Tvärvetenskap avslöjade världens äldsta spår av pest

Vid vissa tidpunkter tar forskningen snabba skutt framåt och nya tvärvetenskapliga samarbeten kommer till stånd. Tack vare dna-teknikens enorma utveckling fick plötsligt västgötska benfragment en helt ny betydelse. Det hade inte varit möjligt utan en nära kontakt mellan arkeologer och genetiker.

Arkeologerna ifråga är Karl-Göran Sjögren och Kristian Kristiansen, docent respektive seniorprofessor vid historiska institutionen vid Göteborgs universitet. Det hela började 2001 då Karl-Göran var med och grävde ut en gånggrift i Gökhem utanför Falköping.

Där hade benfragment från minst 80 personer, både kvinnor och män, unga och gamla, hittats i en plöjd åker. De visade sig härröra från en kollektivgrav från yngre stenåldern, cirka 5000 år gammal.

Arkeologerna har sedan dess samarbetat tvärvetenskapligt med forskare från andra discipliner för att analysera fynden. Tack vare teknikens utveckling har man fått allt mer kunskap om människorna från Gökhem. De har bland annat åldersbestämts med C14-metoden, och diet och boplatser har kartlagts med isotopanalyser.

Nästa vetenskapliga språng

Men det var efter 2010 som det började bli riktigt spännande. Då togs nästa vetenskapliga språng genom dna-teknikens utveckling.

– Detta är en enastående period i arkeologins historia. Det har varit så intressant att få vara med om de sista årens genombrott inom dna-forskningen, då vi plötsligt kunde få ett fullständigt genom ur gammalt dna, säger Kristian Kristiansen.

Genetiker i Uppsala kunde nu sekvensera dna från fyra individer från Gökhem. Arkeologerna har även ett nära samarbete med genetiker i Köpenhamn som de träffar vid regelbundna möten. En fråga forskarna ställde sig var: vad har människorna i graven i Gökhem dött av? En teori var pest.

– Detta är ett fantastiskt exempel på vad som kan hända när man arbetar tvärvetenskapligt. Vi satt runt bordet och diskuterade med genetikerna och vi frågade om de kunde kolla efter pest. Och så gjorde de det – och hittade det! konstaterar Kristian Kristiansen nöjt.

Världens äldsta spår

Simon Rasmussen, som är professor vid fakulteten för hälsa och medicin vid Köpenhamns universitet, är en av de danska genetiker som arbetat med dna-analyser av benfragmenten från Falköping.

Han beskriver att han blev helt ”fyr och flamma” när de fann dna-spår av pestbakterien Yersina pestis, den som startade digerdöden, hos två av individerna från Gökhem. Och det var dessutom världens äldsta spår.

– Jag blev mycket glad.

Han konstaterar att det är helt nödvändigt att genetiker och arkeologer arbetar tillsammans, bådas kunskaper behövs för att kunna tolka materialet rätt.

– Vi kan göra alla möjliga analyser men vi behöver tid med andra forskare för att kunna förstå dem fullt ut, säger Simon Rasmussen.

Fyndet ledde till nya diskussioner om hur resultaten skulle tolkas.

– De hade sin bild av hur smittan hade utvecklats och vi kunde lägga den mot vår arkeologiska bild och se hur det passade ihop, berättar Karl-Göran Sjögren.

Där pest lätt kunde smitta

På så sätt kunde forskarna gemensamt kartlägga hur pesten spreds. De menar att den uppstått i Tripoljekulturen norr om Svarta havet i nuvarande Ukraina och Moldavien.

I det här området fanns stora bosättningar om 15 000-20 000 personer som levde tätt intill sina djur. Där kunde pest lätt smitta, vilket ledde till att boplatserna fullständigt utplånades.

Pesten har sedan spridits både västerut och österut, bland annat till Falköping. Analyserna visar att människor var mycket mer mobila vid denna tid än vad man tidigare trott, bland annat tack vare att oxdragna kärror började tas i bruk. Detta innebär att mycket av tidigare arkeologisk forskning måste omvärderas.

– Det har visat sig att människor har flyttat och migrerat på ett sätt som få har kunnat föreställa sig, säger Kristian Kristiansen.

Träffas ofta och publicera tillsammans

Han konstaterar att de aldrig fått de här resultaten om de inte samarbetat med genetikerna – men det kräver en del extra arbete.

– Man måste träffas ofta, sitta runt bordet regelmässigt och diskutera. Och man bör skriva och publicera tillsammans. Vi kan inte förstå allt om varandras metoder, men vi ska förstå resultaten och vi ska förstå varandras tankar.

Karl-Göran Sjögren poängterar att samarbete kräver prestigelöshet, att man inte ensidigt för fram sin egen åsikt.

– Det hänger på att man har en vilja att diskutera och att lyssna på varandra.

Han konstaterar att just arkeologi passar väldigt bra för tvärvetenskap.

– Det ligger i arkeologins natur, redan ute i fält innefattar den både geologi, botanik, mätmetoder, geografi och naturmiljö. Det är ett ämne som spänner över vida fält.

Forskarskola för ökat samarbete

För att möta behovet av ökat samarbete mellan olika discipliner startar i höst en tvärvetenskaplig forskarskola vid Lunds universitet, med utgångspunkt i de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030.

– Vi har svåra utmaningar i samhället. Det gör att vi behöver tänka nytt, få med flera perspektiv och samarbeta över gränser, säger Kristina Jönsson som är docent vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet och koordinator för satsningen som omfattar 64 miljoner.

Den handlar om en forskarskola med 14-15 platser för doktorander från alla fakulteter. Fakulteterna kommer att ordna tvärvetenskapliga kurser på 7,5 poäng som är öppna för alla doktorander på universitetet. Till det kommer kringaktiviteter som föreläsningar och workshops.

Kristina Jönsson hoppas att forskarskolan ska bidra till att forskare från olika discipliner kan arbeta mer innovativt genom att sätta sig in i varandras arbetssätt.

– Olika forskare kan arbeta med samma problem, men man ställer olika forskningsfrågor och använder olika metoder och teorier.

Hon har själv arbetat tvärvetenskapligt med globala hälsofrågor och tycker att det har varit mycket givande.

– Det gäller att hitta ett gemensamt språk för att kunna diskutera och utbyta idéer och det kan vara tidskrävande. Det är en utmaning, men det gör det också spännande, att genom inblick i andras forskning kunna utveckla sin egen. I mitt fall har det varit otroligt berikande, det har öppnat många dörrar.