Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Donna Strickland Nobelpristagare i fysik 2018.

Donna Strickland är en av 2018 års Nobelpristagare i fysik. Foto: Nobel Media AB, N. Adachi

NYHET

Så ska fler kvinnor nomineras till Nobelpriset

Donna Strickland är en av årets Nobelpristagare i fysik. Hon är blott den tredje kvinnan som tilldelas fysikpriset. Den skeva könsfördelningen bland Nobelpristagare har lett till att Nobelkommittéerna ändrar i nomineringsprocessen från och med nästa år.

Den här veckan har 2018 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, fysik och kemi tillkännagetts. Sedan premiäråret 1901 har endast 20 av totalt 607 pristagare inom dessa tre ämnesområden varit kvinnor (av årets åtta pristagare är två kvinnor).

Prisutdelarna är medvetna om problemet. Från och med i år ber Nobelkommittéerna i kemi och fysik samt ekonomipriskommittén dem som nominerar kandidater till priserna att särskilt tänka på underrepresenterade kön och etnicitet.

– Vi försöker förbättra oss. Vi vill att de som gjort de största upptäckterna ska belönas. Då får vi inte missa kvinnor eller viss etnicitet, säger Göran K Hansson, som är ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien och vice ordförande i Nobelstiftelsen.

De nya skrivningarna finns i inbjudningarna att nominera till 2019 års Nobelpris. Den som nominerar kan också föreslå fler än en kandidat.

– Vi vet inte om det kommer att påverka, men det är värt att pröva. Det kan bli bättre könsfördelning om man skjuter mer än ett skott på mål.

Fler kvinnor ska nominera

Nobelkommittéerna har dessutom bjudit in en större andel kvinnliga forskare att nominera. Det är en möjlighet som stadgarna ger och som Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet sedan några år tillbaka använder.

Utöver inbjudningar till ledamöter i vetenskapsakademier och fakulteter vid universitet världen över, bjuder de in ”övriga vetenskapsidkare”. Och den åtgärden har haft viss effekt, enligt Thomas Perlmann, som är sekreterare i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

– Vi ser definitivt att fler kvinnor nominerar. Däremot har det inte blivit någon dramatisk ökning i nomineringar av kvinnor. Kvinnor som nominerar, föreslår också övervägande män, men inte lika extremt som män gör. Vi får en långsam förbättring, men jag skulle önska att det gick fortare, säger han.

Tröghet i systemet

Kvinnor är i minoritet bland Nobelpristagarna. Andelen kvinnliga pristagare är särskilt låg när det gäller de vetenskapliga priserna. Fysikpriset har tilldelats kvinnor tre gånger. Fem kvinnor har fått kemipriset, tolv priset i medicin. Och bara en kvinna har fått ekonomipriset sedan det instiftades av Riksbanken 1969. År 2016 och 2017 gick de vetenskapliga priserna bara till män.

Det finns flera tänkbara förklaringar. Göran K Hansson pekar på att priserna belönar upptäckter som gjordes för länge sedan då andelen forskande kvinnor var lägre. Än idag är bara 5 procent av världens fysiker kvinnor. Thomas Perlmann menar att den skeva könsfördelningen speglar den bristande jämställdheten i den akademiska världen.

– Kvinnor har haft svårt att hävda sig i den världen. De är till exempel underrepresenterade bland högt citerade forskare. Det är en problematik som inte Nobelsystemet kan lösa. Den måste lösas med fortsatt hårt arbete för jämställdhet.

Internationell förebild

Den bristande jämställdheten är inte unik för Nobelpriserna, som Curie har rapporterat om tidigare. Samma fenomen syns i andra stora internationella priser. Fieldsmedaljen, som har delats ut till en matematiker vart fjärde år sedan 1924, har exempelvis bara en enda gång tilldelats en kvinna. Norska Abelpriset till matematiker har aldrig gått en kvinna.

Curt Rice, som är rektor vid Oslo Metropolitan University och leder den av norska regeringen tillsatta Nationalkommittén för könsbalans och mångfald i forskning, tycker att man kan kräva mer av Nobelkommittéerna.

– Nobelpriset delas ut i Sverige, ett av världens mest jämställda länder. Nobelkommittéerna framstår som från en annan epok. De borde ta ledaransvar och använda sin makt och visa världen att det går att nå jämställdhet, säger han.

Skadat renommé

Han tror att bristen på jämställdhet kan skada Nobelprisets renommé.

– Hälften av befolkningen stängs ute. År 2016 och 2017 fick ingen kvinna priset. När man pratar om priserna i skolan visar man implicit att flickorna inte har någon framtid inom vetenskap.

Curt Rice tycker att de nya skrivningarna i nomineringsinbjudan är bra, men har ännu mer långtgående idéer för att få in flera förslag på kvinnliga kandidater: Den som nominerar kan föreslå en kvinna och en man. Eller bara kvinnor ett år.

Det vore dock inte förenligt med andan i Nobels testamente, enligt Göran K Hansson.

– Där står att vi inte ska ta hänsyn till nationalitet. Vi tolkar det som att inte ta hänsyn till kön, etnicitet eller nationalitet.

Kvinnor i ledande positioner

Det finns flera kvinnor i ledande positioner i Nobelsystemet. Fysikkommittén har en kvinnlig ordförande, liksom Vetenskapsakademins klass för fysik. I kemikommittén var en kvinna ordförande fram till årsskiftet.

– Vi arbetar aktivt med problemet. De kvinnor som kommer att få Nobelpriset i framtiden får inte priset för att de är kvinnor eller för att någon kvot ska uppfyllas. De får det för att de är framstående forskare som gjort paradigmskiftande upptäckter till stor nytta för mänskligheten, säger Göran K Hansson.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 8 december 2016

Staffan Eng

Nobelpriset lyfter fram forskning och får folk att drömma om att bli forskare. Samtidigt kan det ge en missvisande bild av forskare som ensamma genier. Curie undersöker vetenskapen...

Krönika 5 oktober 2015

Krönika av Gustav Källstrand, 1:e intendent vid Nobelmuséet, om varifrån Nobelpristagarna kommer och varför.

Krönika 5 oktober 2016

Nu när årets Nobelpristagare avslöjas passar denna rubrik bra på detta, troligtvis provocerande, inlägg, skriver Pernilla Wittung-Stafshede.