Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Margareta Oudhuis och Stefan Tengblad står framför trävägg.

Forskarna Margareta Oudhuis och Stefan Tengblad fick en inbjudan till New York för att tala om sin bok The Resilience Framework på en intern FN-konferens. Foto: Helena Östlund

NYHET

FN vill lära av svenska organisationsforskare

Hur kunde en textilbygd på fallrepet som Borås börja blomma igen? Och vad krävs för att organisationer och företag ska klara kriser? Det kan forskningsfältet organisatorisk resiliens ge svar på. Nu vill FN lära av svenska forskares rön för att stärka sina organisationer.

Strax efter nyår fick forskarna Margareta Oudhuis och Stefan Tengblad en oväntad inbjudan: att komma till New York och tala om sin bok The Resilience Framework på en intern FN-konferens. Och samtidigt ge förslag på hur FN:s organisationer kan utvecklas.

– Vi blev mycket förvånade, det kändes ansvarsfullt, säger Margareta Oudhuis.

FN arbetar med ett internt utvecklingsprojekt, Organization Resilience Management System (ORMS), för att stärka organisationen och få de många olika delarna att arbeta bättre tillsammans. Det initierades av generalsekreteraren 2014 efter en rad skandaler där FN varit inblandat.

– FN finns ofta där det är problem, som ett inbördeskrig eller en jordbävning. Då måste de fungera internt och kunna hantera olika typer av miljöer och problem, poängterar Stefan Tengblad.

De båda har länge studerat organisatorisk resiliens, det vill säga vad som gör organisationer, företag och regioner motståndskraftiga mot kriser. Varför överlever vissa medan andra går under? Resiliens finns inom olika forskningsfält men Margareta Oudhuis och Stefan Tengblad har tagit ett tvärvetenskapligt helhetsgrepp, hon som senior professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås och han som professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.

Nya företag har växt upp

Textilindustrin runt Borås är en av fallstudierna i deras bok, om hur regionen blivit livskraftig igen efter nedgången på 1970- och 1980-talen när tekoindustrin flyttade utomlands. Många nya företag har växt upp och på högskolan frodas intressant textil forskning.

Margareta Oudhuis och Stefan Tengblad har utvecklat en teoribildning kring resiliens som bland annat handlar om vilka ekonomiska, tekniska och sociala resurser en organisation eller en region har. Alla tre resursslagen hänger ihop och behövs.

– I Boråsregionen finns alla tre. Den är stark när det gäller sociala resurser som entreprenörskap, men har även tekniska resurser i form av textilt kunnande och distribution. Däribland en lång tradition av postorder som även gynnat fotoföretag, förklarar Margareta Oudhuis.

I staden har också gjorts stora statliga satsningar på motorväg, flygplats och högskola.

Jämfört Boråstrakten med rostbältet i USA

Forskarna har jämfört Boråstrakten med industriregionen rostbältet i USA som haft stora svårigheter att vidareutvecklas och istället utarmats alltmer.

– Det handlar om att tåla påfrestningar, att ha förmåga att hantera kriser om de uppstår och att försöka undvika kriser genom att minska sin sårbarhet. Då är man en resilient organisation, konstaterar Stefan Tengblad.

En avgörande faktor är också att medarbetare har befogenhet att agera mot missförhållanden, något som är extra viktigt inom en organisation som FN. Några generella råd de vill ge är att uppmuntra till en öppen dialog och involvera icke-chefer i beslutsfattandet. Och att arbeta efter en standard som bygger på mänskliga rättigheter, där det är tydligt vad man får och inte får göra.

Margareta Oudhuis och Stefan Tengblad gav 2014 ut sin bok Organisatorisk resiliens och har därefter översatt den till engelska, kompletterat med nya kapitel och utvecklat andra. Den nya versionen The Resilience Framework gavs ut i höstas och innehåller tio fallstudier.

Mycket nöjd med mottagandet

Margareta Oudhuis är precis hemkommen från New York och är mycket nöjd över mottagandet. Många av FN:s organisationer var representerade och deltagare från olika delar av världen lyssnade via länk.

– Vi fick höra att vår presentation var en ögonöppnare och att det var spännande att få tänka utanför boxen. Det här hade ingen annan tagit fram.

Resan blev inte riktigt som planerad, Stefan Tengblad fick snopet nog inget inresetillstånd eftersom han tidigare besökt Iran. Men de kunde ändå hålla sitt föredrag, fast Stefan via länk från Sverige.

Margareta Oudhuis ser gärna att de får komma tillbaka och arbeta mer konkret genom att göra resiliensanalyser utifrån sina teorier. Det verkar finnas ett sådant intresse, konstaterar hon.

– Vi tryckte på att det inte finns några generella recept. En organisation måste alltid vara beredd på det oväntade och modifiera sina planer utifrån hur verkligheten förändras.

Läs mer:

Conclusions: The resilience framework summarised (English) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

BP and Deepwater Horizon: A Catastrophe from a Resilience Perspective (English) Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa

Krönika 22 oktober 2024

Humaniora kan inte bara komplicera alltför enkla berättelser, utan också bidra med kunskap och forskningsmetoder i egen rätt. Erik Isberg skriver om värdet av humanistisk kunskap.

Krönika 9 september 2024

Olika forskningsfält har skilda tidsperspektiv. Men tvärvetenskapliga samarbeten kan förändra disciplinernas förståelse av tid, skriver Erik Isberg.

Nyhet 9 september 2024

Redaktionen

Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...