce och refine). Detta riktade statsanslag handlar dock om en liten summa pengar menar Madeleine Durbeej-Hjalt.

– Det har dessutom varit samma summa sedan många år tillbaka, säger hon och konstaterar också att regeringen sagt att den ska sluta med den särskilda finansieringen till 3R-center som ligger under Jordbruksverket.

Kan göra mer för att stötta arbetet med 3R

Varje år bjuder Vetenskapsrådet också in till ett seminarium om aktuella djurförsöksfrågor. Dessutom finns webbplatsen djurförsök.info som Vetenskapsrådet och universiteten står bakom. Men Madeleine Durbeej-Hjalt ser möjligheter att göra mer för att stötta arbetet med 3R.

– Vi borde börja se djurförsöken som en fråga om infrastruktur. Då skulle vi snabbt se att vi kan samordna oss bättre kring djurförsöken. Det kanske inte är nödvändigt att ha samma etablerade djurstammar på alla lärosäten till exempel.

Det skulle eventuellt kunna leda till att djur i större utsträckning kan användas för flera försök eller att djurhusanläggningar kan effektiviseras och specialiseras.

– Men för att samordna infrastrukturen behövs det koordinering och då behövs det finansiering för koordineringen. Jag önskar att det fanns det på nationell nivå.

Läs mer:

Jordbruksverket: Verksamhet med försöksdjur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

EU-kommissionens svar på medborgarrättsinitiativ. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

EU-kommissionen: Statistics and non-technical project summaries Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Science: FDA no longer needs to require animal tests before human drug trials Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Satsa mer på att utveckla alternativa metoder (Curie)

Alternativa metoder kan visa vägen för svensk forskning (Curie)