Osäkerheten kring Brexit drabbar forskarvärlden

Ända sedan folkomröstningen om Brexit hölls år 2016 har det funnits en bred samstämmighet bland forskare i Storbritannien om att det bästa vore att stanna i EU. Så blir dock inte fallet.

− Det känns vemodigt. Samtidigt behöver vi gå vidare och bestämma hur det framtida samarbetet med EU ska se ut, säger Vivienne Stern, chef för Universities UK International, en organisation som representerar brittiska lärosäten internationellt.

Vivienne Stern beskriver Brexit-processen som en berg- och dalbana, med hotet om en avtalslös Brexit som den mest skräckinjagande av looparna. Den 31 januari lämnade Storbritannien formellt EU. Landet kommer dock att fortsätta att omfattas av EU:s regler under en övergångsperiod.

Hur det framtida forskningssamarbetet mellan Storbritannien och EU-länderna ska se ut avgörs i associeringsavtalet mellan de två parterna. Enligt premiärminister Boris Johnsons plan ska det avtalet vara på plats till årsskiftet 2020/2021.

Minskat EU-stöd

En analys från den brittiska vetenskapsakademin Royal Society visar att Brexit redan har påverkat villkoren för forskningen i Storbritannien. Det årliga EU-stödet till brittiska forskare har till exempel sjunkit med närmare en tredjedel sedan år 2015.

Samtidigt minskar antalet internationella forskare som söker sig till Storbritannien. Antalet forskare som kommer genom utbytesprogrammet Marie Curie har sjunkit med 35 procent sedan 2015.

− Den här studien bekräftar det som vi tidigare har varnat för, säger Venki Ramakrishnan, ordförande för Royal Society.

Han är indisk-amerikansk fysiker och biokemist, verksam vid MRC Laboratory of Molecular Biology i Cambridge. År 2009 tilldelades han Nobelpriset i kemi.

Flera orsaker

Att EU-stödet till brittiska forskare har minskat beror enligt Royal Societys analys på att forskare i de andra EU-länderna är osäkra på om det går att söka EU-medel tillsammans med britter. Att färre internationella forskare söker sig till Storbritannien beror på flera faktorer, enligt Venki Ramakrishnan.

− Jag skulle säga att uppfattningen om Storbritannien just nu är att det inte är så vänligt och öppet längre på grund av politiken kring Brexit och migrationsfrågorna. Det är den ena anledningen till att färre kommer hit. Det andra skälet är osäkerheten kring vad som kommer att hända med Storbritanniens relation till EU.

Den närmsta tidens politiska beslut får avgörande betydelse för om antalet utländska forskare som söker sig till Storbritannien ska fortsätta minska eller vända uppåt igen, menar Venki Ramakrishnan.

− Vi har fått signaler från politikerna om att de vill ha ett visumsystem som gör det enkelt för forskare att komma hit med sina familjer. Det kan minska skadan.

En fråga om kvalitet

Att göra det lätt för utländska forskare att komma till Storbritannien är en viktig fråga för att bibehålla kvaliteten inom den brittiska forskningen, menar Venki Ramakrishnan. Han nämner även forskningsfinansieringen som en avgörande faktor. Premiärminister Boris Johnson har lovat en ”kolossal” satsning på vetenskap och sagt att han vill dubblera stödet till forskningen fram till år 2024.

En ökning av de nationella anslagen är viktigt för att fylla luckan som uppstår om möjligheten att söka EU-pengar försvinner, menar Venki Ramakrishnan som dock hoppas att Storbritannien stannar kvar i EU:s forskningssamarbete trots att landet lämnat unionen.

− Det vi vill ha är ett fortsatt nära samarbete. Vi vill vara med i Horisont Europa.

Om Storbritannien istället lämnar forskningssamarbetet försvåras möjligheterna till internationellt samarbete forskare emellan, enligt Venki Ramakrishnan. Han nämner resurskrävande studier av gravitationsvågor och svarta hål som exempel på projekt som enskilda länder inte klarar att genomföra på egen hand.

− Stora samarbeten gör i vissa fall att forskningen går snabbare. I andra fall är det en förutsättning för att forskningen överhuvudtaget ska vara möjlig.

Forskare ser fördelarna

Även Vivienne Stern betonar betydelsen av ett fortsatt starkt samarbete mellan forskare i Storbritannien och EU-länderna. Att många brittiska forskare har varit emot Brexit tror hon hänger ihop med att forskare ofta verkar i internationella miljöer.

− Många brittiska forskare är starkt knutna till europeiska nätverk och ser de stora fördelarna med internationellt samarbete. Det handlar om att dra nytta av kunskapen och tekniken som behövs för att komma framåt, oavsett var den kunskapen eller tekniken finns.

Hon vill att Storbritannien ska stanna i EU:s forskningssamarbete och gå med i det kommande forskningsprogrammet Horisont Europa. Hon lyfter också fram Storbritanniens deltagande i studentutbytesprogrammet Erasmus som en viktig fråga som kommer att avgöras under den närmsta tiden.

− Det är en stor fråga för oss. Vi kommer att ligga på för att vi ska stanna. Erasmus har gjort mer än något annat initiativ när det gäller att riva barriärer mellan länder, säger hon.

Håller hoppet uppe

Vivienne Stern beskriver det som att hon håller hoppet uppe om ett fortsatt forskningssamarbete genom EU, och hon hoppas att forskare i EU-länderna ska göra samma sak:

− Jag vill uppmana forskare att fortsätta jobba med oss tills någon uttryckligen säger att det inte går. Sluta inte samarbeta med oss!

Vivienne Stern upplever att brittiska politiker har hört varningarna från henne och andra forskare om riskerna med att lämna EU:s forskningssamarbete.

− Vi har fått chans att förklara varför internationellt samarbete inom forskning är viktigt och jag upplever att politikerna har lyssnat. Utbildningsministern har verkligen ansträngt sig för att försöka förmedla betydelsen av att stanna i samarbetsprogrammet, säger hon men betonar samtidigt att inget får tas för givet.

Nya vägar till samarbete

Om det visar sig att Storbritannien inte bara lämnar EU utan även unionens forskningsprogram behövs nya vägar till internationellt samarbete, menar hon. De senaste årens osäkra läge har gjort att flera lärosäten både i Storbritannien och i andra länder redan har börjat diskutera och knyta sådana kontakter.

− Det har tagits initiativ för att stärkta samarbetet oavsett vad som händer politiskt och det är lovande. På något sätt kommer vi fortsätta forska tillsammans och att ha studentutbyten. Det är jag övertygad om, säger Vivienne Stern.

Analys från Royal Society: Brexit is already having an impact on UK Science (English) Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: ”Vi måste värna vårt utbyte med Storbritannien”